Hjälp mig bli klok på mitt förhållande.

[Vallmo]

Hade jag tyckt att han var en osjälvständig looser hade jag aldrig behövt skapa den här tråden... Jag VET att han är en helt fantastisk människa. Med brister. Precis som jag. Frågan är väl om vi kan bli lyckliga ihop. Jag hoppas och han hoppas.

Jag ser det såhär;
Osjälvständig för att han låter sig övertalas av sina kompisar.
Looser för att han skyller på sina kompisar.

 

[input]

Det är inget fel på dig!

Att försöka förstå någon annan är inte heller något fel.
Det du gör kallas att mentalisera, dvs förenklat att sätta sig in i hur det kan vara för en annan människa, hur och varför osv.

Jag tycker att han borde försöka göra samma när det gäller dig.

Jag tycker också det! Och det har han nog gjort på sitt vis (och dragit sig undan sina vänner tex) men han har gjort det utan att prata så mycket och fråga så mycket utan dragit slutsatser själv som inte jag stått bakom. Det håller han själv med om också. Jag har bett honom att prata mer med mig, fråga mig om han funderar över något i mitt beteende eller vad jag tycker och vill av honom. Jag tror han är konflikträdd. Det är jag också, men jag tar dem ändå. Annars får jag krupp

 

[input]

Tycker att du har många kloka tankar där!

Tack! Jag hoppas jag tänker lite vettigt iallafall. Det känns så!

 

[vallhund]

Jag kom att tänka på en av mina bästa vänner genom livet. Vi träffades genom att jag flyttade in i hans rum på ett kollektiv när han var i Indien. Vi blev nära vänner o KKs, genom åren har vi alltid funnits för varandra. Han stöttade mig i mitt yrkesval o drömmar om studier.
När hans "once in a liftime" kvinna bröt ihop efter ett mycket smärtsamt missfall o han var på väg på en månadslång turné i Europa kom han till mig för hjälp att ta hand om henne, vi hade aldrig träffats förut. Han typ dumpade henne hos mig, på en relativt öde ö långt ut i skärgården.
Båda är fortfarande bland mina bästa vänner genom livet.
När jag behövt har de tagit hand om mig o min son när det krisat i mitt liv när han var ung.
Flower power generationen är ett utdöende släkte.

 

[Cambrie]

Jag tillhör också dem som häpnas i tråden att "alla ska få vara som de är". Tja, jo, sant visserligen, men nu är ju liksom ts och mannen ett par, HAR pratat och vill leva ihop, gör man då inte det man kan för att faktiskt synkronisera ihop???

Jag tror det är ytterst få, YTTERST FÅ, som godtycker att ens man hellre håller på med andra tjejer (även om det kallas vänskap) mer regelbundet än ens egen sambo. Villa volvo och vovve behöver inte betyda att krogliv är slut, men varje helg? Vad har man sin sambo för då om hen inte ens är välkommen att följa med?
Ts, du lär nog sätta ner foten. Nu har ni pratat, han har bedyrat vad han vill. Om han då inte skär ner på flirtandet med andra tjejer eller kroglivet nästan varje helg ska du nog överväga att flytta ut. Jag har också levt i ett sådant förhållande. Det slutade med att jag faktiskt satt ensam i princip varje helg med två barn och var fruktansvärt otrygg med vad min dåvarande sambo höll på med. Det är ingen rolig situation.

 

[Vallmo]

Jag tycker också det! Och det har han nog gjort på sitt vis (och dragit sig undan sina vänner tex) men han har gjort det utan att prata så mycket och fråga så mycket utan dragit slutsatser själv som inte jag stått bakom. Det håller han själv med om också. Jag har bett honom att prata mer med mig, fråga mig om han funderar över något i mitt beteende eller vad jag tycker och vill av honom. Jag tror han är konflikträdd. Det är jag också, men jag tar dem ändå. Annars får jag krupp

Jag hoppas verkligen att det ordnar sig för dig.
Du verkar vara en sån fin och reflekterande person och du verkar ha en god förmåga att se det bästa hos din kille och försöka förstå honom.
Jag tycker du är väl

 

[Vallmo]

Jag tillhör också dem som häpnas i tråden att "alla ska få vara som de är". Tja, jo, sant visserligen, men nu är ju liksom ts och mannen ett par, HAR pratat och vill leva ihop, gör man då inte det man kan för att faktiskt synkronisera ihop???

Jag tror det är ytterst få, YTTERST FÅ, som godtycker att ens man hellre håller på med andra tjejer (även om det kallas vänskap) mer regelbundet än ens egen sambo. Villa volvo och vovve behöver inte betyda att krogliv är slut, men varje helg? Vad har man sin sambo för då om hen inte ens är välkommen att följa med?
Ts, du lär nog sätta ner foten. Nu har ni pratat, han har bedyrat vad han vill. Om han då inte skär ner på flirtandet med andra tjejer eller kroglivet nästan varje helg ska du nog överväga att flytta ut. Jag har också levt i ett sådant förhållande. Det slutade med att jag faktiskt satt ensam i princip varje helg med två barn och var fruktansvärt otrygg med vad min dåvarande sambo höll på med. Det är ingen rolig situation.

Låter jättejobbigt!
Jag håller med!
Hur många trådar har man inte sett här på buke om kvinnan som tar hand om barnen själv, mannen beter sig illa, tjatar om sex, sur att inte få ha sex under graviditeten, är gräslig som ex och som pappa, är otrogen osv, osv.

Om det redan innan är problem innan med krogen och flirtandet så är det inget gott tecken.
Problemen brukar komma ändå, även i dom bästa relationerna.
Livet är i allmänhet påfrestande under småbarnsåren.

 

[Cambrie]

Låter jättejobbigt!
Jag håller med!
Hur många trådar har man inte sett här på buke om kvinnan som tar hand om barnen själv, mannen beter sig illa, tjatar om sex, sur att inte få ha sex under graviditeten, är gräslig som ex och som pappa, är otrogen osv, osv.

Om det redan innan är problem innan med krogen och flirtandet så är det inget gott tecken.
Problemen brukar komma ändå, även i dom bästa relationerna.
Livet är i allmänhet påfrestande under småbarnsåren.

Ja. Och rent generellt har jag svårt för det där "att alla får leva som de vill". För att tvåsamhet ska fungera måste båda ta och ge. Det ser man inne i andra trådar här, men i den här tråden är det många som väljer att tala om för ts att mannen ska få hålla på och göra vad han vill och ts antingen får lämna eller ta situationen medans de i andra trådar sitter och fördömmer lata män, dåliga pappor (eller mammor) till exempel. Nä. Jag tycker inte man får göra som man vill i tvåsamhet. Vill man leva i tvåsamhet - då ser man till att försöka synkronisera, åtminstone till en rimlig gräns. En sådan gräns är nog för de flesta definitivt att inte flirta, dansa och bjuda andra tjejer på drinkar när sambon är med... Jag tror få skulle tolera det.

Sedan är det ju klart - mannen kanske säger att han vill leva i tvåsamhet men sedan skiter i det. Då måste ts, hur svårt det än är, sätta ner foten. Men nu har de ju pratat och då hoppas jag mannen visar den respekten (och som sagt, det handlar inte om att sätta sig i tv-soffan varje helg, det verkar det inte göra för ts heller).

 

[mandalaki]

Ja. Och rent generellt har jag svårt för det där "att alla får leva som de vill". För att tvåsamhet ska fungera måste båda ta och ge. Det ser man inne i andra trådar här, men i den här tråden är det många som väljer att tala om för ts att mannen ska få hålla på och göra vad han vill och ts antingen får lämna eller ta situationen medans de i andra trådar sitter och fördömmer lata män, dåliga pappor (eller mammor) till exempel. Nä. Jag tycker inte man får göra som man vill i tvåsamhet. Vill man leva i tvåsamhet - då ser man till att försöka synkronisera, åtminstone till en rimlig gräns. En sådan gräns är nog för de flesta definitivt att inte flirta, dansa och bjuda andra tjejer på drinkar när sambon är med... Jag tror få skulle tolera det.

Sedan är det ju klart - mannen kanske säger att han vill leva i tvåsamhet men sedan skiter i det. Då måste ts, hur svårt det än är, sätta ner foten. Men nu har de ju pratat och då hoppas jag mannen visar den respekten (och som sagt, det handlar inte om att sätta sig i tv-soffan varje helg, det verkar det inte göra för ts heller).

Men vilka skriver om vad mannen "får"? Och vem här skulle kunna bestämma det?

Råden här uppfattar jag som att de utgår från vad som är realistiskt för TS att göra. Och det är: bestäm dig för om du vill leva med någon med hans beteende. Ingen säger att hon ska ta någon skit.

Säg att det kom 50 inlägg som alla gick ut på Fy fan vilken rövhatt, han måste ändra sig! Skulle det påverka honom, menar du?

 

[Cambrie]

Men vilka skriver om vad mannen "får"? Och vem här skulle kunna bestämma det?

Råden här uppfattar jag som att de utgår från vad som är realistiskt för TS att göra. Och det är: bestäm dig för om du vill leva med någon med hans beteende. Ingen säger att hon ska ta någon skit.

Säg att det kom 50 inlägg som alla gick ut på Fy fan vilken rövhatt, han måste ändra sig! Skulle det påverka honom, menar du?

Om man vill leva i tvåsamhet, vilket mannen uppenbarligen vill eftersom han och ts verkar kommunicera rätt bra, så är det kanske dumt att fortsätta leva som man gjorde när man var singel. Man måste ge och ta i ett förhållande, det kan betyda att man inte kan vara ute och festa till stängningsdags. Jag tror inte det är ts som behöver gå i terapi, jag tror båda behöver synkroniseras. Det är vad ett förhållande handlar om. Min man var också ute och festade och rökte på innan han träffade mig (lagligt i det land han bodde i då). Han slutade DIREKT jag sa ifrån för att det inte hade varit bra för barnen. Visst, han vill fortfarande gå ut ibland, men spenderar hellre tid med mig än med andra tjejer. Så jo, om ts partner vill, då får han släppa sitt ungkarlsliv. Om han bara säger det efter det här pratet, då får ts släppa honom. Svårare är det inte.

 

[mandalaki]

Om man vill leva i tvåsamhet, vilket mannen uppenbarligen vill eftersom han och ts verkar kommunicera rätt bra, så är det kanske dumt att fortsätta leva som man gjorde när man var singel. Man måste ge och ta i ett förhållande, det kan betyda att man inte kan vara ute och festa till stängningsdags. Jag tror inte det är ts som behöver gå i terapi, jag tror båda behöver synkroniseras. Det är vad ett förhållande handlar om. Min man var också ute och festade och rökte på innan han träffade mig (lagligt i det land han bodde i då). Han slutade DIREKT jag sa ifrån för att det inte hade varit bra för barnen. Visst, han vill fortfarande gå ut ibland, men spenderar hellre tid med mig än med andra tjejer. Så jo, om ts partner vill, då får han släppa sitt ungkarlsliv. Om han bara säger det efter det här pratet, då får ts släppa honom. Svårare är det inte.

Som jag ser det beror det på vilken typ av förhållande man vill ha. Vill man ha det så att en ger den andre order om hur han ska leva, så fine. Jag skulle själv föredra att vara med någon som ungefärligen delar min uppfattning om hur ett förhållande ska vara.

Ingen har sagt att TS ska stanna och anpassa sig. Vad många av oss sagt är bara att de inte verkar vara kompatibla.

 

[Lovisaleonora]

Ingen har sagt att TS ska stanna och anpassa sig. Vad många av oss sagt är bara att de inte verkar vara kompatibla.

Som att lägga ett pussel genom att fila till bitarna istället för leta efter den som redan passar...

 

[vallhund]

Om man vill leva i tvåsamhet, vilket mannen uppenbarligen vill eftersom han och ts verkar kommunicera rätt bra, så är det kanske dumt att fortsätta leva som man gjorde när man var singel. Man måste ge och ta i ett förhållande, det kan betyda att man inte kan vara ute och festa till stängningsdags. Jag tror inte det är ts som behöver gå i terapi, jag tror båda behöver synkroniseras. Det är vad ett förhållande handlar om. Min man var också ute och festade och rökte på innan han träffade mig (lagligt i det land han bodde i då). Han slutade DIREKT jag sa ifrån för att det inte hade varit bra för barnen. Visst, han vill fortfarande gå ut ibland, men spenderar hellre tid med mig än med andra tjejer. Så jo, om ts partner vill, då får han släppa sitt ungkarlsliv. Om han bara säger det efter det här pratet, då får ts släppa honom. Svårare är det inte.

Jag kan inte utläsa att TS kommunicerar speciellt bra med sin partner. Däremot kan jag utläsa att du anser dig ha högre moral än TS samt även din partner.

 

[rutans]

Om man vill leva i tvåsamhet, vilket mannen uppenbarligen vill eftersom han och ts verkar kommunicera rätt bra, så är det kanske dumt att fortsätta leva som man gjorde när man var singel. Man måste ge och ta i ett förhållande, det kan betyda att man inte kan vara ute och festa till stängningsdags. Jag tror inte det är ts som behöver gå i terapi, jag tror båda behöver synkroniseras. Det är vad ett förhållande handlar om. Min man var också ute och festade och rökte på innan han träffade mig (lagligt i det land han bodde i då). Han slutade DIREKT jag sa ifrån för att det inte hade varit bra för barnen. Visst, han vill fortfarande gå ut ibland, men spenderar hellre tid med mig än med andra tjejer. Så jo, om ts partner vill, då får han släppa sitt ungkarlsliv. Om han bara säger det efter det här pratet, då får ts släppa honom. Svårare är det inte.

Vi är väl alla olika.
Jag anser att karln ska vara "färdiguppfostrad" av livet när jag träffar honom. För något sådant tänker inte jag syssla med, då skaffar jag en till hund istället. Samarbetet, respekt är en helt annan sak och ska komma till utan tjat.

ts har flera gånger skrivit om hur de har pratat x antal gånger och ändå inte mötts.Han har fortsatt att göra saker som hon ogillar och sagt att han känner sig låst. Ska hon tvinga honom? Ska han tvinga henne?
Karln kan vara hur som helst, frågan är om ts kan tänka sig leva med honom, utan att förändring sker, utan att det blir "bra".

 

[Trani]

i den här tråden är det många som väljer att tala om för ts att mannen ska få hålla på och göra vad han vill och ts antingen får lämna eller ta situationen medans de i andra trådar sitter och fördömmer lata män, dåliga pappor (eller mammor) till exempel.

I de fall partnern fördöms så är det ofta för att det handlar om föräldraskap. Dvs det handlar om relationen till ett barn, som innehåller helt andra krav än en tvåsamhet. Eller så utövar personen någon slags våld mot den andra parten och relationen är väldigt ojämlik och destruktiv.

Jag tycker inte man får göra som man vill i tvåsamhet. Vill man leva i tvåsamhet - då ser man till att försöka synkronisera, åtminstone till en rimlig gräns. En sådan gräns är nog för de flesta definitivt att inte flirta, dansa och bjuda andra tjejer på drinkar när sambon är med... Jag tror få skulle tolera det.

Varför skulle man gå efter vad de flesta andra tycker? Tvåsamheten är ju mellan en själv och ens partner, det är orimligt att den part vars värderingar överensstämmer bäst med normen ska ha störst bestämmanderätt.

 

[micaelathegreat]

I de fall partnern fördöms så är det ofta för att det handlar om föräldraskap. Dvs det handlar om relationen till ett barn, som innehåller helt andra krav än en tvåsamhet.

Exakt så! Så länge barn inte finns i bilden så upplever iaf jag att det finns en enormt mycket större frihet att göra vad man vill. Ett gemensamt heltidsansvar kräver att man är överens om alla "utomfamiljära" aktiviteter.

 

[Cambrie]

Som jag ser det beror det på vilken typ av förhållande man vill ha. Vill man ha det så att en ger den andre order om hur han ska leva, så fine. Jag skulle själv föredra att vara med någon som ungefärligen delar min uppfattning om hur ett förhållande ska vara.

Ingen har sagt att TS ska stanna och anpassa sig. Vad många av oss sagt är bara att de inte verkar vara kompatibla.

Jag uppfattar det inte alls som att ts ger order om hur det ska vara. Och nej - de är inte kompatibla - som jag också skrev. Men de verkar älska varandra och vill ha varandra. Då kan man jobba på det.

Jag kan inte utläsa att TS kommunicerar speciellt bra med sin partner. Däremot kan jag utläsa att du anser dig ha högre moral än TS samt även din partner.

På vilket sätt? Att jag inte vill att min partner ska flirta med andra? Vill du att din ska det? Då förstår jag att vi tänker olika där.

I de fall partnern fördöms så är det ofta för att det handlar om föräldraskap. Dvs det handlar om relationen till ett barn, som innehåller helt andra krav än en tvåsamhet. Eller så utövar personen någon slags våld mot den andra parten och relationen är väldigt ojämlik och destruktiv.


Varför skulle man gå efter vad de flesta andra tycker? Tvåsamheten är ju mellan en själv och ens partner, det är orimligt att den part vars värderingar överensstämmer bäst med normen ska ha störst bestämmanderätt.

Jag håller inte med. Varken vad som gäller allmänt i andra trådar eller det andra. Jag tycker om båda vill ha varandra att man kan samarbeta. Man kan nog ändra sig lite om man verkligen vill ha den andra. Tycker jag. Fasiken - jag är gift med en muslim. Det hade inte funkat särskilt bra om inte båda får göra vissa uppoffringar från hur man tänker att man ska leva liksom.

Jag anser inte att någon ska ha bestämmanderätt. Vill man ha varandra bör man dock gå varandra till mötes. Inom rimliga gränser. Och att man ska samarbeta.

Det jag har kunnat utläst från ts är att de pratar med varandra ganska mycket - senast igår, och att mannen sagt att han vill leva med ts. Då är det nog det vi får gå efter. Troligen känner väl ts sin partner bättre än någon här.

 

[Wysiwyg]

@Cambrie Allt går inte att överkomma bara för att man älskar varandra (eller de man skulle kunna vara) och vill leva tillsammans. Tycker det är rätt naivt måste jag säga.

 

[Trani]

Inom rimliga gränser.

= inom ramen för normativ tvåsamhet? Du går igång om att flirta med andra som om det var ett allmängiltigt regelbrott. Enligt den moral du för fram som om den vore allmängiltig så har den som anser flirtande med andra vara utanför ramen rätt, den som vill flirta har fel. Dvs den ena har bestämmanderätt över ramarna i relationen.

Sedan tycker jag inte att man ska vara så fixerad vid tvåsamhet eller att göra tvåsamhet med en viss person att man gör några större uppoffringar alls. Det finns många fiskar i sjön och det är inte värt att gå emot sin egen vilja.

 

[stjarnhimmel]

Om man vill leva i tvåsamhet, vilket mannen uppenbarligen vill eftersom han och ts verkar kommunicera rätt bra, så är det kanske dumt att fortsätta leva som man gjorde när man var singel. Man måste ge och ta i ett förhållande, det kan betyda att man inte kan vara ute och festa till stängningsdags. Jag tror inte det är ts som behöver gå i terapi, jag tror båda behöver synkroniseras. Det är vad ett förhållande handlar om. Min man var också ute och festade och rökte på innan han träffade mig (lagligt i det land han bodde i då). Han slutade DIREKT jag sa ifrån för att det inte hade varit bra för barnen. Visst, han vill fortfarande gå ut ibland, men spenderar hellre tid med mig än med andra tjejer. Så jo, om ts partner vill, då får han släppa sitt ungkarlsliv. Om han bara säger det efter det här pratet, då får ts släppa honom. Svårare är det inte.

Vissa av oss vill inte leva i en relation där vi säger åt mannen vad han får och inte får göra.