Hur länge är det rimligt att som vuxen vara som ett barn i förhållande till sina föräldrar?

Fast hjälpa sina avkommor, oavsett ålder, handlar inte bara om att betala för saker och ting. Det är jättebra att kunna hjälpa till med att betala för körkortet, men det är kanske ännu viktigare att faktiskt kunna övningsköra med barnet så att körkortet inte blir så dyrt. Det är kanske jättekul att kunna bidra med en semesterresa, men det är kanske bättre att vara hund- eller barnvakt under semestern. Att kunna hjälpa till med att betala för ett nytt garage är också superbra, men det kanske uppskattas mer att fy bygg- och renoveringshjälp.

Att hjälpa betyder inte bara monitärt i pengar.
Jag tycker att just pengar verkar vara så laddat för många. Jag fattar inte varför det skulle vara mer vuxet att få praktisk hjälp än ekonomisk.

Jag har inte fått någon som helst praktisk hjälp av mina föräldrar förutom att de har passat sitt barnbarn. Jag har inte ens tänkt tanken att be dem tex hjälpa till att tapetsera om.
 
En del föräldrar verkar vara rädda för att inte vara behövda i tillräcklig utsträckning av sina vuxna barn och vill därför etablera något slags beroende och ibland inflytande över sina barns livsval som vuxna. Finns en del bra litteratur på området. Det handlar inte alls bara om ekonomi, men för den som har pengar , kanske lättaste vägen att välja.

(Ekonomiskt stöd kan också användas för att skapa mer frihet och oberoende, så det är inte svartvitt - det krävs mer än en ekonomisk transaktion för att det ska vara tecken på något osunt)
Min son utvecklade någon sorts rädsla för att resa bort när han var sådär 20+. Han var student, så han hade väl knappt råd, men det som bekymrade mig var rädslan.

Vi pratade om det och reste sen till Berlin tillsammans på min bekostnad.

Året därpå var han helt lugn och drog till Tjeckien med en kompis. Både min mamma och jag stöttade resan ekonomiskt, för att vara snälla, bara. Och för att vi verkligen ville hjälpa honom ur den där rädslan. Detta blev alltså gåvor som byggde självförtroendet åter hos min son. Jag hade lätt avstått från tex egen resa eller liknande lyx för att kunna hjälpa honom i det läget. Jag är glad att jag äe privilegierad nog att kunna lösa en del problem med hjälp av pengar.

Jag tycker du gör jättekonstiga och överdrivna tolkningar av de här sakerna. Och du strawmannar en del. Ingen har pratat om att regelbundet sticka till, tex. Utom du.
 
Det konstiga i mitt tycke är att man kan acceptera att belasta, skuldbelägga, låta bli att hjälpa till egen kapacitet och styra sina barn för att lösa en situation man borde vara vuxen nog att hantera själv. När så sker.

Ett exempel är en bekant vars mamma kommer hem och tvättar, lagar matlådor och ger fickpengar till öl och cigaretter åt väl övervuxne sonen - för att ”jag vill också visa att jag kan vara nyttig” samtidigt som ingen nånsin lärt sonen att tvätta eller laga mat själv. Inte speciellt bra föräldraskap i MIN mening.
Det där låter mest som en mamma som har fastnat i en för de båda, inte minst henne själv, begränsad och begränsande roll. Lösningen är nog ett jobb och tex en hund åt henne.
 
Det finns utbildade lärare liksom sjuksköterskor men som inte vill eller orkar jobba i en skit-arbetsmiljö. Problemet är inte brist på utbildad personal utan på den helt galna arbetsmiljön. Skulle den radikalt förbättras, så skulle det inte vara några problem att anställa folk.
Funkar i kvällsblaskornas rubriker, inte lika bra i verkligheten.
 
Jag tycker du gör jättekonstiga och överdrivna tolkningar av de här sakerna. Och du strawmannar en del. Ingen har pratat om att regelbundet sticka till, tex. Utom du.

Hela TS startpunkt var "regelbundna pengagåvor" så det är andra som halmgubbat in helt annat än det som var utgångspunkten, genom att försvara något annat än det som diskuterades.

"det väldigt märkligt att en vuxen människa regelbundet tar emot pengagåvor. "
 
Hela TS startpunkt var "regelbundna pengagåvor" så det är andra som halmgubbat in helt annat än det som var utgångspunkten, genom att försvara något annat än det som diskuterades.

