Fler "krävande" jobb?

Den här tråden har blivit en intressant beskrivning av utmaningar och svårigheter i olika yrken, yrken som folk trots - eller tack vare - det trivs i. Bra läsning för ungdomar (eller andra) som funderar på vad de ska bli!
Teoretiskt skulle man ju kunna säga att de yrken som tar längst tid att lära sig (utbildning+erfarenhet) är mest kvalificerade. Men i många yrken krävs också/istället fallenhet som gör dem omöjliga att klara för andra. T ex inom vården och flera av de yrken som tagits upp i tråden. Hjälper inte att vara professor i kvantfysik om man inte kan hantera en rädd eller skadad person.
När det gäller diskussionen om piloter så skulle jag dock vilja försvara att det är krävande, inte bara macho. Även om det för det mesta är enahanda och allt går som på räls(?), så är det när det inte går så bra som deras arbete blir krävande. Att på bråkdelen av en sekund gå från bakåtlutad till att klara ut en krissituation. På samma sätt som att även om en flygvärdinnas vanligaste arbetsuppgift är att servera kaffe så är den viktigaste att kunna evakuera ett brinnande plan. Om jag någon gång skulle hamna i en flygplansincident så hoppas jag att det sitter en Stefan Rasmussen eller Chelsey Sully vid rodret.
Att klara en krissituation är det ju många yrken som ska kunna tex förskolelärare, hemtjänst etc
 
En annan sak som är spännande är hur engagerade så många bukefalister är i sina arbeten. Och engagemang kan innebära att man gör något viktigt av något till synes trivialt eller något självklart av något som är krävande i väldigt många aspekter.

(Innan de byggde biopalatset på Hötorget låg det en gammeldags singel-bio där. I kassan jobbade det en äldre dam som fick att sälja biobiljetter till en skön konst. Hon hade idéer om var man skulle sitta för att se bäst och höra bäst och bli minst störd...Hon gjorde för ett biobesök vad en etikett med ord som extra special, vintage, 1996 och champange och en kylare av silver gör för en pava vin - skapade en inramning som lockade fram magin och ängladammet. Kanske inte livräddning, men jag vill ha magi)
 
Instämmer med hela inlägget, för min del hade Per Holmberg också dugit.

Och @mamman
Det resonemanget visar väl rätt tydligt att det i alla fall delvis handlar om egen osäkerhet kring att flyga, när man lyfter fram pilotyrket som krävande. (Begriplig osäkerhet, det kan ju gå åt skogen, det är inget jag vänder mig mot. Osäkerhet är ingen skam ens om den är omotiverad.) Ja, alltså förutom den där machogrejen, som flera verkar känna igen.
 
Mitt yrke har en utbildning på 2,5 år vilket jag anser är ganska kort, samtidigt som jag känner att jag kan göra mitt jobb på ett bra sätt efter den tiden. Dock lär jag mig varje dag på jobbet.

Vi möter misär, räddar liv, vi möter människor med ångest, psykoser, människor i sorg och döden är en ganska stor del av vår vardag.
Vi möter människor som hatar oss, som vill skada oss, som inte tror på oss eller som är oerhört skeptiska mot allt vi gör. Människor som tror att vi bara finns till för att göra ont eller för att jävlas.
Jag är ofta rädd, men måste låta bli att visa det utåt för att inte förvärra en situation.
Vi har dessutom våldsmonopol vilket är extremt viktigt att förvalta på rätt sätt.

Det är inte sällan vi missar lunch eller middag på grund av att vi inte hinner äta dessutom, men det kan man ju leva med.

Det är också ett jobb där vi möter så mycket glädje, fantastiska människor, otroliga historier och där jag har kollegor som skulle offra allt om jag behövde hjälp.
Det är ett jobb som jag tycker det är roligt att gå till - varje dag.

Jag jobbar som ni säkert som förstår som polis, och jag älskar det. Om inte varje sekund av det så nästan.
Det finns massor av jobb som är vansinnigt krävande, och jag anser att mitt är ett av dessa.
Tack för det du och kåren gör :bow: Ni drar ett tungt lass (speciellt efter omorganiseringen). Både min far och farbror är poliser inom specialinriktningar och jag ser vilket slit de lägger ner, både i tid och känslomässigt engagemang.
 
Jag är en sån som behöver ett krävande jobb för att känna mig stimulerad. Jag är mellanstadielärare och det innebär väldigt mycket mer än att bara undervisa. Det är ett jobb man aldrig kan "lämna på jobbet" då det alltid finns mer att göra. Det är socialt, mentalt och ofta känslomässigt påfrestande, men det är också det roligaste som finns!

Jag har jobbat inom restaurang och som personlig assistent (som båda är jobb där man kan råka göra fel som sätter människors liv i fara) innan och för min del är det inte tillräckligt krävande för mig - jag blir inte tillräckligt stimulerad av den typen av arbete. Så tror definitivt att det är individuellt vad man upplever avgör om ett arbete är krävande.
 
Jag har jobbat inom restaurang och som personlig assistent (som båda är jobb där man kan råka göra fel som sätter människors liv i fara) innan och för min del är det inte tillräckligt krävande för mig - jag blir inte tillräckligt stimulerad av den typen av arbete. Så tror definitivt att det är individuellt vad man upplever avgör om ett arbete är krävande.

Jag håller helt klart med dig!
Men sen finns det ju också så väldigt många olika arbetssituationer inom de allra flesta yrkena som kan göra dem väldigt "enkla" eller väldigt "krävande". Jag menar, att vara personlig assistent kan ju vara allt från super"enkelt" hos någon som är relativt självgående utan några större mentala belastningar och möjligheten att lämna jobbet på jobbet så att säga - till att hantera utåtagerande autistiska personer eller någon med medicinska variationer som gör att du konstant måste vara alert och tänka tio steg framåt. Eller situationer kring barn med assistans som gnager sig in i en och som är otroligt psykiskt belastande. (Jag har/har haft lite olika jobb inom LSS och vissa är så krävande för mig att jag inte klarar av det medans vissa är för "enkla" vilket gör att det blir tråkigt i längden och vissa är alldeles lagom utmanande men på helt olika sätt :))

Och jag tvivlar på att det är så himla unikt att arbetssituationen varierar - det lär den väl alltid göra så länge en jobbar med människor och inte enligt ett standardiserat arbetssätt med döda ting. För inte är väl alla tjänster som lärare, socialsekreterare, Polis, busschafför osv likadana och med samma svårigheter? (även om lagarna för tjänsterna är detsamma så påverkar ju den sociala miljön och arbetsuppgifterna) :)
 
Att klara en krissituation är det ju många yrken som ska kunna tex förskolelärare, hemtjänst etc

Ja och ofta sämre förberedda och utbildade för ev kris.

Jag vet att jag agerar när skit händer men det är en oerhörd skillnad att ha ett utarbetat system i ryggmärgen och att vara tvungen att mer eller mindre improvisera utefter vad man tror är rätt.

(Jag tror att mycket stress ligger där också, man är inte trygg i sin kunskap. Jag slutade på hemtjänsten för att jag aldrig fick den utbildning som faktiskt krävdes och dela ut mediciner och göra hembesök i skogen utan delegering eller vettig utbildning kändes B. Vara på servicehuset var inga problem för där var vi fler men jag var typ den enda med körkort...)
 
Det är jäkligt synd om @RedHyuuga inte läser sin tråd längre, för hon har fått grymt många bra svar på sin fråga. Det är jätteintressant läsning om hur olika aspekter av "krävande" kan vara.
Förlåt, men hade några lufthattar varit lite trevligare emot TS så kanske TS hade stannat kvar. Jag vet inte om det är för att ni stämplat TS med någon stämpel om att hennes åsikter är fel mm, men ni ska då alltid hoppa på henne. Och även om hon varit klumpig och uttryckt sig fel i andra trådar, så gjorde hon inget fel här och hon har blivit betydligt bättre på att forumlera sig på senare tid (månader/år).

Igen förlåt, men det gör mig skitförbannad att se hur en sån stor klunga här på buke hoppar på en ensam person såhär och medvetet trycker ner henne för att ni missuppfattat hennes mening med tråden. JA, det såg lite ut som att hon kunde velat skryta om sitt yrke och att det är så krävande att vara yrkeschaufför, men LÄSER MAN vad hon skrev istället för att tolka in massa saker så var det mest nyfikenhet över andra yrken(T.ex. kanske hon var förvånad själv hur mycket som faktiskt ingår i hennes yrke som hon inte reflekterat över tidigare, eller jämfört det med hur allmänheten uppfattar lastbilschafförers jobb). Som någon tidigare påpekat så är man sällan medveten om detaljer och hur krävande flera yrken faktiskt är om man inte jobbat med de. Så tråden är till för att folk ska dela med sig av sina erfarenheter. INTE för att ni ska hoppa på TS för att hon uttryckt sig klumpigt, skryta över era yrken, trycka ner henne och hennes yrke för att ni missuppfattat vad hon vill, ifrågasätta varför hon ens skapat tråden när hon redan fått svar (??? alltså va, ska hon på något magiskt sätt ta bort tråden så fort hon fick något svar på en av sakerna hon frågade?) osv.
Och när ni anklagar henne för att skryta om sitt yrke, så blir det naturligt att hon försvarar sitt yrke, vilket leder till att ni tror att hon skryter ännu mer.

Och de jag uttrycker som "ni", borde veta själv vilka ni är. Det är sorgligt att se hur ni beter er.
 
Förlåt, men hade några lufthattar varit lite trevligare emot TS så kanske TS hade stannat kvar. Jag vet inte om det är för att ni stämplat TS med någon stämpel om att hennes åsikter är fel mm, men ni ska då alltid hoppa på henne. Och även om hon varit klumpig och uttryckt sig fel i andra trådar, så gjorde hon inget fel här och hon har blivit betydligt bättre på att forumlera sig på senare tid (månader/år).

Igen förlåt, men det gör mig skitförbannad att se hur en sån stor klunga här på buke hoppar på en ensam person såhär och medvetet trycker ner henne för att ni missuppfattat hennes mening med tråden. JA, det såg lite ut som att hon kunde velat skryta om sitt yrke och att det är så krävande att vara yrkeschaufför, men LÄSER MAN vad hon skrev istället för att tolka in massa saker så var det mest nyfikenhet över andra yrken(T.ex. kanske hon var förvånad själv hur mycket som faktiskt ingår i hennes yrke som hon inte reflekterat över tidigare, eller jämfört det med hur allmänheten uppfattar lastbilschafförers jobb). Som någon tidigare påpekat så är man sällan medveten om detaljer och hur krävande flera yrken faktiskt är om man inte jobbat med de. Så tråden är till för att folk ska dela med sig av sina erfarenheter. INTE för att ni ska hoppa på TS för att hon uttryckt sig klumpigt, skryta över era yrken, trycka ner henne och hennes yrke för att ni missuppfattat vad hon vill, ifrågasätta varför hon ens skapat tråden när hon redan fått svar (??? alltså va, ska hon på något magiskt sätt ta bort tråden så fort hon fick något svar på en av sakerna hon frågade?) osv.
Och när ni anklagar henne för att skryta om sitt yrke, så blir det naturligt att hon försvarar sitt yrke, vilket leder till att ni tror att hon skryter ännu mer.

Och de jag uttrycker som "ni", borde veta själv vilka ni är. Det är sorgligt att se hur ni beter er.

Om du anser att det har skett personliga påhopp, anmäl i så fall inläggen till admin.
 
Jag håller helt klart med dig!
Men sen finns det ju också så väldigt många olika arbetssituationer inom de allra flesta yrkena som kan göra dem väldigt "enkla" eller väldigt "krävande". Jag menar, att vara personlig assistent kan ju vara allt från super"enkelt" hos någon som är relativt självgående utan några större mentala belastningar och möjligheten att lämna jobbet på jobbet så att säga - till att hantera utåtagerande autistiska personer eller någon med medicinska variationer som gör att du konstant måste vara alert och tänka tio steg framåt. Eller situationer kring barn med assistans som gnager sig in i en och som är otroligt psykiskt belastande. (Jag har/har haft lite olika jobb inom LSS och vissa är så krävande för mig att jag inte klarar av det medans vissa är för "enkla" vilket gör att det blir tråkigt i längden och vissa är alldeles lagom utmanande men på helt olika sätt :))

Och jag tvivlar på att det är så himla unikt att arbetssituationen varierar - det lär den väl alltid göra så länge en jobbar med människor och inte enligt ett standardiserat arbetssätt med döda ting. För inte är väl alla tjänster som lärare, socialsekreterare, Polis, busschafför osv likadana och med samma svårigheter? (även om lagarna för tjänsterna är detsamma så påverkar ju den sociala miljön och arbetsuppgifterna) :)
Ja visst är det så också! Jag har jobbat med två olika personer där den ena "endast" har en fysisk funktionsnedsättning och den andra har kromosomfel med autism och viss fysisk nedsättning. Två väldigt olika slags tjänster, både uppgifts- och schemamässigt.

Det jag menade var att det som är ett krävande för mig inte behöver vara det för en annan och därför är det omöjligt att avgöra vilket yrke som är "mest" krävande. TS tycker uppenbarligen att hens arbetsuppgifter är krävande medan jag (utan att ha egentlig erfarenhet av yrket, så helt fördomsfullt) tror att jag skulle bli understimulerad av det.
 
Ja visst är det så också! Jag har jobbat med två olika personer där den ena "endast" har en fysisk funktionsnedsättning och den andra har kromosomfel med autism och viss fysisk nedsättning. Två väldigt olika slags tjänster, både uppgifts- och schemamässigt.

Det jag menade var att det som är ett krävande för mig inte behöver vara det för en annan och därför är det omöjligt att avgöra vilket yrke som är "mest" krävande. TS tycker uppenbarligen att hens arbetsuppgifter är krävande medan jag (utan att ha egentlig erfarenhet av yrket, så helt fördomsfullt) tror att jag skulle bli understimulerad av det.


Jag skulle nog vara värdelös som PA. Mitt syskon är fantastisk men skulle avsky mitt jobb.
Det är kul när man är på rätt plats.
 
Oj, det finns tonvis med yrken där jag aldrig skulle bli mer än medelmåttigt bra trots kämpande.

Främsta drivkraft är att göra saker ingen någonsin gjort förut, att flytta gränser för vad som är möjligt. Det är krävande på sitt sätt à la "sätt nu potatisen på mars nästa månad annars konkar vi", fast mycket mindre krävande än andra yrken på andra sätt.
 
Och @mamman
Det resonemanget visar väl rätt tydligt att det i alla fall delvis handlar om egen osäkerhet kring att flyga, när man lyfter fram pilotyrket som krävande. (Begriplig osäkerhet, det kan ju gå åt skogen, det är inget jag vänder mig mot. Osäkerhet är ingen skam ens om den är omotiverad.) Ja, alltså förutom den där machogrejen, som flera verkar känna igen.
Nej, jag ser faktiskt inte hur det resonemanget stödjer din uppfattning.
Jag kan bara tala för mig själv - min egen osäkerhet kring att flyga är i det närmaste obefintlig, möjligen beroende på att jag har hyfsad insikt i både flygteknik och i human factors, såväl som i generell teori kring riskhantering. Jag uppfattar överhuvudtaget inget motsatsförhållande mellan att å ena sidan framhålla pilotyrket som ansvarsfullt, och att å andra sidan känna sig säker när man flyger.
 
Förlåt, men hade några lufthattar varit lite trevligare emot TS så kanske TS hade stannat kvar. Jag vet inte om det är för att ni stämplat TS med någon stämpel om att hennes åsikter är fel mm, men ni ska då alltid hoppa på henne. Och även om hon varit klumpig och uttryckt sig fel i andra trådar, så gjorde hon inget fel här och hon har blivit betydligt bättre på att forumlera sig på senare tid (månader/år).

Igen förlåt, men det gör mig skitförbannad att se hur en sån stor klunga här på buke hoppar på en ensam person såhär och medvetet trycker ner henne för att ni missuppfattat hennes mening med tråden. JA, det såg lite ut som att hon kunde velat skryta om sitt yrke och att det är så krävande att vara yrkeschaufför, men LÄSER MAN vad hon skrev istället för att tolka in massa saker så var det mest nyfikenhet över andra yrken(T.ex. kanske hon var förvånad själv hur mycket som faktiskt ingår i hennes yrke som hon inte reflekterat över tidigare, eller jämfört det med hur allmänheten uppfattar lastbilschafförers jobb). Som någon tidigare påpekat så är man sällan medveten om detaljer och hur krävande flera yrken faktiskt är om man inte jobbat med de. Så tråden är till för att folk ska dela med sig av sina erfarenheter. INTE för att ni ska hoppa på TS för att hon uttryckt sig klumpigt, skryta över era yrken, trycka ner henne och hennes yrke för att ni missuppfattat vad hon vill, ifrågasätta varför hon ens skapat tråden när hon redan fått svar (??? alltså va, ska hon på något magiskt sätt ta bort tråden så fort hon fick något svar på en av sakerna hon frågade?) osv.
Och när ni anklagar henne för att skryta om sitt yrke, så blir det naturligt att hon försvarar sitt yrke, vilket leder till att ni tror att hon skryter ännu mer.

Och de jag uttrycker som "ni", borde veta själv vilka ni är. Det är sorgligt att se hur ni beter er.
Nej tack du, jag ingår inte i nån grupp som brukar hoppa på @RedHyuuga, tvärtom har jag några gånger fräst åt folk som gjort det.

I den här tråden ifrågasatte jag en av hennes uppgifter, precis som jag kan ifrågasätta vem som helst i vilken tråd som helst. Hade någon annan än hon skrivit samma sak hade jag ifrågasatt det också.
 
Nej, jag ser faktiskt inte hur det resonemanget stödjer din uppfattning.
Jag kan bara tala för mig själv - min egen osäkerhet kring att flyga är i det närmaste obefintlig, möjligen beroende på att jag har hyfsad insikt i både flygteknik och i human factors, såväl som i generell teori kring riskhantering. Jag uppfattar överhuvudtaget inget motsatsförhållande mellan att å ena sidan framhålla pilotyrket som ansvarsfullt, och att å andra sidan känna sig säker när man flyger.

Nej, men det finns en poäng i att okunskap ger ett extra skimmer runt piloter. Som inte finns runt lokförare till exempel, som har liknande jobb inom transportsystemen.
 
På tal om vad som ses som krävande och hur personligt det är så har jag nog vad de flesta skulle se som ett väldigt enkelt jobb. Det är lite stress, ingen dör om jag gör fel och det blir inga enorma böter för företaget.
Däremot är det mycket människor som rör sig på min arbetsplats vilket kräver mycket för mig personligen då jag har en mängd sociala svårigheter.
 
Jag är en sån som behöver ett krävande jobb för att känna mig stimulerad. Jag är mellanstadielärare och det innebär väldigt mycket mer än att bara undervisa. Det är ett jobb man aldrig kan "lämna på jobbet" då det alltid finns mer att göra. Det är socialt, mentalt och ofta känslomässigt påfrestande, men det är också det roligaste som finns!

Jag har jobbat inom restaurang och som personlig assistent (som båda är jobb där man kan råka göra fel som sätter människors liv i fara) innan och för min del är det inte tillräckligt krävande för mig - jag blir inte tillräckligt stimulerad av den typen av arbete. Så tror definitivt att det är individuellt vad man upplever avgör om ett arbete är krävande.
Och för mig var läraryrket noll krävande. Jag klättrade på väggarna när jag kom hem. Nu jobbar jag tekniskt (ingenjör) och nu är jag trött och nöjd när jag kommer hem :) Den sociala stimulansen matchar inte riktigt min personlighetsprofil!
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Jobbar nu på ett äldreboende, det är samma människor, samma rutiner, dag ut och dag in, och allt sker mellan 4 väggar. Såklart händer... 2
Svar
22
· Visningar
1 440
Skola & Jobb Hej alla bukefalos medlemmar. Jag har tröttnat på att inte ha några mål i min karriär och att ett jobb är något man går till endast... 2
Svar
21
· Visningar
1 314
Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag... 5 6 7
Svar
120
· Visningar
14 843
Senast: malumbub
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Saker och ting har ju sin gilla gång här i livet, så efter skilsmässan så har jag börjat fundera på döden… ;) Kanske hjälpte det till...
Svar
8
· Visningar
1 461
Senast: Otherside
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp