Hund i bil

[Exile]

Vi har lite problem med bilåkande, vår hund tycker INTE om bilburen. Jag fick jättebra tips i annan tråd om burträning där man tar in buren inomhus och tränar i etapper. Allt det har gått bra. Han har inget emot själva buren, han tycker om att åka bil men han vill inte vara ensam bak i buren i skuffen. Vi har hållt på länge nu men det blir inte bättre så jag funderar på om vi helt enkelt måste överväga en annan lösning istället, jag vill ju inte att han ska tycka det är jobbigt.

Det finns ju diverse produkter av typen bilsäte för hund, dels de som liksom gör hela baksätet till en sorts hängmatta eller vad man ska säga, regelrätta "säten" som är som en liten korg med ryggstöd, samt bara bilselar.

En annan fördel med att ha honom i baksätet skulle såklart vara att få tillbaka skuffen som faktiskt bagageutrymme..

Hur funkar sådana här lösningar? Hur har ni det? Om man har en sån "hängmatta" i baksätet ska hunden ändå sitta fast, hur kort? Sen är det såklart säkerheten men som jag förstått det efter att ha läst lite så är även burar främst konstruerade för passagerares säkerhet och inte själva hunden och skulle olyckan vara framme så är det ändå ingen garanti.

Det finns ju många som bara har galler bak så hela skuffen blir som en "bur", om det var så osäkert så tänker jag att fler hade haft mindre burar istället?

 

[Springer]

Jag har haft bilbälte till 2 hundar (ej samtidigt utan i olika omgångar) då bagageutrymmet varit upptaget av annan stor hund. Det har fungerar bra.

 

[Irrbloss]

Är han ändå ok med att åka bur så kanske MiM Care2 som man spänner fast med bilbältet kan vara nåt? Dyr dock så inget man gärna köper bara för att experimentera. Kanske det finns nånstans där du kan få prova en och lämna tillbaka om det inte funkar?

Jag har använt Allsafe sele under en övergångsperiod tills jag kunde köpa en bil med bättre plats för hund. Jag hade inte hängmatta eller liknande, upplevde inte att det behövdes. Fästet satt i bilbältet, kort nog för att han skulle kunna stå, sitta och ligga men inte hoppa ner på golvet eller röja runt i hela baksätet. Det var inte en idealisk lösning, särskilt inte för en så stor hund som jag har, men om verkligen inget annat funkar så är det värt ett försök.

En bur som skulle hållit rätt mått för min hund enligt lagkraven hade blivit lite för stor för att rymmas, det är en hel vetenskap att matcha ihop det där med dagens bilar. För mig blev den slutgiltiga lösningen just den du beskriver, lastgaller och grind så att hela skuffen är hundutrymme. Kanske inte det säkraste men ändå en uppgradering från sele. Jag har kvar min Allsafe men nu skulle jag bara använda den om jag var tvungen att frakta hunden i en bil som inte har rätt bagageutrymme.

 

[Exile]

Är han ändå ok med att åka bur så kanske MiM Care2 som man spänner fast med bilbältet kan vara nåt? Dyr dock så inget man gärna köper bara för att experimentera. Kanske det finns nånstans där du kan få prova en och lämna tillbaka om det inte funkar?

Jag har använt Allsafe sele under en övergångsperiod tills jag kunde köpa en bil med bättre plats för hund. Jag hade inte hängmatta eller liknande, upplevde inte att det behövdes. Fästet satt i bilbältet, kort nog för att han skulle kunna stå, sitta och ligga men inte hoppa ner på golvet eller röja runt i hela baksätet. Det var inte en idealisk lösning, särskilt inte för en så stor hund som jag har, men om verkligen inget annat funkar så är det värt ett försök.

En bur som skulle hållit rätt mått för min hund enligt lagkraven hade blivit lite för stor för att rymmas, det är en hel vetenskap att matcha ihop det där med dagens bilar. För mig blev den slutgiltiga lösningen just den du beskriver, lastgaller och grind så att hela skuffen är hundutrymme. Kanske inte det säkraste men ändå en uppgradering från sele. Jag har kvar min Allsafe men nu skulle jag bara använda den om jag var tvungen att frakta hunden i en bil som inte har rätt bagageutrymme.

Men hur är en lös hund i hela lastutrymmet en säkerhetsuppgradering från att sitta i sele? Jag försöker alltså inte vara spydig eller liknande utan det är en genuin fråga! Jag vill ju att vår hund ska vara så säker det går men samtidigt planerar man ju inte direkt för större olyckor och jag vill ju inte heller att varje bilfärd ska vara en plåga tills det blir ohållbart.

Som det är nu går det bara kortare resor (mindre än 45 minuter) om sambon sitter i baksätet med handen bak i buren och det är ju inte heller den säkraste lösningen för honom. Jag ser liksom inte hur vi ska komma ifrån hit till att han kan ligga lugn och avslappnad i sin bur bak i skuffen där han inte ser eller har kontakt med oss.

En ny bur är lite för mycket pengar i dagsläget men någon för baksätet skulle vi som sagt kunna testa förutsatt att det inte är "skit" när det kommer till säkerhet osv.

 

[Rumpnissen]

Vi har en Kurgo sele som reserv om vi behöver använda bilen som buren inte får plats i. Jag tycker det i sig funkar bra, förutom att det inte är jättekul att ha lortig hund i sätet. Men det går ju att lösa med diverse korgar och annat om man har en liten hund. Vi har dock det motsatta problemet att vår hund blivit så van och trygg i bagaget att han blir ängslig och rastlös när han ska vara i ett säte. Så av den anledningen undviker vi det så mycket vi kan.

 

[Irrbloss]

Men hur är en lös hund i hela lastutrymmet en säkerhetsuppgradering från att sitta i sele? Jag försöker alltså inte vara spydig eller liknande utan det är en genuin fråga! Jag vill ju att vår hund ska vara så säker det går men samtidigt planerar man ju inte direkt för större olyckor och jag vill ju inte heller att varje bilfärd ska vara en plåga tills det blir ohållbart.

Därför att i lastutrymmet kan den om man har tur i oturen "bara" kastas runt och bli blåslagen vid en olycka. I sele kommer den med stor sannolikhet att bryta ryggen och så var det slut med den hunden. Sele är till för att stoppa hunden från att slungas iväg och därmed skydda människorna i bilen, men mer än så kan man inte förvänta sig av ens dom bästa krocktestade modellerna. Kan man inte ha bur så är det näst bästa alternativet lastgaller och grind, eller så hette det i alla fall när jag läste in mig på ämnet och kollade olika testresultat.

 

[Malibu_Stacy]

Därför att i lastutrymmet kan den om man har tur i oturen "bara" kastas runt och bli blåslagen vid en olycka. I sele kommer den med stor sannolikhet att bryta ryggen och så var det slut med den hunden. Sele är till för att stoppa hunden från att slungas iväg och därmed skydda människorna i bilen, men mer än så kan man inte förvänta sig av ens dom bästa krocktestade modellerna. Kan man inte ha bur så är det näst bästa alternativet lastgaller och grind, eller så hette det i alla fall när jag läste in mig på ämnet och kollade olika testresultat.

Viktigt med lastgaller och grind-lösningen är att ha galler även på sidorna. Vet mer än en hund som flugit ut genom sidorutorna på skuffen vid krock.

 

[Wingates]

Men hur är en lös hund i hela lastutrymmet en säkerhetsuppgradering från att sitta i sele? Jag försöker alltså inte vara spydig eller liknande utan det är en genuin fråga! Jag vill ju att vår hund ska vara så säker det går men samtidigt planerar man ju inte direkt för större olyckor och jag vill ju inte heller att varje bilfärd ska vara en plåga tills det blir ohållbart.

Som det är nu går det bara kortare resor (mindre än 45 minuter) om sambon sitter i baksätet med handen bak i buren och det är ju inte heller den säkraste lösningen för honom. Jag ser liksom inte hur vi ska komma ifrån hit till att han kan ligga lugn och avslappnad i sin bur bak i skuffen där han inte ser eller har kontakt med oss.

En ny bur är lite för mycket pengar i dagsläget men någon för baksätet skulle vi som sagt kunna testa förutsatt att det inte är "skit" när det kommer till säkerhet osv.

Men vad gör han när han ligger i buren?

Jag har ju stor hund och är rätt kall med det där så i min erfarenhet brukar det ge sig med tiden och med lite långresor så de lär sig att ingenting händer sas.
Mina dobbisar har varit mammagrisar hela bunten men brukar lägga ner och sova efter ett tag - efter att ha klagat över förskräckligheten i att vara bortstängd.

 

[dobbis]

Gissa är selad i baksätet, med hängmatta och nät mellan framstolarna, har bur i bak till resten.
Vid en snabb inbromsning från 70 till i princip stillastående slog hon i ryggen på framsätet, och visade sen smärta i länden, så hur man än gör så kan det bli fel, hon har inget emot att sitta i bilburen men hon blir kränkt av att dela utrymmet, sommartid har jag grind o galler. Annars kan jag inte ha baklucka öppen för "någon" klättrar över sätesryggen o ut då min Artfex bara tar upp 2/3 delar av skuffen.

 

[Bison]

Hur stor är hunden?

 

[Exile]

Därför att i lastutrymmet kan den om man har tur i oturen "bara" kastas runt och bli blåslagen vid en olycka. I sele kommer den med stor sannolikhet att bryta ryggen och så var det slut med den hunden. Sele är till för att stoppa hunden från att slungas iväg och därmed skydda människorna i bilen, men mer än så kan man inte förvänta sig av ens dom bästa krocktestade modellerna. Kan man inte ha bur så är det näst bästa alternativet lastgaller och grind, eller så hette det i alla fall när jag läste in mig på ämnet och kollade olika testresultat.

Ja det känns ju rimligt med selen, har alltid tänkt att hela lastutrymmet liksom blir för stor för en mindre hund och att det är den mindre ytan i buren som skyddar.

Men vad gör han när han ligger i buren?

Jag har ju stor hund och är rätt kall med det där så i min erfarenhet brukar det ge sig med tiden och med lite långresor så de lär sig att ingenting händer sas.
Mina dobbisar har varit mammagrisar hela bunten men brukar lägga ner och sova efter ett tag - efter att ha klagat över förskräckligheten i att vara bortstängd.

När vi började träna så pep och gnällde han bara. Men sen var vi på långresa hem från Göteborg, vi tänkte inte på att det hunnit blivit mörkt (tror han brukade vara lite mörkrädd). Han sov när vi var på motorvägen men vaknade och var rädd, vi kunde inte stanna på typ en kvart och vid det laget hade han full panik, skrek så han blev hes och hela hunden skakade i typ en halvtimme efteråt för han var så rädd trots att han satt i knäet då.

Efter den incidenten har han fått åka i knäet i bilen, sen har vi under en låååång tid burtränad som som jag skrev om i mitt första inlägg men vi märker ju nu att när vi väl är vid det här steget, att han får åka i buren med sambon i baksätet och få något gott då och då att det GÅR inte att ta steget från det till att sambon bara sitter där utan att interagera med honom för då börjar han bli rädd igen. Jag vet inte om det blivit något trauma han bara inte kan komma över eller vad det är.

Han sover inte alls i buren, han kan lägga sig ner korta stunder men annars sitter eller står på bakbenen för att se fram. Det var därför jag tänkte om baksätet kunde vara bättre för då är hans dels närmare och kan se oss ordentligt och han är inte instängd.

Hur stor är hunden?

Det är en shih tzu så han är nog ungefär lika stor som din fina Ruben var, något mindre kanske eftersom han inte är riktigt fullstor än

 

[cewe]

Vi har lite problem med bilåkande, vår hund tycker INTE om bilburen. Jag fick jättebra tips i annan tråd om burträning där man tar in buren inomhus och tränar i etapper. Allt det har gått bra. Han har inget emot själva buren, han tycker om att åka bil men han vill inte vara ensam bak i buren i skuffen. Vi har hållt på länge nu men det blir inte bättre så jag funderar på om vi helt enkelt måste överväga en annan lösning istället, jag vill ju inte att han ska tycka det är jobbigt.

Det finns ju diverse produkter av typen bilsäte för hund, dels de som liksom gör hela baksätet till en sorts hängmatta eller vad man ska säga, regelrätta "säten" som är som en liten korg med ryggstöd, samt bara bilselar.

En annan fördel med att ha honom i baksätet skulle såklart vara att få tillbaka skuffen som faktiskt bagageutrymme..

Hur funkar sådana här lösningar? Hur har ni det? Om man har en sån "hängmatta" i baksätet ska hunden ändå sitta fast, hur kort? Sen är det såklart säkerheten men som jag förstått det efter att ha läst lite så är även burar främst konstruerade för passagerares säkerhet och inte själva hunden och skulle olyckan vara framme så är det ändå ingen garanti.

Det finns ju många som bara har galler bak så hela skuffen blir som en "bur", om det var så osäkert så tänker jag att fler hade haft mindre burar istället?

Jag har en 26 kg hund och en Suzuki Swift 4x4, så min hund åker i sele i baksätet. Funkar väldigt bra även om man måste sanera baksätet om man ska köra folk (även med sånt speciellt hundskydd för baksätet)

 

[Bison]

Jag hade testat allsafe-sele och haft honom i baksätet.
Det har jag använt till mina mindre hundar när de åkt bilar utan bur.

 

[Sryoqwe]

Sele funkar, men jag hade fortsatt ha hunden i buren. De vänjer sig och det är betydligt säkrare. Vår nuvarande unghund tyckte att bilåkning var jättehemsk och spenderade ungefär första kvarten med att högljutt tala om det. Sedan påminna regelbundet under körningen. Vet inte riktigt när hon slutade med det, men hon var äldre än vad din är nu. Hon tycker fortfarande inte om bilar men förmodligen kommer hon sansa sig mer i framtiden.

 

[Exile]

Sele funkar, men jag hade fortsatt ha hunden i buren. De vänjer sig och det är betydligt säkrare. Vår nuvarande unghund tyckte att bilåkning var jättehemsk och spenderade ungefär första kvarten med att högljutt tala om det. Sedan påminna regelbundet under körningen. Vet inte riktigt när hon slutade med det, men hon var äldre än vad din är nu. Hon tycker fortfarande inte om bilar men förmodligen kommer hon sansa sig mer i framtiden.

Kanske? Men som det är nu känns det även som att det finns risk att det blir värre snarare än bättre om vi börjar ställa högre krav.

Sen är ju min hund som min bebis och jag vill ju inte att han mår dåligt, JAG mår dåligt av det om inte annat. Jag minns fortfarande den kvarten på E4 när vi inte kunde stanna och han hade sån panik, jag vill inte uppleva det igen. Missnöjd kan han ju få vara så mycket han vill men inte rädd. Så ja det är skitsvårt.

Det kan ju vara så att en större bur/grind hade gått bättre. Buren nu har liksom som väggar på sidorna och bak så det blir ju mer som en låda, ganska instängt alltså. Men vi har inte råd att köpa en ny bur i dagsläget.

 

[Sryoqwe]

Kanske? Men som det är nu känns det även som att det finns risk att det blir värre snarare än bättre om vi börjar ställa högre krav.

Sen är ju min hund som min bebis och jag vill ju inte att han mår dåligt, JAG mår dåligt av det om inte annat. Jag minns fortfarande den kvarten på E4 när vi inte kunde stanna och han hade sån panik, jag vill inte uppleva det igen. Missnöjd kan han ju få vara så mycket han vill men inte rädd. Så ja det är skitsvårt.

Det kan ju vara så att en större bur/grind hade gått bättre. Buren nu har liksom som väggar på sidorna och bak så det blir ju mer som en låda, ganska instängt alltså. Men vi har inte råd att köpa en ny bur i dagsläget.

I min erfarenhet är det hundar som blivit förmänskligade som är svårast att hantera och därmed även mest stressade. Ibland tycker de inte om vissa saker (bilåkning, kloklippning osv) och får helt enkelt tolerera det ändå, det har funkat med alla våra och de mindre välhanterade vuxna som bott här under någon period. De senare tar dock betydligt längre tid på sig för att gå med på det.

Men vill du ha sele istället så skaffa en sådan, det är ett alternativ

 

[Irrbloss]

I min erfarenhet är det hundar som blivit förmänskligade som är svårast att hantera och därmed även mest stressade. Ibland tycker de inte om vissa saker (bilåkning, kloklippning osv) och får helt enkelt tolerera det ändå, det har funkat med alla våra och de mindre välhanterade vuxna som bott här under någon period. De senare tar dock betydligt längre tid på sig för att gå med på det.

Jag har samma erfarenhet, viker man sig för att hunden stökar så får man i regel fortsätta med det. Kan låta hårt men som du skriver så måste dom lära sig att finna sig i en del saker. Men min hund är stor och väldigt stark så självklart är mitt utgångläge ett annat. Det funkar inte att låta 35 kg betongskalle få sin vilja igenom i vardagshanteringen, det blir ju ett rent helvete.

Till TS:

Min hund hade en period i spökåldern då han absolut inte ville kliva in i bilen. Vad jag gjorde då var att belöna minsta ansats till att gå i närheten av den och när han väl vågade hoppa in så fick det regna korvbitar. Nu vill han hoppa in och undersöka så fort en bildörr öppnas - även helt främmande bilar - så jag vågar påstå att jag effektivt lyckades vända hans känsla.

Jag hade viljat prova nåt liknande med en sån här hund. Ha nån som kan sitta och slänga godbitar bak till honom (förutsatt att det är så öppet mellan baksäte och skuff att det går), kör en liten bit på en sträcka där det är lätt att stanna. När han är tyst - om det så bara är första sekunderna av resan - så blir det godisregn. Låter han så blir han ignorerad. Och kör till platser som alltid är roliga för honom för att ännu mer boosta bilåkandet, men det vet ni säkert redan.

Tanken är såhär: skrik och gap lönar sig inte, är du tyst blir det kalas. Det kommer att vara hjärtskärande, ja. Men märker du nån skillnad efter en tid av sån här träning så tycker jag det tydligt visar på att det inte rör sig om rädsla utan om en hund som lärt sig att när han låter på ett visst sätt så får han slippa det han tycker är blä. En del hundar är rätt och slätt dramatiska och experter på att köra med sina människor, och just små sällskapshundar är ofta experter på området.

Har det redan provats nåt liknande utan framgång så kan du såklart bortse från mitt inlägg.

 

[Exile]

Jag har samma erfarenhet, viker man sig för att hunden stökar så får man i regel fortsätta med det. Kan låta hårt men som du skriver så måste dom lära sig att finna sig i en del saker. Men min hund är stor och väldigt stark så självklart är mitt utgångläge ett annat. Det funkar inte att låta 35 kg betongskalle få sin vilja igenom i vardagshanteringen, det blir ju ett rent helvete.

Till TS:

Min hund hade en period i spökåldern då han absolut inte ville kliva in i bilen. Vad jag gjorde då var att belöna minsta ansats till att gå i närheten av den och när han väl vågade hoppa in så fick det regna korvbitar. Nu vill han hoppa in och undersöka så fort en bildörr öppnas - även helt främmande bilar - så jag vågar påstå att jag effektivt lyckades vända hans känsla.

Jag hade viljat prova nåt liknande med en sån här hund. Ha nån som kan sitta och slänga godbitar bak till honom (förutsatt att det är så öppet mellan baksäte och skuff att det går), kör en liten bit på en sträcka där det är lätt att stanna. När han är tyst - om det så bara är första sekunderna av resan - så blir det godisregn. Låter han så blir han ignorerad. Och kör till platser som alltid är roliga för honom för att ännu mer boosta bilåkandet, men det vet ni säkert redan.

Tanken är såhär: skrik och gap lönar sig inte, är du tyst blir det kalas. Det kommer att vara hjärtskärande, ja. Men märker du nån skillnad efter en tid av sån här träning så tycker jag det tydligt visar på att det inte rör sig om rädsla utan om en hund som lärt sig att när han låter på ett visst sätt så får han slippa det han tycker är blä. En del hundar är rätt och slätt dramatiska och experter på att köra med sina människor, och just små sällskapshundar är ofta experter på området.

Har det redan provats nåt liknande utan framgång så kan du såklart bortse från mitt inlägg.

Det är det här vi gjort, länge nu. Som sagt han har inget emot bilen, eller att åka bil. Vi går förbi parkering ofta och då springer han ofta mot bilen, öpnnar vi bak så försöker han hoppa upp själv, han vet mycket väl att bil = godisregn.

Men han verkar tycka att det är obehagligt att vara själv bak när vi kör. Jag tycker inte själv att jag förmänskligar honom men han är en herre som ofta i vardagen talar om vad han anser om si och så och jag har lärt mig känna igen de flesta ljuden nu och vilka pip och gnäll som vad betyder vad men de ljuden han gör i bilen gör han bara där, jag tycker iaf att jag tydligt hör skillnaden mellan när han är rädd och när han är missnöjd. Nu har ju inte jag någon större hundvana så jag kanske är helt fel ute men jag tänker att köra på taktiken "han får vänja sig" när han faktiskt är rädd absolut inte kommer leda till något gott?

 

[Sryoqwe]

Det är det här vi gjort, länge nu. Som sagt han har inget emot bilen, eller att åka bil. Vi går förbi parkering ofta och då springer han ofta mot bilen, öpnnar vi bak så försöker han hoppa upp själv, han vet mycket väl att bil = godisregn.

Men han verkar tycka att det är obehagligt att vara själv bak när vi kör. Jag tycker inte själv att jag förmänskligar honom men han är en herre som ofta i vardagen talar om vad han anser om si och så och jag har lärt mig känna igen de flesta ljuden nu och vilka pip och gnäll som vad betyder vad men de ljuden han gör i bilen gör han bara där, jag tycker iaf att jag tydligt hör skillnaden mellan när han är rädd och när han är missnöjd. Nu har ju inte jag någon större hundvana så jag kanske är helt fel ute men jag tänker att köra på taktiken "han får vänja sig" när han faktiskt är rädd absolut inte kommer leda till något gott?

Sålänge ni inte krockar är det ju lugnt. Det är väl i princip endast om ni gör det som det sannolikt är betydligt säkrare om han sitter i en bur. Lite som att ha bälte eller ej, det går utmärkt att inte ha bälte bara man inte krockar.

Vår unghund tycker att bilen och bilåkning är läskigt. Nu är hon lättlastad, det har hon inte alltid varit. Men hon tycker fortfarande att den är läskig. Förmodligen går det över, men det tar tid. Så ofta åker hon inte heller. En tidigare hund vi haft var väldigt illamående i bilen, vet faktiskt inte vad man egentligen ska göra åt sådant men vet att vi mutade honom (nuvarande äter inte i bilen och är inte matglad annars heller). Det gick över, men det tog tid.

 

[Tiger tok]

Om

Det är det här vi gjort, länge nu. Som sagt han har inget emot bilen, eller att åka bil. Vi går förbi parkering ofta och då springer han ofta mot bilen, öpnnar vi bak så försöker han hoppa upp själv, han vet mycket väl att bil = godisregn.

Men han verkar tycka att det är obehagligt att vara själv bak när vi kör. Jag tycker inte själv att jag förmänskligar honom men han är en herre som ofta i vardagen talar om vad han anser om si och så och jag har lärt mig känna igen de flesta ljuden nu och vilka pip och gnäll som vad betyder vad men de ljuden han gör i bilen gör han bara där, jag tycker iaf att jag tydligt hör skillnaden mellan när han är rädd och när han är missnöjd. Nu har ju inte jag någon större hundvana så jag kanske är helt fel ute men jag tänker att köra på taktiken "han får vänja sig" när han faktiskt är rädd absolut inte kommer leda till något gott?

Om han vill se fram till er, kan ni inte fälla sätet i bak så han ser er bättre ifrån buren?