Bukefalos 28 år!

Hemligt brev ang otrohet

Sv: Hemligt brev ang otrohet

Sen tycker jag att man alltid blir analyserad och får det förklarat för sig på Buke varför man tycker si eller så. Är det extra fel i den här tråden eller är det alltid något som stör dig?

Missade det stycket...

Det jag tänkte på där var ett par passningar tidigare i tråden att om man sa sig inte vilja lägga sig i andras relationer genom att skvallra om en otrohet - då var det inte respekt för andra det handlade om, utan rädsla för att bli inblandad.
 
Sv: Hemligt brev ang otrohet

Now you lost me :o Vad är det som är coolt??? Vem tror att den är cool??
 
Sv: Hemligt brev ang otrohet

Är på väg i säng och orkar inte backa för att leta citat, dessutom skulle jag bara få den jag citerade i strupen:D (Nej, jag tänker inte på någon särskild att citera, det finns säkert flera att välja på.)

Men jag menar såhär: den som säger t ex att fenomenet otrohet inte är ett problem för henne - hon får alltid, i såna här trådar, gliringar om att hon minsann är så cool, att hon minsann är så himla frigjord. Som om hennes inställning till otrohet är något hon briljerar med.

Var jag tydligare nu?
 
Sv: Hemligt brev ang otrohet

Men det kan ju inte passerat er helt förbi (dig och petruska) att många upplever otrohet som något fruktansvärt. Jag tänker det är ju inte helt sällan det står rubriker på löpsedlarna med orden "din partner kan vara otrogen" eller "10 sätt att märka om din partner är otrogen" etc. Det är lite på samma nivå som din leverfläck kan vara dödlig sjukdom. Så det är ju iallfall tillräckligt normativt att oroa sig för otrohet för att det ska gå att sälja lösnummer på det.

KL

I övrigt tycker jag att diskussionen är superspännande. Själv är jag nog inte tillräckligt trygg i mig själv för att rycka på axlarna åt en otrohet från min partners sida. Jag skulle antagligen ägna oändlig tid åt att jämföra mig själv med den andra eller min fantasi av den andra.
 
Sv: Hemligt brev ang otrohet

Nej, det var inte till er två, det var i största allmänhet. Den uttrycker min vanmakt över alla otrohetstrådar genom åren - där man liksom i den här tråden verkar anses som att man tycker att ens egen inställning är coolare än andras. Och att man liksom kanske inte ens tycker det man skriver men det verkar coolt, därför skriver man det - verkar många tycka.

Jag uppfattar ingen i tråden som "Cooling". Inte heller att någon skrivit något den inte lever upp till/ tycker själv. Tvärt om...det är ju rätt erfarna Bukare som skrivit och jag tycker att det finns en igenkänningsfaktor i resonemanget runt denna frågan mot annat som diskuterats genom åren :)

Sen kan jag ju tillägga att jag rätt nyligen återvänt till Buke efter några års paus så jag har ingen koll på alla dessa otrohetstrådar, bara de nyaste :)
 
Sv: Hemligt brev ang otrohet

Men oavsett vad löpsedlar säger och andra tycker så måste väl inte jag tycka så?

Just hur fruktansvärt otrohet är är ju vad såna här trådar handlar om så jag kan inte förstå hur det skulle kunna gå mig förbi.
 
Senast ändrad:
Sv: Hemligt brev ang otrohet

Men det kan ju inte passerat er helt förbi (dig och petruska) att många upplever otrohet som något fruktansvärt. Jag tänker det är ju inte helt sällan det står rubriker på löpsedlarna med orden "din partner kan vara otrogen" eller "10 sätt att märka om din partner är otrogen" etc. Det är lite på samma nivå som din leverfläck kan vara dödlig sjukdom. Så det är ju iallfall tillräckligt normativt att oroa sig för otrohet för att det ska gå att sälja lösnummer på det.

Nej visst, jag ser också löpsedlar om "otrohetschocker" och liknande omskakande händelser. Men samma löpsedlar handlar om kungahuset och om att gå ner 25 kilo i vikt på en månad eller om att jag kan ha en dödlig folksjukdom utan symtom.

Ingen av de sakerna gör särskilt djupt intryck på mig, och ingen av de sakerna formar i nämnvärd utsträckning samtalen mellan mig och mina vänner och kollegor.

Jag har inte tänkt mig att jag borde tycka likadant som de som skriver löpsedlarna, helt enkelt. Inte heller att löpsedlarna skulle vara något slags utgångspunkt när jag funderar över mina värderingar.

Det har alltså inte gått mig förbi, men i mina kontakter med andra människor är det bara på buke jag ser de moraliserande och fördömande tongångarna kring otrohet.
 
Sv: Hemligt brev ang otrohet

I övrigt tycker jag att diskussionen är superspännande. Själv är jag nog inte tillräckligt trygg i mig själv för att rycka på axlarna åt en otrohet från min partners sida. Jag skulle antagligen ägna oändlig tid åt att jämföra mig själv med den andra eller min fantasi av den andra.

Finns det någon någonsin här som sagt sig rycka på axlarna åt en otrohet?

För min del brukar jag ofta skriva att jag ser otrohet som ett förhållandeproblem bland många - och inte nödvändigtvis det värsta. Och inte sällan brukar det uppfattas som att jag tar lätt på otrohet/rycker på axlarna. Det räcker alltså att se på otrohet på det sätt jag gör för att anses bagatellisera det.
 
Sv: Hemligt brev ang otrohet

Det där är intressant!

Otrohet får inte vara ett förhållandeproblem i mängden, utan det måste vara det värsta som kan hända, rätt ofta.

Min man hade faktiskt en liten utläggning om det där häromdagen. Han var och åt sushi med en kompis, och kompisen passade på att beställa extra många sushibitar med jätteräkor på, med hänvisning till att hans fru inte var med och att hon inte tycker att man ska äta jätteräkor alls.

Min man var skakad när han kom hem, och frågade om jag brukar äta en massa jätteräkor i smyg. Det brukar jag ju inte, men det stod helt klart att han hade tyckt att det hade varit svårare att hantera att jag åt jätteräkor än om jag hade sex med någon annan lite då och då.

Sex är helt enkelt mer moraliskt neutralt än jätteräkor. :D
 
Sv: Hemligt brev ang otrohet

Det var mest en frågan eftersom det bara är på buke som ni upplever det här med otrohet som en väldigt svart-vit diskussion. Jag tror det är ganska normativt att anse att otrohet är "det värsta som kan drabba en relation". Sen håller jag absolut med om att det finns saker som är otroligt mycket värre och det varierar säkert lite från person till person vad det är.

Rent teoretiskt skulle jag nog kunna tycka att en otrohet inte behöver vara så allvarlig men i verkligheten med min kassa självkänsla så skulle det nog inte vara så. För av någon anledning så kopplar jag otroheten mer till mitt eget värde eller brist på värde än vad jag skulle göra om den andra tex går med i sverige demokraterna då tycker jag bara att vederbörande är ett pucko.
 
Sv: Hemligt brev ang otrohet

På nåt sätt tyckte vi båda att sådana där etiska överväganden som vad man äter och inte äter, och att vi har en hyfsad samstämmighet där, är en mycket tydligare del av det vi har gemensamt än någon gemensam förståelse av "gränserna för otrohet".
 
Sv: Hemligt brev ang otrohet

Finns det någon någonsin här som sagt sig rycka på axlarna åt en otrohet?

För min del brukar jag ofta skriva att jag ser otrohet som ett förhållandeproblem bland många - och inte nödvändigtvis det värsta. Och inte sällan brukar det uppfattas som att jag tar lätt på otrohet/rycker på axlarna. Det räcker alltså att se på otrohet på det sätt jag gör för att anses bagatellisera det.

Att det uppfattas så är nog för att det är så känsligt för många. Otrohet är ju tyvärr inte helt ovanligt, många har upplevt det och de flesta får sår i själen, tappar tillit och självförtroende. En otrohet kan vara hur komplex som helst och tyvärr stannar oftast inte sviterna av en otrohet där. Man kan få gå ifrån sitt hem, förlora sin ekonomiska status med allt det kan föra med sig och man får kanske bara delad vårdnad av sina barn mm. Själv så fick jag till exempel gå och testa mig för könssjukdomar vilket var väldigt förnedrande i vår lilla by med bara en barnmorska. Det kändes som om det var jag som varit otrogen.