"det väldigt märkligt att en vuxen människa regelbundet tar emot pengagåvor. "
Regelbundna "gåvor" är inte något fel att ta emot från föräldrar, allt måste inte ha sådan extrem underliggande mening och manipulation hit och dit. Vissa är bara väldigt givmilda och tycker det är roligt att kunna bjuda och ge när möjlighet till det finns. En vuxen människa som det inte är något fel på har full möjlighet att tacka nej till dessa gåvor om den känner att den blir köpt. Kan inte en vuxen människa det så är det dennes ansvar att söka hjälp för det. För majoriteten av föräldrar har inte som en ond plan att behålla en makt över barnen och få dom att vara beroende av dom hela livet.
 
Regelbundna "gåvor" är inte något fel att ta emot från föräldrar, allt måste inte ha sådan extrem underliggande mening och manipulation hit och dit. Vissa är bara väldigt givmilda och tycker det är roligt att kunna bjuda och ge när möjlighet till det finns. En vuxen människa som det inte är något fel på har full möjlighet att tacka nej till dessa gåvor om den känner att den blir köpt. Kan inte en vuxen människa det så är det dennes ansvar att söka hjälp för det. För majoriteten av föräldrar har inte som en ond plan att behålla en makt över barnen och få dom att vara beroende av dom hela livet.

Det har jag inte heller påstått att det måste vara. Istället har jag framfört att det oftast är högst mänskligt och med en stor välvilja, även i de fall där det får kontraproduktiva effekter.

Däremot ser jag det som en björntjänst att skapa ett beroende av regelbundna gåvoinjektioner i någons ekonomi oavsett om det finns tillhörande manipulation eller inte. Det är min uppfattning.

Jag lägger ganska stor vikt vid självständig försörjning, eget ansvar och trygghet i att klara sig på egen maskin, både vad gäller ekonomi och praktiska göromål. När kostnaderna överstiger inkomsterna så får man ffa se över sina kostnader eller öka inkomsterna, inte förlita sig permanent på andras generositet och välvilja. När det är något man tycker är viktigt och inte kan, ser man till att lära sig att göra det eller ordna det, inte bara be någon annan att fixa. (Fast man kan be någon annan att visa hur man gör och hjälpa till.) Det är en värderingsfråga och jag kan inte se absoluta rätt och fel relaterat till det.

Det är en mer allmän diskussion.

I trådämnet har jag vänt mig emot just kombinationen av ekonomisk och praktisk hjälp med avsikt att skapa beroende eller inflytande.
 
Det har jag inte heller påstått att det måste vara. Istället har jag framfört att det oftast är högst mänskligt och med en stor välvilja, även i de fall där det får kontraproduktiva effekter.

Däremot ser jag det som en björntjänst att skapa ett beroende av regelbundna gåvoinjektioner i någons ekonomi oavsett om det finns tillhörande manipulation eller inte. Det är min uppfattning.

Jag lägger ganska stor vikt vid självständig försörjning, eget ansvar och trygghet i att klara sig på egen maskin, både vad gäller ekonomi och praktiska göromål. När kostnaderna överstiger inkomsterna så får man ffa se över sina kostnader eller öka inkomsterna, inte förlita sig permanent på andras generositet och välvilja. När det är något man tycker är viktigt och inte kan, ser man till att lära sig att göra det eller ordna det, inte bara be någon annan att fixa. (Fast man kan be någon annan att visa hur man gör och hjälpa till.) Det är en värderingsfråga och jag kan inte se absoluta rätt och fel relaterat till det.

Det är en mer allmän diskussion.

I trådämnet har jag vänt mig emot just kombinationen av ekonomisk och praktisk hjälp med avsikt att skapa beroende eller inflytande.
Men vem och vilka är det som är så beroende av gåvorna? Man kan ta emot gåvor utan att bli beroende av dom. Liksom vilka är alla dessa typer? Det kan omöjligt vara så vanligt att föräldrarna har en uttänkt strategi att göra barnen beroende av dom till den grad att det skadar deras liv. Att det ska vara målet hos så många föräldrar har jag väldigt svårt att tro.

