Jag tycker också det låter som em bra idé att hyra stuga ett tag för att prova hur det känns. Jag upplever att det är en helt annan sak att bo på landet några veckor på sommarsemestern eller på vintern när det är mörkt, snö, vägen är imte plogad och man måste till jobbet eller affären. Då får du ju känna dig för.
Kanske känns det inte jobbigt alls ens på vintern eller så kommer du fram till att du kanske hellre bara vill bo i stuga på sommaren ochv vill köpa en sommarstuga eller till och med hyra en sådan. Jag tror det annars lätt kan bli en chock att gå från lägenhet och stadsliv till hus ensam på landet. Och om man aldrig har provat en viss livsstil är det ju svårt att veta hur man kommer reagera när det blir tuffare.
Det är såklart skillnad på att bo vintertid och sommartid i ett hus i naturnära läge jämfört med en lägenhet i stan. Men scenariot du beskriver är ju mer ensam i skogen än i en liten villa i ett samhälle utanför Stockholm. Det är ju såklart ett betänkande man får göra hur avsides man vill bo och om man vill ha grannar samt vilka delar som är viktiga för en. Allt beror ju på vilken plats man väljer.
Sen är det väll absolut bra att testa, men man kan lika gärna bara testköra pendlingsvägen eller liknande. Men skräckscenarier om hur ensamt och utsatt det är att bo i ett hus utanför Stockholms stadskärna känns lite att ta i, ytterförorterna är knappast obebodda socialt isolerade platser utan service.
Men absolut, pendling vinterväglag är något annat än pendling i sommarväglag. Men TS har ju körkort så hon lär ju ha någon uppfattning om hur det är att köra bil på vintern i Sverige.
*kl* och kommentar till alla med dessa stora orostankar kring att TS ska flytta från lägenhet i stockholm till hus i naturnära läge. Med tanke på att det är Stockholm (och vi inte är i peak högkonjunktur så hon står med att ha betalat överpris) så är det ju inte värre än att hon kan sälja huset och flytta tillbaka till stan igen om det kniper. Det är förvisso en trög marknad just nu, men det har ju då fördelen att om man köper nu så betalar man i varje fall inte överpris och sitter med en massa lån som man inte har täckning för sedan.
Jag känner hittills ingen som fått sitt liv förstört av att ha köpt ett hus och ångrat sig, de har helt enkelt sålt det. Ibland har det tagit lite tid och man har fått lösa det på olika sätt under tiden. Men det har varit en passus i deras liv. Långt många fler har fått sina liv trasiga på allvar av att inleda en relation med någon, så ur riskhänseende borde alla med oro hänga i dejtingtråden istället och varna alla som funderar på att gå på en dejt.
Så TS, köpa hus=liten risk för katastrof, inleda en relation=stor risk för katastrof statistiskt sett.