För de som upplevt en otrohet kan det vara svårt att förstå precis hur du menar och är man då lite känslig så kanske du uppfattas fel. Det betyder inte att du uttrycker dig fel, det är nog snarare så att man själv är lite känslomässigt blockerad för att förstå din syn ;) Hoppas du uppfattar mig rätt nu. Jag personligen uppfattar det inte som att du rycker på axlarna åt det. Men jag uppfattar det som att det för dig inte är världens grej bara. För mig var det världens grej. Det tog ifrån mig hela mitt liv. Mitt hem, min familj, min ekonomi, jag fick sälja min häst, får bara ha mitt barn var annan vecka osv. Det tog mig två år att komma på fötter igen och få ett nytt fungerande liv på alla plan.

Vill förtydliga att jag har ingenting alls emot hur någon här i tråden tycker runt otrohet...så länge den inte drabbar mig och min partner igen :)
 
Sv: Hemligt brev ang otrohet

Vad tror du om att hans kompis sa att han får inte ligga bredvid , skulle din man komma hem o tycka att det var lika konstigt ?
 
Sv: Hemligt brev ang otrohet

Men jag menar såhär: den som säger t ex att fenomenet otrohet inte är ett problem för henne - hon får alltid, i såna här trådar, gliringar om att hon minsann är så cool, att hon minsann är så himla frigjord. Som om hennes inställning till otrohet är något hon briljerar med.

Var jag tydligare nu?

Kristallklar. Men när du vaknat till får du gärna leta upp ett sånt citat eller flera, för då kan det du säger få ge lite extra undertryck till det du säger. För jag har inte sett det någonstans. Förvisso rasade den här tråden iväg något enormt på något dygn så jag inte orkade annat ön skumma igenom ett par sidor, men ändå. Var i hela friden finns dessa briljerande coolingar och vad är det för gliringar om det?
 
Sv: Hemligt brev ang otrohet

Det vet jag ju inte, men jag möter aldrig någon som berättar för mig att hen är absolut mot otrhet. Bara på buke.

Om någon tex säger att x och y har flyttat isär, y träffade visst en annan, så åtföljs aldrig det av att otrohet fördöms, tex. Som det ju däremot rätt ofta gör på buke.

"Träffat en annan" - Är det otrohet? :confused:
Varför skulle man/någon fördöma otrohet i det sammanhanget? I min bok handlar inte otrohet om nya större känslor för en ny partner. Vi kanske inte bär på samma bok.

Och "bara på buke" - det låter himla fördömande, som om buke vore en plaskdamm du står över på något sätt. Trist.
 
Senast ändrad:
Sv: Hemligt brev ang otrohet

På nåt sätt tyckte vi båda att sådana där etiska överväganden som vad man äter och inte äter, och att vi har en hyfsad samstämmighet där, är en mycket tydligare del av det vi har gemensamt än någon gemensam förståelse av "gränserna för otrohet".
Var det din slutsats, eller var det något ni kom fram till i diskussionen med räkorna?
 

Liknande trådar

Samhälle Jag ska skicka in hästarnas pass till föreningen och därför behöver jag veta att det kommer fram. Hur fungerar det som förr hette...
Svar
14
· Visningar
954
Senast: Ramona
·
Kropp & Själ Det finns säkert 100 sådana här trådar redan. Men jag behöver lite stöttning. Jag ska opereras den 30e, alltså nästa torsdag. Och jag är...
2 3
Svar
59
· Visningar
2 927
Senast: Amha
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok *Ler sött och fladdrar med ögonfransarna" 6 maj Arcus "Steg till arbete" - ett drömscenario om arbetsterapeuter och arbetskonsulenter...
Svar
2
· Visningar
360
Senast: IngelaH
·
Hundhälsa Hej där, Jag har en shiba som är okastrerad på nästan så exakt 2 år, han har betett sig väldigt konstigt de senaste 2 veckorna. Vi...
Svar
0
· Visningar
343
Senast: ryujaneiro
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp