Nä. Och jag har också för mig från tidigare inlägg (med reservation för att jag möjligtvis minns fel) att sannolikheten för att det är han som är pappan väl inte är jättestor? Det vet väl han också i sådana fall, tänker jag.
En vettig man som har ihop det med en kvinna som blir gravid med en annan man och ändå väljer att stanna kvar tar då också ansvar för det barn som blir fött, därmed också ansvar så att människor runt om inte överraskas av att han håller ett barn när de hälsar på eller man ser dem ute osv och de har en massa frågor om vems det är mitt i allt. Ärlighet, sunt förnuft, ansvar. Det ligger lite i valet att stanna kvar i förhållandet där det plötsligt tillkommet ett barn, oavsett om det är hans eller ej. Han behöver inte agera som pappa om han inte är det men han behöver ta ansvar som den vuxna man han är och i det ingår att ta ansvar över de han bor/delar liv med.
Självklart. Jag tycker att det är mycket märkligt att han har valt att stanna kvar baserat på hur han uppför sig.
Ja jag fattar att hur man än gör blir det knepigt.
Jag vill ha ett helt odramatiskt liv. Mamma, pappa, barn, villa, häst, ehh Volvo osv.
Förstår inte varför hela mitt liv känns som väldigt dålig såpopera
Nej sådär vågar inte säga hur stor chans. Tänkte tillägga ett -tyvärr- men känner mer och mer att jag skiter i vilket.
Det är väl ganska självklart att folk utgår ifrån att det är han som är pappan. Ganska knepig sits han är i. ...men om han låtsas vara pappan då folk gratulerar, då får han banne mig göra livet lättare för dig hemma också!
För barnets skull är det ändå viktigt att få veta, inte minst längre fram i livet. Dessutom har du rätt till underhåll från fadern. Man gör inte kvinnor gravida för att sen sk*ta i följderna.
Nej, det är ju inte 1800-tal och oäkta barn precis!
Men du, det är väl snarast en framgång att du hittade en strategi (ta en annan väg) och lyckades stå emot?
Det är inte ett misslyckande! Tvärt om skulle jag säga. Att tankarna och suget kommer då och då får du nog ställa in dig på. Det viktigaste är hur du hanterar dem Du kunde identifierade känslan och klarade det på ett utmärkt sätt
Men vilket lyckade att du tog den andra vägen och inte gick nära Systemet!
Ekar de andra. Det var väl inget misslyckande utan jättebra att du lyckades hitta ett sätt att stå emot att köpa? Du är verkligen inte på ruta ett igen! Läs gamla inlägg och trådar så ser du nog vilken skillnad det är!
Du behöver den. Ge ditt barn de bästa förutsättningarna, och den bästa versionen av dig. Det är ju inte för alltid.Tack för era fina inlägg
Vad gäller medicinen mot alkohol känner jag mig bitvis kluven.
Finns för lite forskning på hur det påverkar barnet vid amning. Man kan inte göra sån forskning på barn.
Bästa är att inte ta nånting alls men bättre ta medicin än att dricka såklart.
Så jag är alltså kluven. Fixar jag just nu utan medicinen? Gör jag det?
Eller behöver jag den?
Senaste tiden har inte känts bra.
Tack för era fina inlägg
Vad gäller medicinen mot alkohol känner jag mig bitvis kluven.
Finns för lite forskning på hur det påverkar barnet vid amning. Man kan inte göra sån forskning på barn.
Bästa är att inte ta nånting alls men bättre ta medicin än att dricka såklart.
Så jag är alltså kluven. Fixar jag just nu utan medicinen? Gör jag det?
Eller behöver jag den?
Senaste tiden har inte känts bra.
Så knepigt är det väll inte, han har ju alla möjligheter att vara barnets far, möjligen är han inte biologisk far men det har ju egentligen inget med saken att göra. Dessutom är det ju inte ovanligt att man är tillsammans med någon som har barn med någon annan.
Ja jag tänker också så, bättre en nykter mamma med ersättning än en full mamma. Du har ju ändå ammat ett tag nu, så bebis borde fått de allra viktigaste delarna till immunförsvar och dyl.