Ekonomin har ingenting med björntjänster att göra tycker jag, en björntjänst blir det ifall föräldrarna går in och fixar problem som någon inte är kapabel att lösa men som hade kunnat lösa det genom att utsättas för det eller träna på det. Förutsatt då att ingen diagnos hindrar personen.

Ekonomin har tycker jag ingenting med saken att göra egentligen alls, vill man bli försörjd oavsett vem man blir försörjd av så är det fritt fram att bli, visst kanske det är bäst att alltid vara självständig, klara sig själv och aldrig någonsin vara beroende av andra men det är inte så alla vill leva eller kan leva. Tror dom flesta som är beroende av någons välvilja är väldigt väldigt medveten om vad som händer när den personen försvinner. Det är dock ingenting som säger att en sådan person inte är kapabel till att lösa sina problem själv, en person som får ekonomisk hjälp av andra är ju inte per automatik dum i huvet.
 
"Det kan omöjligt vara så vanligt att föräldrarna har en uttänkt strategi att göra barnen beroende av dom till den grad att det skadar deras liv. Att det ska vara målet hos så många föräldrar har jag väldigt svårt att tro."

Vad får dig att tro att det skulle vara medvetet?

"......en person som får ekonomisk hjälp av andra är ju inte per automatik dum i huvet. "

Har någon påstått det?
 
"Det kan omöjligt vara så vanligt att föräldrarna har en uttänkt strategi att göra barnen beroende av dom till den grad att det skadar deras liv. Att det ska vara målet hos så många föräldrar har jag väldigt svårt att tro."

Vad får dig att tro att det skulle vara medvetet?

"......en person som får ekonomisk hjälp av andra är ju inte per automatik dum i huvet. "

Har någon påstått det?
Ja? Det är så jag uppfattat att sjöberga skriver att det är. När någon skriver att avsikten är att göra personen beroende av en, är inte det en medveten handling då?
 
Tvärtom enligt min erfarenhet.
"I trådämnet har jag vänt mig emot just kombinationen av ekonomisk och praktisk hjälp med avsikt att skapa beroende eller inflytande."

Så det där kan man tolka som att det är en omedveten handling och inte en medveten handling om att vilja skapa ett beroende?

För det är inte så jag läser den.

Och ja förövrigt, jag uppfattar det som att tonen är att om man inte kan göra eller vill göra saker och ting själv så kan man inte det sen när hjälpen försvinner. Det är inte min åsikt, var och en får ta den hjälpen som den vill, det behöver inte betyda att man är okapabel att leva sitt liv självständigt om det krävs.
 
"I trådämnet har jag vänt mig emot just kombinationen av ekonomisk och praktisk hjälp med avsikt att skapa beroende eller inflytande."

Så det där kan man tolka som att det är en omedveten handling och inte en medveten handling om att vilja skapa ett beroende?

För det är inte så jag läser den.

Och ja förövrigt, jag uppfattar det som att tonen är att om man inte kan göra eller vill göra saker och ting själv så kan man inte det sen när hjälpen försvinner. Det är inte min åsikt, var och en får ta den hjälpen som den vill, det behöver inte betyda att man är okapabel att leva sitt liv självständigt om det krävs.
Det är extremt ovanligt att föräldrar åsamkar sin avkomma skada med flit. Läs en psykologibok.
 
"I trådämnet har jag vänt mig emot just kombinationen av ekonomisk och praktisk hjälp med avsikt att skapa beroende eller inflytande."

Så det där kan man tolka som att det är en omedveten handling och inte en medveten handling om att vilja skapa ett beroende?

För det är inte så jag läser den.

Och ja förövrigt, jag uppfattar det som att tonen är att om man inte kan göra eller vill göra saker och ting själv så kan man inte det sen när hjälpen försvinner. Det är inte min åsikt, var och en får ta den hjälpen som den vill, det behöver inte betyda att man är okapabel att leva sitt liv självständigt om det krävs.

Du skriver "medvetet skada", det är inte i närheten av vad jag framfört. Det tror jag är extremt ovanligt.

Däremot verkar det vara ganska utbrett att man tror sig veta vad som är bäst för sin avkomma och därmed att ett inflytande som förälder över avkommans livsbeslut är något som gagnar avkomman. Ihop med att man inte vill acceptera att man blir allt mindre viktig och obligatorisk komponent i deras liv kan det skapa dessa problem, som avhandlas i trådämnet. Graden av medvetenhet tror jag är en glidande skala - skulle man skärskåda det med en extern part skulle nog föräldrarna inse att det kanske är ganska medvetet strukturmässigt - men jag tror det finns många psykologiska strategier för att undvika att se det så länge man pratar med sig själv och sin partner. "Jag vill ju bara det bästa för mina barn." används för att göra ganska många saker som jag skulle se som inte alls vara i det syftet.

Att inte inse att beroendet blir ganska starkt är lite naivt, sedan är det en värderingsfråga huruvida man tycker att det kan vara ett problem eller inte. För att ge ett (denna gång hypotetiskt) exempel: Låt säga att en förälder ger regelbundna gåvor för att en son ska kunna ha en hund han älskar, sonen räknar kallt med dessa gåvor och bygger inte upp en hållbar ekonomi för att kunna behålla hunden. Plötsligt synkar inte sonens vilja längre med föräldrarnas och det uppstår en konflikt, ska då sonen stå upp för vad han vill göra med risk för att behöva göra sig av med hunden eller ska han bara ge upp sin önskan (stor eller liten) för att få behålla sin älskade hund?
 
Nu måste jag bara, efter att ha reagerat i flera år:

23A44116-F834-48A2-ABB9-42A548A3E4D1.png
SAOL
 
Du skriver "medvetet skada", det är inte i närheten av vad jag framfört. Det tror jag är extremt ovanligt.

Däremot verkar det vara ganska utbrett att man tror sig veta vad som är bäst för sin avkomma och därmed att ett inflytande som förälder över avkommans livsbeslut är något som gagnar avkomman. Ihop med att man inte vill acceptera att man blir allt mindre viktig och obligatorisk komponent i deras liv kan det skapa dessa problem, som avhandlas i trådämnet. Graden av medvetenhet tror jag är en glidande skala - skulle man skärskåda det med en extern part skulle nog föräldrarna inse att det kanske är ganska medvetet strukturmässigt - men jag tror det finns många psykologiska strategier för att undvika att se det så länge man pratar med sig själv och sin partner. "Jag vill ju bara det bästa för mina barn." används för att göra ganska många saker som jag skulle se som inte alls vara i det syftet.

Att inte inse att beroendet blir ganska starkt är lite naivt, sedan är det en värderingsfråga huruvida man tycker att det kan vara ett problem eller inte. För att ge ett (denna gång hypotetiskt) exempel: Låt säga att en förälder ger regelbundna gåvor för att en son ska kunna ha en hund han älskar, sonen räknar kallt med dessa gåvor och bygger inte upp en hållbar ekonomi för att kunna behålla hunden. Plötsligt synkar inte sonens vilja längre med föräldrarnas och det uppstår en konflikt, ska då sonen stå upp för vad han vill göra med risk för att behöva göra sig av med hunden eller ska han bara ge upp sin önskan (stor eller liten) för att få behålla sin älskade hund?

Vad är det för föräldrar som sponsrar en hund?

Givetvis mycket dålig idé.
 
Flåt. Bättre ord för direkt biologiskt släktade mänskliga individer som är mer än vuxna som lätt uppfattas på rätt sätt? Känner mig ha mystiskt svårt att hitta ett bra ord och tycker inte "vuxna barn" är tillräckligt bra, men kanske bäst ändå?
Tja ... vuxna barn? :D

Jag reagerar egentligen inte på det som en språkfråga, mer på att jag alltid tyckt att det låtit så ... respektlöst (?) att kalla sina barn för djurungar.
 
Tja ... vuxna barn? :D

Jag reagerar egentligen inte på det som en språkfråga, mer på att jag alltid tyckt att det låtit så ... respektlöst (?) att kalla sina barn för djurungar.

Jag vet att jag inte använt det i meningen djurungar eller att vara respektlös - och min tanke är att använda ett begrepp som lätt förstås. Kanske vuxna barn är tillräckligt bra. Det är nog bara min hjärna som vilsnar sig vid att kalla 60-åringar för något involverande barn.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 454
Senast: Grazing
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
7 722
Senast: lundsbo
·
  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
20 590
Senast: Gunnar
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
92
· Visningar
6 198
Senast: Sirap
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp