Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

[starshine_]

Sv: Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

För att hon strular redan så fort något kommer på tal om barnet, motsätter sig mot allt han tycker och vill. Samt att hon sagt att hon inte kommer acceptera att han träffar någon redan nu.
Jag har inte träffat henne sen i december. Eller jo, jag har sett henne ett par gånger men inte pratat något. Hon vet inte om "oss".

 

[starshine_]

Sv: Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Vilket det väl heller inte finns ens när föräldrarna är sambos och/eller förlovade, om jag förstått saken rätt. Det är dock en annan diskussion och spelar ingen större roll här.

Han vill ju inte att hon ska förlora vårdnaden, självklart inte. Han vill kunna samarbeta om saken men hittills har det inte varit alldeles lätt.
Så även om hon vägrar samarbeta och t.ex. vägrar låta honom träffa sin dotter så är det för hennes del "lugna puckar"?

Han vill inte kräva något. Han vill bara få vara en del av sin dotters tillvaro.

När skulle du som insatt i familjerätten tycka att det vore minst olämpligt att presentera mig då? Alltså, hur länge ska vi behöva vänta för att göra allt så bra som möjligt gällande barnet?
Sätter inte mamman sina egna behov framför barnets när hon "förbjuder" honom att träffa en ny?

 

[Rina]

Sv: Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Om det är så så tror jag det är extra viktigt att du håller en låg profil och låter honom sköta relationen till sitt ex och sitt barn. Mitt ex var väldigt agressiv kring att jag hadde träffat en ny men min sambo var guld värd som såg till att hålla sig i bakgrunden, inte lägga sig i men vara ett fantastiskt stöd för mig och min son. Han lyssnade men gav inga råd utan att jag utryckligen bett honom om det. Mitt ex accepterade till slut att jag träffat en ny, han såg honom inte som ett hot. Just nu och en tid framöver kommer det att vara som mest känsligt, framför allt om det var han som gjorde slut. Det kan vara riktigt tuft att vara gravid och bli mamma och framför allt att känna sig ensam med det. Visst har han rätt att träffa dig men det är kanske inte alltid frågan om vad som är rätt eller fel utan vad som är mest smidigt.

 

[starshine_]

Sv: Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Jag lägger mig inte i det, mer än med sånt här då. Alltså kolla upp saker och ting. Han läser noga men har inget eget konto på Buke.
Det var han som gjorde slut. Att sen han och jag träffades är så mycket slump att det nästan är löjligt. Vi har inte letat efter något utan det har bara blivit. Vi gör inget fel, någon av oss, men pga barnet på väg har vi ju valt att vara hemliga. Påfrestande och tråkigt är det men antagligen bäst i längden. Frågan vi väl båda ställer oss är hur länge vi ska behöva ha det såhär.

 

[Humelibumlan]

Sv: Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

*kl*

Ni kanske ska ta ett steg tillbaka och låta allt ha sin gång, att vara gravid är tufft och det är mycket olika känslor och att vara ensam gravid är ännu tuffare och förbannat jobbigt...

Ge mamman lite tid och förståelse och försök tänka mer på henne och hur hon kan tänkas känna inför allt och lite mindre på hur jobbigt det är för er just nu..

Det kanske är värt att ni är lite hemliga nu även om det är jobbigt.

 

[starshine_]

Sv: Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Vi har inte ens tagit många steg framåt till att börja med. Tanken är att inte bli officiella förrän efter barnet är fött. Frågan är väl dock om det i hennes ögon någonsin blir ett lämpligt tillfälle.

Det är säkert jättejobbigt för henne. Men att hota och vara otrevlig mot barnets pappa är inget som man i min värld vinner några pluspoäng på, oavsett om det är jobbigt eller inte. Han vill ju inget annat än att få det att fungera för barnets skull.

Det låter kanske otrevligt och det är inte alls meningen. Men jag har försökt sätta mig in i frågan under en tid och har funnit en del historier där pappor som, vad det verkar som, vill väl men ändå mest får skit.

 

[Humelibumlan]

Sv: Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Vi har inte ens tagit många steg framåt till att börja med. Tanken är att inte bli officiella förrän efter barnet är fött. Frågan är väl dock om det i hennes ögon någonsin blir ett lämpligt tillfälle.

Det är säkert jättejobbigt för henne. Men att hota och vara otrevlig mot barnets pappa är inget som man i min värld vinner några pluspoäng på, oavsett om det är jobbigt eller inte. Han vill ju inget annat än att få det att fungera för barnets skull.

Nej det vinner man inget på, men mår man skit, är dumpad och dessutom gravid, så har man förmodligen inte alla hormoner i balans..
Så det kanske är värt att bara backa och låta det hon hotar med nu, rinna av er som vatten på en gås...

Hon är inte riktigt sig själv nu, det är många gravida kvinnor som har problem med humör och balans, då även de som är i fasta förhållanden..
Så ta det hon säge rmed en nypa salt, bråka inte tillbaka, utan avvakta tills barnet är fött och saker lite mindre i kaos, det är iallafall mitt råd

 

[starshine_]

Sv: Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Nej, graviditetshormonerna ställer säkerligen till en hel del och det är ju det vi hoppas på. Alltså att hon ska vara lite mer i balans när barnet väl är fött. Har vi tur så kanske hon kan acceptera det hela senare. Någon gång måste hon ju förstå att ingen av oss vill illa utan att han "bara" vill gå vidare.

Som jag skrivit, inget kommer bli officiellt förrän barnet är född. Dit är det ca tre månader. Frågan kommer ju sen vara hur man på minst dåligt vis offentliggör sånt här.

Jag vill inte ta hennes plats, inte ens chans. Men när saker känns rätt så har jag lovat mig själv och min sjuka mamma att följa mitt hjärta.

 

[Görel]

Sv: Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Du skriver precis det jag tänker.

Till TS;Håll en låg profil, för du är den minst viktiga i denna situation.

Stötta den blivande pappan men peppa honom inte. Har sett alltför många vårdnadstvister som i huvudsak beror på att ena eller båda föräldrarna har haft "dåliga rådgivare" . När jag träffat föräldrarna i mitt jobb har det gått att resonera med dem och få dem att se i olika perspektiv och hitta en lösning där ingen får helt och hållet som den vill men det är bra ur barnets perspektiv. Sen har de återkommit efter några dagar till mig eller till den andra föräldern och sagt att de inte alls tänker följa överenskommelser. Då har de pratat med någon släkting eller ny partner som sagt att de minsann inte kan ge sig utan måst vinna. Den här typen av "rådgivare" gör ofta stor skada, de tror att de hjälper sin anhörige men förstör istället för denne.

 

[starshine_]

Sv: Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Visst är det så. Jag tycker att det är jobbigt med hela situationen, precis som han, men det visste vi ju redan när vi inledde det hela. Jag vet att hans dotter är prio ett och så ska det vara.

Jag ger inga råd alls. Jag hänvisar till det ni skriver här. Det är därför jag skriver här. Jag kan inget om vårdnadstvister, har aldrig varit med om någon ens i min närhet. Men Buke brukar klara det mesta.
Familjerätten kommer säkert kontaktas men både han och jag vill gärna ha lite på fötterna redan innan. Det är lättare att handla när man känner till hur sådant här brukar gå till.

Även om både han och jag är tävlingsmänniskor så handlar inte det här för oss om att vinna något. Det handlar om att lösa en situation på bästa vis, för barnets möjligheter att få ha båda sina föräldrar.

 

[Görel]

Sv: Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Jättebra!

Då tycker jag att ni ska ta till er det jag skriver och absolut inte börja någon vårdnadstvist. Barnet har rätt till umgänge med sin pappa och får det inte det får pappan gå till domstol och stämma på umgänge.

Vårdnad ska man inte stämma på förrän barnet blivit ett par år om man är i den blivande pappans situation. Använd tiden tll att bygga upp en relaiton med barnet.

 

[starshine_]

Sv: Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Då är jag med på hur det funkar. Jag trodde att vårdnadsfrågan var något som liksom avgjordes direkt, inte efterhand.
Det fanns inget självändamål med att starta en tvist, vi trodde bara att det kunde "krävas" för att så att skriva få "rätt"/möjlighet till umgänge. Vad skönt om vi slipper det.
Jag ska komma ihåg att det är enbart umgänge som det i första hand ska handla om. Det är inte lätt med alla ord och uttryck, särskilt inte när folk använder olika namn för samma namn och tvärtom.

Du som sett situationen förr. Hur mycket ska jag finnas med gällande just barnet? Allt är jättefärskt och nytt och vi vet förstås inget om var vi tar vägen men det är bra att veta vad som är lämpligt/rimligt.

 

[Görel]

Sv: Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Man brukar prata om boende, umgänge och vårdnad.

Barn kan bo hos en eller båda föräldrarna. Ett sånt litet barn ska bo med sin mamma och ha korta men täta umgängen med sin pappa för att bygga upp en relation. Barnpsykologer rekommenderar inte att barn bor vecka/vecka förrän de är tre år, vill föräldrarna att barnet ska bo lika mycket hos båda gör man det 3-4 dagar i taget.

Barn har rätt till umgänge med båda sina föräldrar, undantag om någon är direkt olämplig och inte tillgodoser barnets behov. Lagen är skriven utifrån barnets perspektiv och säger att den förälder som har ett barn boende hos sig ska underlätta umgänget med den andra föräldern.

Vårdnad är i det här fallet ett juridiskt begrepp som handlar om vem som har rätt att bestämma över barnet. Gäller dagis/skolval, pengar, vård, pass. Om föräldrar inte kan samarbeta kan barnet hamna i kläm och t ex inte få den vård det kan behöva. Det har ingenting med umgänge att göra.

Hoppas att ni blev lite klokare!

Jag tycker inte att du ska finnas med alls de första månaderna. Pappan ska själv få bygga upp en relation till sitt barn. Du stöttar honom mellan umgängena. Sen när er relation blir stabilare, barnet känner igen honom, och mamman förhoppningsvis har landat lite i sin roll så kommer du med mer och mer. Det är svårt att säga någon tidsram, jag tror att ni känner det när ni väl är där.

 

[starshine_]

Sv: Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Tack snälla för förklaringarna!
Jag hade iaf koll lite på det där med boendet då. Alltså att barnet självklart bor hos mamman först och att det inte är lämpligt med växelvis boende förrän barnet är några år gammalt. Jag lär mig iaf lite av att läsa här på F.

Det kommer lösa sig med mig och barnet senare. Jag kommer få föl i sommar så jag har nog att göra ändå. Det är ingen brådska alls för min del.

Hur jobbigt det än kommer vara så har tråden fått mig att inse att det nog kommer lösa sig, om det är meningen att det ska göra det. Att följa sitt hjärta kan aldrig vara fel, det måste bara skötas på ett bra sätt.

Tack än en gång för din hjälp!

*delvis kl*
Jag ska försöka komma ihåg att berätta hur allt går. Kanske under mitt riktiga Bukenamn då.