Ilska, sorg och frustration.

Mia_R

Trådstartare
Jag hörde ett vildare liv från trädgården medan jag pratade i telefon och rusar ut för att se grannkatten och min ena i ett vildare slagsmål, de bryter, springer iväg åt samma håll med mig efter och jag ser min ligga i försvarsställning med den andre ca 1 m ifrån och ser ut att anfalla igen. Jag vrålar igen och de stelnar till, grannkatten sticker inte när jag skyndar mig fram utan ser bara förbannad ut så jag fotar till den lite och efter viss tvekan, när det såg ut som den skulle flyga på mig springer den mot grinen och min springer mot altanen med mig efter igen.

Han är sårig och blöder, stressad och jag får gå efter honom för att få tag på honom och han är blodig och klöst med vad det ser ut som skador från ansikte till svans. Jag går till grannen, berättar vad som hänt och att jag måste till veterinär för att se hur illa det är och med tanke på rötmånad, klor och ev fickor efter tänder. Tanten säger att de ska skjuta katten och jag försvarar den, ifrågasätter och tycker det är fel men att jag måste åka. Förklarar snabbt för sonen vad som hänt och åker raka spåret till veterinär som jag ringt och förvarnat.

Jag får lämna honom för en mer ingående undersökning med lugnande, rakning och ev behandling och får hämta honom några timmar senare. När jag kommer hem efter första resan och via stallet och affären, hör jag när jag kliver ur bilen två snabba skott och jag blir helt ifrån mig, Jag som var på väg för att informera hur det gått vrålar hög åt ena grannen att ni har väl för fan inte skjutit katten?! :rage: Han vänder sig bara bort och jag går in till granntanten och frågar om de skjutit katten och får det bekräftat, när jag frågar varför så vet hon inte. :(

Jag är så arg, ledsen och upprörd, hade jag vetat att de skulle skjuta katten hade jag hellre tagit hållit käft och betalat räkningen själv. De har bott grannar i fem år, aldrig slagits innan och jag vet inte om det är min som hoppat på deras eller tvärt om, det jag vet är att det hände hemma på min tomt, utanför mitt hus och på min katts revir. Jag har lagt veterinärkvittot i deras brevlåda, jag är för arg och ledsen för att kunna prata med någon av dem just nu. :cry:

Hur tänker folk? :confused:
 
Kissen är hemma igen med krage, smärtstillande, recept på metacalm och dränage i halsen. Såret i ansiktet skadade som tur var inte ögat. Dränet ska tas om 3 - 5 dagar men jag måste fixa en låg kattlåda åt honom så han kan gå på lådan till dess. Ingen utevistelse så länge. :cautious:
 
Men herregud :eek: Så hemskt för dig, din katt och grannkatten :cry: Katter hamnar tyvärr i bråk ibland, och om de inte hade bråkat tidigare så låter det lite dumt att avliva den, och dessutom skjuta den..! Usch, jag antar att detta är ännu ett tecken på hur låg status katter har som husdjur ibland :cry:
 
Men om de sköt katten så hade de kanske inte brytt sig att ta hand om deras katts sår (för jag antar att den var ungefär lika skadad som din), då kanske det var bättre att hen fick dö nu än att hen fick någon inflammation i något sår och fick plågas pga ingen veterinärvård :cry: För det låter inte som att de skulle ens ta hand om såren :crazy:
 
Men om de sköt katten så hade de kanske inte brytt sig att ta hand om deras katts sår (för jag antar att den var ungefär lika skadad som din), då kanske det var bättre att hen fick dö nu än att hen fick någon inflammation i något sår och fick plågas pga ingen veterinärvård :cry: För det låter inte som att de skulle ens ta hand om såren :crazy:
Den var knappt skadad, bondkatt med tjock päls som lugnt låg på trappen och slickade sig om ena tassen när jag var upp första gången. No hard feeling mellan oss heller trots att jag hade fotat bort den, jag sparkade den ju inte. Jag har en tunnpälsad siames med klippta klor och som inte är lika erfaren slagskämpe, men de två har som sagt varit grannar i fem år så risken att de skulle bråkat igen tror jag var liten. I synnerhet inte nu när vov är hemma igen och patrullerar tomten.

Jag tror iofs att det var mindre stressande för katten att bli skjuten än avlivad av veterinär, det går iaf väldigt mycket fortare. Ett skott dödar, det andra sätter man för att vara säker på att den är död. :(

Jag orkar inte prata med dem på några dagar, är så väldigt ledsen över katten. :cry:
 
Vad tråkigt :/

Men de kan ju ha valt att skjuta katten för att förhindra att det händer igen?

För många år sen hade grannen en kattjävel som strimlade alla andra katter i byn. "Det är så katter är" hette det när man klagade.

Sen tog jag hand om en omplacering som varit tamkatt som förvildats och sen tämjts igen efter att ha levt vild i några år. Jag talade om för grannarna att det var min (vi har lite problem med vildkatter) och grannen uttryckte att "får hoppas den inte blir strimlad av X". Jag tyckte att "den reder sig nog om så är".

Det gjorde den. Faktum var att den strimlade X varenda gång x satte foten på vår gård. Vilket det korkade djuret gjorde stup i kvarten. X var okastrerad och vägrade ge sig.

En dag kommer grannen och konstaterar att nu måste min katt bort för nu hade X kommit hem utan öra.

Alla försök att kompromissa (ute varannan dag/varannan vecka etc) misslyckades. Min katt mådde skitdåligt av att bo inne och jag försökte febrilt hitta nytt hem. Men alla skulle ha kattungar. Ingen ville ha en frisk, kastrerad, vacc och försäkrad råttjägare av rang ;(

Slutade med att en jägarvän sköt honom åt mig ;( Det var ett mindre dåligt alt än att grannen skulle försöka ge sig på honom.

Så om de såg att det skulle fortsätta komma veträkningar och fler slagsmål kanske de sköt den för de insåg att det fanna inga andra val. Naturligtvis kan jag tycka det var förhastat i läget som var, men..

Kanske hade deb slagits med andra och de fått klagomål innan med?

(Jag hade nog kommit och pratat efter - när jag hade varit hos vet och hade haft tid att prata om vad gör vi nu)
 
Den var knappt skadad, bondkatt med tjock päls som lugnt låg på trappen och slickade sig om ena tassen när jag var upp första gången. No hard feeling mellan oss heller trots att jag hade fotat bort den, jag sparkade den ju inte. Jag har en tunnpälsad siames med klippta klor och som inte är lika erfaren slagskämpe, men de två har som sagt varit grannar i fem år så risken att de skulle bråkat igen tror jag var liten. I synnerhet inte nu när vov är hemma igen och patrullerar tomten.

Jag tror iofs att det var mindre stressande för katten att bli skjuten än avlivad av veterinär, det går iaf väldigt mycket fortare. Ett skott dödar, det andra sätter man för att vara säker på att den är död. :(

Jag orkar inte prata med dem på några dagar, är så väldigt ledsen över katten. :cry:
Men USCH, varför sjutton sköt dem katten?! :mad: Kan förstå lite om katterna hade hamnat i bråk flera gånger så att man blev uppgiven eller rädd, men fy :mad:
 
Vad tråkigt :/

Men de kan ju ha valt att skjuta katten för att förhindra att det händer igen?

För många år sen hade grannen en kattjävel som strimlade alla andra katter i byn. "Det är så katter är" hette det när man klagade.

Sen tog jag hand om en omplacering som varit tamkatt som förvildats och sen tämjts igen efter att ha levt vild i några år. Jag talade om för grannarna att det var min (vi har lite problem med vildkatter) och grannen uttryckte att "får hoppas den inte blir strimlad av X". Jag tyckte att "den reder sig nog om så är".

Det gjorde den. Faktum var att den strimlade X varenda gång x satte foten på vår gård. Vilket det korkade djuret gjorde stup i kvarten. X var okastrerad och vägrade ge sig.

En dag kommer grannen och konstaterar att nu måste min katt bort för nu hade X kommit hem utan öra.

Alla försök att kompromissa (ute varannan dag/varannan vecka etc) misslyckades. Min katt mådde skitdåligt av att bo inne och jag försökte febrilt hitta nytt hem. Men alla skulle ha kattungar. Ingen ville ha en frisk, kastrerad, vacc och försäkrad råttjägare av rang ;(

Slutade med att en jägarvän sköt honom åt mig ;( Det var ett mindre dåligt alt än att grannen skulle försöka ge sig på honom.

Så om de såg att det skulle fortsätta komma veträkningar och fler slagsmål kanske de sköt den för de insåg att det fanna inga andra val. Naturligtvis kan jag tycka det var förhastat i läget som var, men..

Kanske hade deb slagits med andra och de fått klagomål innan med?

(Jag hade nog kommit och pratat efter - när jag hade varit hos vet och hade haft tid att prata om vad gör vi nu)
Ursäkta, men jag tycker nästan att det skulle ha varit grannens katt som skulle bort om den nu anföll andra katter och din verkar ju ha hållit sig på sitt område :mad: Eller så hade de ju för sjutton kunnat prova att kastrera den! :banghead:
 
Vad tråkigt :/

Men de kan ju ha valt att skjuta katten för att förhindra att det händer igen?

För många år sen hade grannen en kattjävel som strimlade alla andra katter i byn. "Det är så katter är" hette det när man klagade.

Sen tog jag hand om en omplacering som varit tamkatt som förvildats och sen tämjts igen efter att ha levt vild i några år. Jag talade om för grannarna att det var min (vi har lite problem med vildkatter) och grannen uttryckte att "får hoppas den inte blir strimlad av X". Jag tyckte att "den reder sig nog om så är".

Det gjorde den. Faktum var att den strimlade X varenda gång x satte foten på vår gård. Vilket det korkade djuret gjorde stup i kvarten. X var okastrerad och vägrade ge sig.

En dag kommer grannen och konstaterar att nu måste min katt bort för nu hade X kommit hem utan öra.

Alla försök att kompromissa (ute varannan dag/varannan vecka etc) misslyckades. Min katt mådde skitdåligt av att bo inne och jag försökte febrilt hitta nytt hem. Men alla skulle ha kattungar. Ingen ville ha en frisk, kastrerad, vacc och försäkrad råttjägare av rang ;(

Slutade med att en jägarvän sköt honom åt mig ;( Det var ett mindre dåligt alt än att grannen skulle försöka ge sig på honom.

Så om de såg att det skulle fortsätta komma veträkningar och fler slagsmål kanske de sköt den för de insåg att det fanna inga andra val. Naturligtvis kan jag tycka det var förhastat i läget som var, men..

Kanske hade deb slagits med andra och de fått klagomål innan med?

(Jag hade nog kommit och pratat efter - när jag hade varit hos vet och hade haft tid att prata om vad gör vi nu)
Just nu är jag för arg och ledsen över den döda katten för att gå och prata med dem, kommer bara börja grina och det vill jag inte. När deras andra katt tog min tupp bad jag för dens liv och den lever fortfarande och mår bra, bland det sista jag säger innan jag åker är skjut inte katten! Jag hade känt den i 9 år, det har aldrig varit problem mellan någon av mina och deras katter så jag tycker det är en överloppsgärning att skjuta ett djur för ett enda kattbråk. :crazy:

Jag förstår hur du ser på saken, men jag hade aldrig skadat katten och det vet de om, jag tror inte heller att det hade upprepats, men det får vi aldrig veta nu. Jag blir bara så förbannad att man skjuter sin katt för en sån här skitsak. :arghh:
 
Ursäkta, men jag tycker nästan att det skulle ha varit grannens katt som skulle bort om den nu anföll andra katter och din verkar ju ha hållit sig på sitt område :mad: Eller så hade de ju för sjutton kunnat prova att kastrera den! :banghead:

Jag håller helt med. Men det lyssnades inte alls på det örat :/
Det var extra frustrerande att när det var deras som lemlästade andras så var det heller inget prat om att deras skulle bort. Men när min gav igen för alla års terror - då :/

När jag skaffade ny katt, så talade jag om att den var min. Och "kröker X ett hår på den, så är det er tur att skjuta katt!"

Jag tror dock det gick in. Min Soda nu går hos dem och hamnar ibland i konfrontation med deras. De ställer ut mat så jag kan inte riktigt göra något åt att han går dit. Men nu är de så "men vi menar såklart inte att klaga, det kan ju ibte du göra något åt och han gör ju ingen större skada".

Men jag blir fortfarande arg och ledsen när jag tänker på katten jag fick ta bort ;(
 
Just nu är jag för arg och ledsen över den döda katten för att gå och prata med dem, kommer bara börja grina och det vill jag inte. När deras andra katt tog min tupp bad jag för dens liv och den lever fortfarande och mår bra, bland det sista jag säger innan jag åker är skjut inte katten! Jag hade känt den i 9 år, det har aldrig varit problem mellan någon av mina och deras katter så jag tycker det är en överloppsgärning att skjuta ett djur för ett enda kattbråk. :crazy:

Jag förstår hur du ser på saken, men jag hade aldrig skadat katten och det vet de om, jag tror inte heller att det hade upprepats, men det får vi aldrig veta nu. Jag blir bara så förbannad att man skjuter sin katt för en sån här skitsak. :arghh:

Bara förtydligande. Jag tycker också det var fel och förhastat att skjuta den. Försökte bara he ev infallsvinklar som kan påverkat dem. Men de verkar ju efter det du skriver mer ha saknats. Sorgligt är det oavsett.
 
Bara förtydligande. Jag tycker också det var fel och förhastat att skjuta den. Försökte bara he ev infallsvinklar som kan påverkat dem. Men de verkar ju efter det du skriver mer ha saknats. Sorgligt är det oavsett.
Jodå, det förstod jag och jag förstår vilken jäkla sits du hamnade i själv. Jag hade inte sagt ett pip om saken ifall min katt varit på deras tomt och fått stryk, men nu blev ju min katt spöad hemma utanför mitt eget hus och jag fick freda honom från att få mer stryk. Hade jag vetat att de skulle skjuta katten hade jag inte sagt något alls om vad som hänt.
 
Men usch, jag begriper inte hur människor kan bry sig så lite om sina katter :crazy: Jag kände mig lite mera optimistisk på att kattens status som husdjur kanske hade höjts lite, men det verkar som att den vanliga huskatten har hamnat på efterkälken där. De kan inte ens bekostas en kastrering eller sjukvård, som om de ska vara gratis :down:
 
@Mia_R: Jag förstår att du är upprörd men för många är det väl tyvärr så att katter har ett litet värde jämfört med tex hundar.

Mina katter får stryk av några grannkatter ibland och det är ju tyvärr inte så mycket att göra. Är jag hemma har jag en sprayflaska på bron för att freda den för jag vill att mina ska känna sig trygga på bron så de drar dit när de blir attckerade. Det är ju inte mina grannars fel att det blir så här och jag säger inget om det, alla är ju utekatter.
 
Om du fick be för deras andra katts liv när den tagit er tupp, varför gick du och talade om för grannen att er katt blivit spöad av deras katt? Det är väl inte helt otänkbart att de tänkte på samma lösning andra gången de fick klagomål?

Men ja, jättehemskt. Förhoppningsvis skaffar de inga fler katter eftersom de inte verkar bry sig om dem speciellt. Samtidigt kan jag tycka att det inte är värre att skjuta en katt än att avliva den. För katten är det oftast mindre traumatiskt att bli skjuten av en bra skytt än att behöva åka in till veterinär osv, särskilt om den inte gillar att åka bil.
 
Om du fick be för deras andra katts liv när den tagit er tupp, varför gick du och talade om för grannen att er katt blivit spöad av deras katt? Det är väl inte helt otänkbart att de tänkte på samma lösning andra gången de fick klagomål?

Men ja, jättehemskt. Förhoppningsvis skaffar de inga fler katter eftersom de inte verkar bry sig om dem speciellt. Samtidigt kan jag tycka att det inte är värre att skjuta en katt än att avliva den. För katten är det oftast mindre traumatiskt att bli skjuten av en bra skytt än att behöva åka in till veterinär osv, särskilt om den inte gillar att åka bil.
Varför skulle jag inte göra det? Varför skulle jag anta att något som inträffade för flera år sedan när en lantbrukares katt dödar min lantrastupp och när en av samma lantbrukares katter spöar min katt utanför mitt hus på min tomt? Det är två olika katter det handlar om, det är en död tupp och en skadad katt. Inte samma sak i mina ögon + att jag redan hade sagt ifrån även den här gången att katten inte skulle skjutas, så varför skulle jag förväntat mig att de gjorde så nu?

Att skjuta ett djur är att avliva, räknas det inte som avlivning om ett djur skjuts? :confused: Jag kan tala om för dig att katterna har fått/får sova inne i sängen hos matte, de får köpt mat och rester, fästingar plockas, de går/gått ut och in som de vill och kastreras. Har de varit försvunna så har det varit stor oro från den gamla damen så därför känns det väldigt jobbigt att bara för att min katt kom till skada, obs ingen dödad tupp, så skjuts den här.

Jag tycker det är skitjobbigt för det är verkligen inte vad jag hade förväntat mig som resultat av ett kattslagsmål. :(
 
Nu glider jag ifrån ämnet lite men är det kutym att betala för grannkattens veterinärvård? Den tanken hade aldrig någonsin slagit mig, oavsett vem som är mest skadad, vem som har längst klor eller ännu mindre vems tomt det var! Katter ger nog blanka fasen i var tomtgränsen går...
 

Liknande trådar

Övr. Katt Hej, Har precis skaffat två kattungar (Maine Coon). Den ena flyttade in tre veckor före, M, och H kom 3 veckor efter och är således tre...
Svar
5
· Visningar
1 173
Senast: MissFideli
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
27 858
Senast: Snurrfian
·
  • Artikel
Dagbok Den här sommaren hade jag tänkt att jag skulle reparera mitt sparkonto som sjunkit med 30000 under vintern som var då jag gått på...
Svar
15
· Visningar
2 420
Senast: Gunnar
·
Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
22 182

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp