Bukefalos 28 år!

Hur fixar man körkort nuförtiden?

Idag vet jag inte hur jag lyckades på uppkörningen då den startade från Mölndalsvägen till korsvägen och vidare till heden och sedan till råda och sist till örgryte och tillbaka igen.
Jösses vilken lång runda! I dag hade du inte hunnit med den p.g.a. trafik.
Men jag kan lova dig att du skulle hamna i samma bussfiler som jag konstant hamnar i. 😅

Jag brukar sitta och skämmas när jag står still mellan två bussar och vinkar "Silviavinkning" åt alla som pekar och fnissar när de går av/på vid Södra vägen/Heden. :crazy:
 
Bokar man själv uppkörningen nuförtiden? När jag tog körkort (för ca 15 år sen) så bokade körskolan åt mig och de hade ju tider specifikt åt sina elever.

Man kan göra antingen eller. När jag körde upp för första gången för 12 år sedan så gjorde jag det privat.
 
För att jag aldrig kör i stadstrafik själv, jobbar natt så jag kör aldrig i rusningstrafik. Vi bor som sagt ute på landet och är det så att vi kör in mot stan nån gång så kör maken då han är van att köra i trafik, han har dock haft körkort för kort tid för att hon ska få övningsköra med honom. Kör vi på kvällen /natten så kör jag då maken tycker att det är jobbigt. Dessutom väldigt tidsödande då att ta sig till närmaste stad där det iallafall finns en aning trafik tar 40 minuter enkel resa..

Men om du har körkort så ska du klara att köra stadstrafik. Bit i det sura äpplet och åk och kör i stan tills du känner dig lite mer trygg, sen låter du din dotter få övningsköra ordentligt.

En gång i tiden måste du ha fått köra stadstrafik eftersom att du har körkort, även om kraven är betydligt högre nu.

Undrar hur många förare där ute som kanske inte borde vistas i trafiken pga ålderdomliga kunskaper :angel:
 
Undrar hur många förare där ute som kanske inte borde vistas i trafiken pga ålderdomliga kunskaper :angel:

Men alltså, varför bli otrevlig? Om man tar körkort men sedan inte kör i stadstrafik, har jag full förståelse för att man kan bli osäker. TS har ju också skrivit i ett flertal inlägg att hen kör i stadstrafik, dock nästan bara kvälls-/nattid.

Jag tog körkort på manuell bil för bara fem år sedan. Sedan dess har jag bara kört automat, då mina bilar helt enkelt varit automat. Med andra ord kan du sätta mig i en manuell bil, men jag kommer vara skapligt ringrostig. Att sätta mig i en manuell bil i stan är fullständigt uteslutet, av hänsyn till medtrafikanterna. :angel:

Och nej, jag kommer givetvis inte att springa till körskolan i tid och otid för att ta lektioner i en manuell bil.
 
Jösses vilken lång runda! I dag hade du inte hunnit med den p.g.a. trafik.
Men jag kan lova dig att du skulle hamna i samma bussfiler som jag konstant hamnar i. 😅

Jag brukar sitta och skämmas när jag står still mellan två bussar och vinkar "Silviavinkning" åt alla som pekar och fnissar när de går av/på vid Södra vägen/Heden. :crazy:
Var ju några år sedan:rofl:
 
Men om du har körkort så ska du klara att köra stadstrafik. Bit i det sura äpplet och åk och kör i stan tills du känner dig lite mer trygg, sen låter du din dotter få övningsköra ordentligt.

En gång i tiden måste du ha fått köra stadstrafik eftersom att du har körkort, även om kraven är betydligt högre nu.

Undrar hur många förare där ute som kanske inte borde vistas i trafiken pga ålderdomliga kunskaper :angel:
Det sista håller jag helt med om, vet inte hur många jag dragit upp ur diket på vintern för att det kommit lite is eller snö.
Som en granne brukar säga "En fyrhjulsdriven bil bromsar med lika många hjul som en tvåhjulsdriven".

Låt bilen vara hemma vid tillfällen föraren inte klarar av eller uppdatering på kunskaper om det blir jobbigt att låta bilen stå. Själv väljer jag det fösta alternativet.
 
Gävle. Där kan vi snacka om utmaning.
Efter 17 somrar har vi ännu inte begripit ”lokal slinga”-helvetet.

Gävle var åtminstone när jag tog körkort en av de lättare städerna att köra upp i. Jag hade tänkt köra upp i Uppsala. Såg statistiken och bytte till Gävle 😎

Och jag har bemästrar lokal slinga men jag håller med dig. Den är fascinerande skyltad.
 
  • Gilla
Reactions: ptr
Sen vad man kan när man tar körkort och vad man kan sen beror ju helt på vad man underhåller.

Jag var proffs på fickparkering när jag tog körkort. Jag skulle hamna på YT i en sån där 25 minuters video där folk skrattar ihjäl sig om jag försökte idag. Liksom efter 10 år på landet minns man inte. Nu borde jag verkligen minnas för nu bor jag i stan. Men det är som bortblåst. Hade jag bott 10 år i stan efter körkortet hade jag troligen kunnat fickparkera i sömnen.

En fördel med att köra upp där man hittar är när man ska "vända på lämplig plats" eller köra mot mål. Körskolan visade typiska ställen och typiska fallgropar. Och nog kom flera sådana där jag utan insiderkännedom troligen hade sjabblat bort kortet. Men nu istället visste att "därborta är perfekt åka in och vända" eller "den här gatan är lurig för den här snutten är inte huvudled"

Jag är fö nog en av få som fått körkort trots att inspektören gick in och tvärnitade bilen med dubbelkommandot...🙈
 
Gävle var åtminstone när jag tog körkort en av de lättare städerna att köra upp i. Jag hade tänkt köra upp i Uppsala. Såg statistiken och bytte till Gävle
Fast jag tror att det är vanskligt att
En fördel med att köra upp där man hittar är när man ska "vända på lämplig plats" eller köra mot mål. Körskolan visade typiska ställen och typiska fallgropar. Och nog kom flera sådana där jag utan insiderkännedom troligen hade sjabblat bort kortet. Men nu istället visste att "därborta är perfekt åka in och vända" eller "den här gatan är lurig för den här snutten är inte huvudled"
Fast det där ska man ju kunna lösa utan att känna till vägen? När jag övningskörde så körde vi på olika platser och min körlärare bad mig ofta just att vända där jag kunde. Då fick jag ju öva på att titta, checka skyltarna och vända där det var lämpligt. Sedan på uppkörning var det också nytt område med vändning som gick bra.
 
Fast jag tror att det är vanskligt att

Fast det där ska man ju kunna lösa utan att känna till vägen? När jag övningskörde så körde vi på olika platser och min körlärare bad mig ofta just att vända där jag kunde. Då fick jag ju öva på att titta, checka skyltarna och vända där det var lämpligt. Sedan på uppkörning var det också nytt område med vändning som gick bra.

Det som var vanskligt klipptes av?
Och javisst ska man kunna. Och kan förhoppningsvis också. Jag har körkortet kvar ;) Men när man är supernervös - och som I mitt fall der var snöstorm när jag körde upp var det tacksamt att ha insideskunskap.

Jag har kanske mer tilltro till inspektörerna än dig? Godkänner de dig kan du köra tillräckligt bra för att fortsätta övningsköra själv. Jag tror inte inspektörer släpper igenom någon som är sämst bara för den kör upp i stad den kan. Eller att denne egentligen minsann inte kan köra bil lika bra som nån som...
 
Det som var vanskligt klipptes av?
Och javisst ska man kunna. Och kan förhoppningsvis också. Jag har körkortet kvar ;) Men när man är supernervös - och som I mitt fall der var snöstorm när jag körde upp var det tacksamt att ha insideskunskap.

Jag har kanske mer tilltro till inspektörerna än dig? Godkänner de dig kan du köra tillräckligt bra för att fortsätta övningsköra själv. Jag tror inte inspektörer släpper igenom någon som är sämst bara för den kör upp i stad den kan. Eller att denne egentligen minsann inte kan köra bil lika bra som nån som...

Ja, lite så tänker jag också. Självklart SKA man förväntas kunna, men det är ju utan tvekan lättare att kunna planera sin körning om man vet vad som kommer framför en... :)
Jag var verkligen inte en perfekt förare när jag tog mitt körkort för ca 1,5 år sedan, och det var mängder av situationer jag aldrig ens provat på t.ex mörkerkörning, vinterväglag och motorvägskörning eftersom jag gick en intensivkurs sommartid på min lilla bostadsort. Jag skulle knappt vilja kalla den stadstrafik jag körde i för stadstrafik eftersom det är ljusår från det jag ser framför mig när jag tänker på stadstrafik, men definitionsmässigt var det ändå det.
Jag är personligen övertygad om att man generellt blir en bättre bilförare (åtminstone får en bättre start!) om man tar körkort i t.ex Stockholm då man utsätts för så många fler och mer "hektiska" situationer än vad som någonsin kommer inträffa där jag bor. Samtidigt känner jag mig också trygg med att "vem som helst" inte släpps igenom bara för att man kör upp i en lättare stad. Jag själv behövde 3 försök innan jag äntligen blev godkänd...:o

Jag är fortfarande långt ifrån någon perfekt förare, jag känner att jag ständigt lär mig. Den typen av körning jag till vardags utsätts för är jag flertalet gånger bättre på och tryggare med idag. Samtidigt som det finns andra moment som exempelvis fickparkering som jag till slut bemästrade riktigt bra på körlektionerna, men som jag aldrig gjort sedan dess och får lite lätt ångest av att tänka på. Jag har fortfarande aldrig kört stadstrafik i någon ens halvstor stad, och motorväg körde jag för första gången på i somras.
 
Ja, lite så tänker jag också. Självklart SKA man förväntas kunna, men det är ju utan tvekan lättare att kunna planera sin körning om man vet vad som kommer framför en... :)
Jag var verkligen inte en perfekt förare när jag tog mitt körkort för ca 1,5 år sedan, och det var mängder av situationer jag aldrig ens provat på t.ex mörkerkörning, vinterväglag och motorvägskörning eftersom jag gick en intensivkurs sommartid på min lilla bostadsort. Jag skulle knappt vilja kalla den stadstrafik jag körde i för stadstrafik eftersom det är ljusår från det jag ser framför mig när jag tänker på stadstrafik, men definitionsmässigt var det ändå det.
Jag är personligen övertygad om att man generellt blir en bättre bilförare (åtminstone får en bättre start!) om man tar körkort i t.ex Stockholm då man utsätts för så många fler och mer "hektiska" situationer än vad som någonsin kommer inträffa där jag bor. Samtidigt känner jag mig också trygg med att "vem som helst" inte släpps igenom bara för att man kör upp i en lättare stad. Jag själv behövde 3 försök innan jag äntligen blev godkänd...:o

Jag är fortfarande långt ifrån någon perfekt förare, jag känner att jag ständigt lär mig. Den typen av körning jag till vardags utsätts för är jag flertalet gånger bättre på och tryggare med idag. Samtidigt som det finns andra moment som exempelvis fickparkering som jag till slut bemästrade riktigt bra på körlektionerna, men som jag aldrig gjort sedan dess och får lite lätt ångest av att tänka på. Jag har fortfarande aldrig kört stadstrafik i någon ens halvstor stad, och motorväg körde jag för första gången på i somras.

Jag trodde inte man kunde/fick ta körkort utan att kört i mörker och motorväg. Men samtidigt så gör det ju då omöjligt ta körkort under sommaren t ex.

Jag valde att ta mitt på vintern, men det var mest för jag sett hur nojig min mamma var för halka. Så kände det var lika bra tränat på det. Ångrade det när jag skulle köra upp och det var snöstorm..

Men när man får körkort anses man ju inte vara klar. Utan tillräckligt bra för att på egen hand fortsätta träna. Och då kan man ju helt enkelt göra det, t ex vad gäller mörker osv.

Jag tycker det bästa är att man så väl som möjligt behärskar det man kommer möta I vardagen. Dvs bor man i Norrland så att köra på vinterväg. Bor man i city så att köra stadstrafik. Osv. Så jag är eg mer bekymrade över någon boende i innerstan som tar en intensivkurs i Vilhelmina och sen anser sig färdig och glatt själv rattar ut i innerstan dagen efter. Än någon som kör upp på hemorten för där hittar man.

Men I slutänden hänger ju allt på vad personen sen gör med sitt körkort. Undviker det man inte kan, lär sig vidare eller bara tutar och kör?
 
Fast det där ska man ju kunna lösa utan att känna till vägen? När jag övningskörde så körde vi på olika platser och min körlärare bad mig ofta just att vända där jag kunde. Då fick jag ju öva på att titta, checka skyltarna och vända där det var lämpligt. Sedan på uppkörning var det också nytt område med vändning som gick bra.
Men när man kör upp är man ju vanligtvis ganska nervös? Jag var i alla fall. Jag övningskörde massor på nya ställen, överallt vi åkte så körde jag. Körde med släp, körde till nya städer om det råkade vara dit vi skulle (vilket det ofta var). Körde i Sthlms innerstad. Och körde på körskola i min dåvarande hemstad. Trots att jag kört massor i "okända" städer ville jag helst köra upp i hemstaden där jag också kört på körskola. Och jag körde definitivt bäst när jag körde med mina föräldrar, blev mer spänd på körskola och värst var uppkörningen.
 
Det avgörande är väl hur man förhåller sig till det man är ovan med.
Helt ok att vara kass på vinterväglag eller motorväg om man bor på en plats där det inte förekommer. MEN då ska man vara medveten om och ha en plan för att hantera sin ovana ifall man ger sig ut på en långresa eller byter boendemiljö så att ska köra i dessa miljöer.

De flesta människor med normalt liv kan inte hålla sig med aktuell vana för precis alla sorters körning hela tiden. Merparten av dem är inte dåliga förare av ovanan i sig.
Har man tillräckligt bra grundkunskaper och en viss mängd allmän körvana så ska en del av ens kompetens vara att förhålla sig till all slags körning - även den som är utanför ens vardagsvana. Och även dra gränsen för när man ska avstå oavsett om det är pga väder, fordonets egenskaper, trötthet - eller gränserna för ens erfarenhet och aktuella rutin.
 
Är det verkligen så stort problem att en del är osäkra på t.ex. stadskörning och helst undviker det? Problemet är väl snarare alla som överskattar sin förmåga? :confused:
Jag tycker nog att i körkortet ingår att kunna köra både i stan och ute på vägen. Och med stan menar jag inte Stockholms innerstad, utan just bara stan med korsningar bilar bussar rödljus rondeller cyklister fotgängare skymda utfarter osv. Känner man sig osäker på det bör man träna, alltså inte undvika det.
 
@Alexandra_W Nej då, jag har fullt förtroende för dem. Jag menar bara att det knappast är nödvändigt att försöka safea och köra upp där man ”kan” området eftersom svårighetsgraden är samma oavsett. Har man övat på momenten på rätt sätt så kan man liksom lösa det även om man är lite nervös. Oftast i alla fall.

Jag tycker det finns så mycket myter kring hur man ska göra för att så enkelt som möjligt får körkort och tänker personligen att det bästa är att helt enkelt övningsköra på ett vettigt sätt så att det sitter. Obs att jag menar generellt nu så ingen behöver känna sig personligt påhoppad.

Med det avklippta tänkte jag göra en utläggning om en grej men så blev det fel när jag skrev (på mobilen) så jag pallar inte att skriva om det :D.
 
I kvarteren där jag bor möter jag trafikskolebilar i princip varenda vecka. Och alla håller på med samma övning: de backar runt gathörn.

Mina kvarter måste vara väldigt gynnsamma för just att backa runt gathörn. :D Jag har aldrig ens tänkt på att det är något att "kunna", jag bara gör det. Men så är det ju några år sedan jag tog körkort också, jag kanske också fick en lektion i det.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Hmm, hur ska jag börja det här inlägget? Det finns så mycket jag vill säga men jag vet inte vart jag vill komma med det. Jag är i yngre...
Svar
5
· Visningar
3 982
Senast: Yrsel
·
Äldre Jag vill bara sätta mig i en hörn och tjura, alternativt gråta ögonen ur mig. Varenda fiber i min kropp skriker bara "JAG VILL INTE GÖRA...
3 4 5
Svar
90
· Visningar
8 736
Senast: kopparberg
·
Äldre Hej Buke. Just kommit hem från körskolan och är nästan gråtfärdig. Glad i hågen åkte jag dit och förväntade mig att efter lektionen...
2
Svar
33
· Visningar
7 841
Senast: Landsbygds
·
Ekonomi & Juridik Mailade en veterinär klinik i min närhet då min "egna" veterinär inte kunde bestämd vecka för chippning och vaccinering utav årets föl...
2 3
Svar
40
· Visningar
5 702
Senast: Highcat
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp