Hur förbättrar man sin engelska?

[Korven]

Jo det är inga problem att prata engelska då jag har lätt för det men jag är så van att jag inte ens tänker på det utan det blir automatiskt så .Som när jag pratar med någon från byn blir det mål och när någon pratar engelska blir det det utan att jag ens tänker på det som om det vore helt naturligt och pratar någon svenska så blir det det helt automatiskt men ibland försöker jag anstränga mig för att prata ren svensk med tanten och det känns konstigt

Jag vet, jag drömde på franska också

 

[Sasse]

Det jag gör är att jag kollar väldigt mycket på videos på youtube, engelska utan text, ser anime som är textat på engelska, kollar på engelska filmer utan text eller med engelsk text. Läser väldigt mycket på engelska osv.

Jag må va bra på engelska i skrift och att läsa, men när det kommer till tal när man pratar med någon (går ju an att tala hemma med sig själv, då har man tid att tänka), så är det en färskvara. Jag kan prata men brukar snubbla på orden tills jag blir varm i kläderna. Som när jag var på Irland i en vecka, i början har man så svårt för orden, men på slutet kommer det mer naturligt.

Jag skulle vilja påstå att det bara är att öva och öva. Prata med sig själv och kanske även sina kompisar.

Jag har fått bättre engelska av att se filmer/serier, spela spel, läsa böcker, osv, men talet blir inte nödvändigtvis bättre för att jag har bättre engelska i huvudet sas. Som du säger är det en färskvara och blir bättre med tiden, om man försöker bli bättre och vågar prata (mycket).

@Sasse läser du på engelska? Pröva att läsa texten högt för dig själv isåfall, för att känna om du kan hitta flytet.

Ja, mycket! Jag testar emellanåt att läsa högt, men hittar inget flyt då heller. Jag fastnar på orden (å andra sidan fastnar jag på orden när jag läser svenska med), även om jag läser långsamt, och blir snabbt trött i huvudet. Men det är absolut värt att öva för att se om det kan bli bättre.

Men vem mer än du själv förväntar sig att du ska prata korrekt flytande engelska ? Du bor i sverige ?

Inte korrekt flytande engelska, men nog bättre engelska än den jag har. Jag har stött på en del både inom Sverige och utomlands som förväntat sig mer. Har även stött på en del som inte brytt sig och uppskattat att jag pratat - men jag snappar upp negativa kommentarer också, speciellt när det är en del som kommenterar/t.

Börja spela datorspel online? Har 2 söner som gått från dåliga på engelska till flytande talare genom online communities.

Så prata, prata, prata verkar fungera himla bra.

Ja, det har jag tänkt på. Nästa gång jag tänkt spela onlinespel ska jag införskaffa utrustning så jag kan konversera med andra.

@Sasse i en del städer finns det språkcaféer som har olika språk ibland på olika tider och dagar för olika språk. Då går man dit och köper fika och pratar med andra som också vill prata det språket. Ibland finns en person som har som roll att hålla igång samtalet också. Regelbunden övning är nog det bästa för att råda bot på det du känner. Om det inte finns något språkcafé så kanske ordna en fika där själv ni pratar engelska och träffas med viss regelbundenhet ? Går ju att annonsera efter folk i samma stad på t.ex. meetup eller liknande.

Kan absolut vara värt att kolla upp, tack!

 

[TheRedLightning]

Jag har fått bättre engelska av att se filmer/serier, spela spel, läsa böcker, osv, men talet blir inte nödvändigtvis bättre för att jag har bättre engelska i huvudet sas. Som du säger är det en färskvara och blir bättre med tiden, om man försöker bli bättre och vågar prata (mycket).

Ska erkänna att jag tänker väldigt mycket på engelska, skriver även engelska väldigt mycket också. Ibland högläser jag för mig själv, tänker högt med mig själv på engelska osv.

Det är faktiskt riktigt roligt att leka med sig själv, man gör en röst och pratar på engelska sen gör man om rösten till den som ska svara. Det rullar på.

Jag skulle nu kunna säga "Oh look, nice weather." och sedan i nästa ögonblick svara själv "yea, the sun is shining duuuh." Det ger väldigt mycket att prata med sig själv och tänka högt på engelska, mer än vad man tror.

 

[Sasse]

Om jag ska tipsa om något så är det att prata långsamt. Precis som när man ska läsa högt! Man behöver inte alls babbla på som värsta amerikanska skådisen. Det går o ta små micropauser o tänka på eventuella uttal lite extra

Prata långsamt måste jag verkligen träna på. Oftast pratar jag fort för att göra slut på obehaget så fort som möjligt - men det blir inte vackrare för det + att jag får en massa grammatiska missar som jag inte hinner tänka på. Så det ska inövas, prata långsamt och uttala orden korrekt.

Ut och res, tvinga dig själv att prata och fråga saker då. Skit i uttalet! Tror knappast någon bryr sig. Hur många nysvenskar är klockrena med uttalet efter SFI? Inte många men de gör sig förstådda och blir bättre

Jag har haft funderingar på språkresor, om det kunde hjälpa mig på traven. Dessvärre är det inte aktuellt i dagsläget, så jag får öva på annat sätt.

Du är inte ensam om att känna dig obekväm och dålig när du pratar engelska. Mina råd:
1) Titta på engelska och amerikanska filmer och serier ensam, och härma varenda replik högt. Det kan vara en fördel att du bestämmer vilken sorts engelska du vill prata, brittisk eller amerikansk, och håller dig till det landets filmer och serier.
2) Om du verkligen är beredd att satsa för på att tala hyfsad engelska, gör som politikerna. Hyr en infödd lärare per timme som konverserar med dig, och smidigt rättar dig när det blir jättetokigt. Det är kanske enklast i universitetsstäder där det finns studenter på jakt efter extraknäck. Annars kanske någon av dina bekanta känner till en vän till en vän som är engelskspråkig och har pedagogisk talang.
3) Nöjesläs engelskspråkiga böcker, magasin och tidningar. När du höjer din generella engelska-kompetens kommer det i längden att bli enklare att prata också. Även om muntlig färdighet måste tränas för sig, är det lättare för den som läser bra och har ett stort ordförråd.

1) Överklass! Jag är jättedålig på att höra skillnad om personen inte pratar brett amerikanskt/brittiskt, så det blir nog svårt att välja en engelska jag vill prata. Men att härma repliker kan jag gott testa.
2) Jag har funderat på det alternativet, men inte kollat närmre på det direkt. Men det skulle vara super att få "specialhjälp".
3) Jag läser en del på engelska redan och har absolut förbättrat språket rent kunskapsmässigt. Brukar gå runt och tänka på engelska, och ibland ploppar det ut engelska ord istället för svenska när jag pratar, men steget till att prata ren engelska känns långt än så länge

Jag älskar engelska och har varit flytande sedan 13 för jag spelade alltid mycket online spel och tittade på anime = bara engelsk text, japanskt tal.

Har tittat/tittar på en del anime, men lär mig mest den japanska biten Däremot kan onlinespel vara värt att testa, behöver "bara" skaffa utrustningen till det

 

[Sasse]

Ska erkänna att jag tänker väldigt mycket på engelska, skriver även engelska väldigt mycket också. Ibland högläser jag för mig själv, tänker högt med mig själv på engelska osv.

Det är faktiskt riktigt roligt att leka med sig själv, man gör en röst och pratar på engelska sen gör man om rösten till den som ska svara. Det rullar på.

Jag skulle nu kunna säga "Oh look, nice weather." och sedan i nästa ögonblick svara själv "yea, the sun is shining duuuh." Det ger väldigt mycket att prata med sig själv och tänka högt på engelska, mer än vad man tror.

Jag brukar förvisso inte göra "roller", men pratar en del med mig själv. Får väl byta ut svenskan mot engelskan

 

[Lipperta]

Men har du inget band du tycker är sjukt bra? Eller bara helt ok
Välj en sång, kolla upp texten, dra på ljudet högt och bara sjung med, helst så högt att du inte hör dig själv då brukar det bli pinsamt även om man är själv
Uttalet behöver inte vara perfekt, det liksom kommer efter ett tag.

 

[TheRedLightning]

Jag brukar förvisso inte göra "roller", men pratar en del med mig själv. Får väl byta ut svenskan mot engelskan

Behöver inte va roller heller, räcker å va sig själv egentligen. Försökte mest bara förklara hur jag brukar göra, fast när jag pratar högt med mig själv flummar jag en hel del, ibland kan jag vara seriös och svarar på mina egna frågor med mina egna svar. T ex. "hmm, what should I do today." och svaret kan bli "I know what I need to do, but that ain't fun." och sen forsätter det "but I need to do that anyway." så kan man hålla på, sen kan man sjunga väldigt mycket också och verkligen inrikta sig på uttalen osv. Finns mycket man kan göra om man nu vill.

Engelska är så mycket roligare, har tagit en promenad och pratat engelska med mig själv. Det jag själv kan öva på när det gäller engelskan är olika dialekter, det är jättekul.

 

[TheRedLightning]

Men har du inget band du tycker är sjukt bra? Eller bara helt ok
Välj en sång, kolla upp texten, dra på ljudet högt och bara sjung med, helst så högt att du inte hör dig själv då brukar det bli pinsamt även om man är själv
Uttalet behöver inte vara perfekt, det liksom kommer efter ett tag.

Brukar bli pinsamt även om man är själv? Varför då?
Har själv inte märkt det när jag skrölar med i sångerna när jag är själv.

 

[Sasse]

Men har du inget band du tycker är sjukt bra? Eller bara helt ok
Välj en sång, kolla upp texten, dra på ljudet högt och bara sjung med, helst så högt att du inte hör dig själv då brukar det bli pinsamt även om man är själv
Uttalet behöver inte vara perfekt, det liksom kommer efter ett tag.

Jag lyssnar sällan på musik med låttexter, men när jag gör det kan jag sjunga med i refrängerna. Brukar aldrig lära mig mer än så Jag tror dock jag föredrar att prata med mig själv eller andra, jag sjunger så falskt så det finns inte och det är sjukt förnedrande

Behöver inte va roller heller, räcker å va sig själv egentligen. Försökte mest bara förklara hur jag brukar göra, fast när jag pratar högt med mig själv flummar jag en hel del, ibland kan jag vara seriös och svarar på mina egna frågor med mina egna svar. T ex. "hmm, what should I do today." och svaret kan bli "I know what I need to do, but that ain't fun." och sen forsätter det "but I need to do that anyway." så kan man hålla på, sen kan man sjunga väldigt mycket också och verkligen inrikta sig på uttalen osv. Finns mycket man kan göra om man nu vill.

Engelska är så mycket roligare, har tagit en promenad och pratat engelska med mig själv. Det jag själv kan öva på när det gäller engelskan är olika dialekter, det är jättekul.

Dialekter kan jag inte alls! Har svårt för att uppfatta vilken dialekt det är om det inte pratas tillräckligt brett, så att prata dialektalt på engelska blir nog tufft Men att lyssna på t.ex. talkshows med någon som har bred dialekt och härma direkt efter kan vara skoj. Får börja konversera med mig själv också

 

[Tonto]

Min engelska var väldigt hackig innan jag träffade min sambo som är engelsman. Nu har jag pratat 90% engelska i ungefär fyra år och är otroligt mycket bättre. Att prata är bästa botemedlet mot hacking engelska.

 

[Tonto]

Men jag håller inte med dig (dina man) att så många inte vågar prata engelska - "mina" amerikaner som ska lära sig svenska här har problem åt andra hållet att så många faller in i engelska när de hör att de är från USA. Ibland är det hopplöst säger de, att få svenskar att fortsätta prata svenska med dem även om de faktiskt pratar en mycket bra svenska. Tycker att man ofta hör det från expats att det är svårt att lära sig svenska just för att svenskar är alldeles för duktiga på engelska.

Min sambo har samma problem. Han försöker öva på sin svenska och alla andra vill bara prata engelska med honom.

 

[escodobe]

Min sambo har samma problem. Han försöker öva på sin svenska och alla andra vill bara prata engelska med honom.

Ja mitt ex beskrev samma sak.

 

[a1agnlju]

Jag har inte läst hela tråden, så du har säkert fått tips redan. För att känna att man kan hitta alternativa ord när man inte hittar exakt rätt från början så är läsningen mycket viktigare än man tror (eller, ja, det är i alla fall min teori). Läsning på engelska ger ett större ordförråd och då får man bättre flyt i talet också.

Varför inte läsa högt för dig själv, så tränar du uttalet också. Sedan är det ju väldigt bra att åka till storbritannien, Irland eller USA och träna engelskan där förstås.
Jag har alltid lärt mig tala bättre när jag pratat med folk som har engelska som modersmål.

Mina ungar har läst böcker nästan uteslutande på engelska sedan de var tio -tolv år. De pratar också mest engelska med varandra. De har ruskigt mycket större ordförråd än mig t ex. Och då har jag ändå spenderat ganska mycket vid engelskspråkiga arbetsplatser.

 

[TheRedLightning]

Dialekter kan jag inte alls! Har svårt för att uppfatta vilken dialekt det är om det inte pratas tillräckligt brett, så att prata dialektalt på engelska blir nog tufft Men att lyssna på t.ex. talkshows med någon som har bred dialekt och härma direkt efter kan vara skoj. Får börja konversera med mig själv också

Dialekter är inget måste, mest bara jag själv som gillar det. t ex att prata brittisk engelska, amerikansk eller irländsk engelska. De skiljer sig lite, jag vet att dom jag pratat med som har Engelska som modersmål, tror inte att jag är Svensk när jag säger det, tydligen ska min engelska vara rätt bra, i alla fall när man värmt upp. I början är den hackig som tusan, hahahaha.

 

[Seabaz]

Jag är fruktansvärt dålig på att prata. Kan göra mig någorlunda förstådd, men pratar inte på något sätt flytande och har (för mig) stora problem med uttalet. Jag tänkte ett tag att jag kunde förbättra engelskan genom att läsa upp på komvux, men nu när jag läst till Eng C och inte har blivit något bättre känner jag mig bara frustrerad.

Jag skäms skitmycket och undviker helst att prata, även om olika personer har uttryckt att min engelska är ok och att de utefter min beskrivning trott att det skulle vara mycket värre. Men jämför man med hur svenskar i regel pratar är det dåligt. Jag har inget flyt när jag pratar, jag bara stakar mig och fastnar vid orden, trots att det låter bra i huvudet sas.

Jag förstår ju att det knappast hjälper att undvika att prata, men jag känner ingen förbättring när jag gör det heller. Jag har varit utomlands längre stunder emellanåt och bara pratat engelska – men inte har det hjälpt.

Blir det bättre någon gång eller får jag kallt räkna med att ha ångest varje gång jag behöver yppa ett ord på engelska? Finns det något man kan göra mer än prata, prata, prata? Professionell hjälp? Mirakelmedicin?

Res/Flytta till ett engelskspråkigt land och gör det själv och inte tillsammans med en svensk kompis.
Bo på hostels där man delar både sovsal och kök med andra och på så sätt tvinga sig att prata engelska och du kommer lära dig

1. ALLA pratar lika bra (eller dålig) engelska
2. Du kommer lära dig att "släppa taget" och acceptera att engelska är ditt ANDRA språk, dvs såklart att det är sämre än din svenska
3. Du kommer inse att INGEN tycker det är konstigt, ingen bryr sig och man hjälper varandra när man tappar ord
4. De flesta engelsktalande tycker det är skitcoolt att du kan 2 språk överhuvudtaget då de själva oftast bara har engelskan och önskar dom kunde ett språk till
5. Du kommer förbättra din engelska 100% på mindre än 2 veckor så fort du får bort din egen spärr

 

[Seabaz]

Jag gick ut skolan med väldigt lågt betyg i engelska för att jag var för blyg och kass i språket trotts extralektioner i skolan istället för att lära nåt annat språk (spanska, tyska, franska).
Jag fuskade på slutprovet och därför har jag ett betyg öht.

Flyttade till Australien för 2,5 år sedan. Första 3 veckorna var jag tyst. Fattade inget, kunde inte prata osv osv... Men sakta men säkert under de första veckorna kom jag in i det, gjorde allt jag skrev ovan, främst accepterade mig själv och släppte spärrarna och efter det blev allt mycket roligare!

Idag pratar jag flytande och ibland frågar folk om jag är aussie. Vet inte om det är en komplimang dock då aussi-engelska är lite... eeehh... konstig

 

[hastflicka]

Nar vi forst flyttade ut ur Sverige och Aldste sonen gick i ak 7 i Amerikanska skolan kom han hem, under forsta veckan pa skolan, tva veckor sedan vi lamnat Sverige, och sa att de hade en "Quizz" I biologi. "Kan du vara bussig att forhora mig?". Larar mamma som jag ar, det ar sa det gar till. Jag oppnade boken ... och insag till min overaskning och fasa att jag inte ALLS kunde Engelska. Jag kunde konversera, jag kunde prata om vardagliga amnen ... men den biologi som man lar ut i ak 7, som ar superenkel for vilken Amerikan som helst, hade jag ingen ANING om. Jag kunde forsta vissa stodord ... But, does not ... ... ... however ... ... ...

En sak som hjalpte mycket var faktiskt barnprogram, framfor allt Sesame street, men aven barnfilmer pa Engelska. Att bara lyssna pa upprepningar och sjalvklara begrepp tills de blev just, sjalvklara och sedan att aktivt forsoka hanga med i sonen's historia, biologi, och Engelska bocker fran arskurs 7.

 

[athena_arabians]

Jag gick ut skolan med väldigt lågt betyg i engelska för att jag var för blyg och kass i språket trotts extralektioner i skolan istället för att lära nåt annat språk (spanska, tyska, franska).
Jag fuskade på slutprovet och därför har jag ett betyg öht.

Flyttade till Australien för 2,5 år sedan. Första 3 veckorna var jag tyst. Fattade inget, kunde inte prata osv osv... Men sakta men säkert under de första veckorna kom jag in i det, gjorde allt jag skrev ovan, främst accepterade mig själv och släppte spärrarna och efter det blev allt mycket roligare!

Idag pratar jag flytande och ibland frågar folk om jag är aussie. Vet inte om det är en komplimang dock då aussi-engelska är lite... eeehh... konstig

Jag tenderar att plocka upp dialekter jag hör hos de jag umgås nära med, oavsett om det är på svenska eller engelska. Jag jobbar med australiensare, need I say more? Egentligen har jag inte så mycket emot aussie-engelska men jag lärde ju mig brittisk engelska så det är ju det jag egentligen pratar!

 

[TheRedLightning]

Jag älskar engelska och har varit flytande sedan 13 för jag spelade alltid mycket online spel och tittade på anime = bara engelsk text, japanskt tal.

Där måste jag bara rätta lite, angående anime = bara engelsk text, japanskt tal. Det är tyvärr inte sant, finns dubbad anime också. Har själv sett Sailor Moon, Megabot, Digimon och Pokemon dubbat på Svenska, sen några dubbat till Engelska t ex Yu-Gi-Oh.
Det var när jag var liten, när jag väl (i vuxen ålder) upptäckte subbad anime istället klarar jag inte av dubben längre. It makes me cringe..

En annan sak som är bra är att se Disneyfilmerna på engelska, helst utan textning. De är rätt lätta att hänga med i.

 

[mandalaki]

Det som gör mig frustrerad med min engelska är att jag mest kan raka spåret framåt. Fick just ett exempel på det. I en Greklandsrelaterad grupp la en britt upp en bild av en månförmörkelse, och frågade "Was this evident on the island?" Om jag hade velat veta samma sak hade jag frågat "Did you see this on the island?" och det stör mig. Att jag oftast väljer så enkla vägar, trots att jag läser relativt mycket på engelska och bygger på mitt förråd av ord och konstruktioner.