Inte en dagbok

Bukefalos 30 år!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Alltid lika svårt att komma på en passande rubrik. Men jag får inte riktigt se detta som en dagbok helt och hållet för det blir inte bra.
Men jag vill ändå dela med mig av mina framsteg. Inom flera områden i livet. Sakta men säkert går det.
 

Fast jag mådde mycket sämre då? Hade jag fått mer hjälp då hade jag kanske hanterat saker bättre nu?

Jag gick på en rehab grej innan också. Det gav massor. Via kommunen\soc som jag sökte till själv.
Ja, jag säger inte att det var rätt att du inte fick mer hjälp då. Men det är inte märkligt att saken kommer i ett helt annat läge när du har barn. Det ÄR ett helt annat läge, för hennes skull.
 
Fast jag mådde mycket sämre då? Hade jag fått mer hjälp då hade jag kanske hanterat saker bättre nu?

Jag gick på en rehab grej innan också. Det gav massor. Via kommunen\soc som jag sökte till själv.

Det är märkligt men krasst är det så att man får supa ihjäl sig om man vill. När man har barn finns det andra incitament att skydda eftersom barn behöver sina föräldrar.

Det är jättebra att du gått på rehab innan, nu måste du nog återuppta det. Och det kommer vara skitjobbigt men värt det.
 
Alltså jag märker en skillnad mot hur jag blir bemött nu mot hur jag blev bemött .

Nu verkar helt plötsligt ingen tycka att jag är för frisk mot hur det var då. Fast jag mådde betydligt sämre och hade behövt fler verktyg. Nu vet jag massor men behöver ändå hjälpen.
 
Alltså jag märker en skillnad mot hur jag blir bemött nu mot hur jag blev bemött .

Nu verkar helt plötsligt ingen tycka att jag är för frisk mot hur det var då. Fast jag mådde betydligt sämre och hade behövt fler verktyg. Nu vet jag massor men behöver ändå hjälpen.

Precis. Det skadar barn att växa upp i ett hem med icke-fungerande föräldrar, oavsett orsak.
En del barn måste bo i andra familjer, men målet är att deras biologiska föräldrar ska fungera. Ni har ett band och det skapar trauma för er båda om det bandet bryts. Ibland måste man, men det är inte tt mål socialtjänsten har. Det är därför jag ber dig att vara ärlig mot dem. Och ta emot hjälp. Hur känner du inför AA? Kan du ge det en riktig chans?
 
Alltså jag märker en skillnad mot hur jag blir bemött nu mot hur jag blev bemött .

Nu verkar helt plötsligt ingen tycka att jag är för frisk mot hur det var då. Fast jag mådde betydligt sämre och hade behövt fler verktyg. Nu vet jag massor men behöver ändå hjälpen.
Men oavsett om du mått sämre tidigare så ser de att ditt barn riskerar fara illa nu. Verktygen räcker tydligen inte för att förhindra återfall.
 
Ja till slut förlorar orden sin innebörd om man inte håller sig till det man har sagt.
Så vill jag absolut inte att det ska bli för min och bebis del. Det får inte bli så.

Det där med hjälp har varit väldigt svårt. Nu får jag veta mer på tisdag om vad som kan ske via den vägen.
Jag kom ju aldrig in på den där beroendemottagningen då när jag sökte för när var det ca 1,5 år sedan. Synd på ett sätt för det hade nog gett mig mycket.
De bedömde att VC inte gjort tillräcklig. Men det tycker jag är knepigt för det enda VC kan göra är att tillgodose psykologkontakt. Och det har varit jättebra för mig verkligen men inte tillräckligt.
Vet inte men fått en känsla av att folk inom vården tar mig mer på allvar nu vilket jag tycker är märkligt det också för enda skillnaden nu mot tidigare är att jag har barn. Mådde sämre då mot hur jag mår nu.

Edit: förutom medicin. Det har jag också fått via VC
Jag funderar på hur öppen du tidigare har varit på VC om dina problem? Här har du ju slätat över väldigt mycket, till och med även för inte så länge sedan, om att du inte har några problem? Ungefär som jag med mitt dåliga mående typ. "Jo jag mår bra". Om man inte säger något kan man inte få mer hjälp, om man inte säger mer än lite kan man inte få mer hjälp. Och det är skitsvårt att vara öppen med att det är på riktigt illa, riktigt riktigt svårt, så den biten förstår jag helt och fullt!!!

Så, om jag ska vara ärlig tycker jag inte alls att det inte är konstigt att du inte fått tillräckligt hjälp där, jag kan tänka mig att du har gått dit och givit sken av att klara av situationen rätt bra. För det är vad du hela tiden gör här. Skillnaden här är att du skriver var/varannan dag här och det går att märka på dig att det inte fungerar på ett annat sätt än vad en person på VC gör som du träffar en gång eller så. Tyvärr. De får lita lita mer på vad du säger och hoppas på att du kommer tillbaka när du mår sämre- på ett eller annat sätt gör personer med beroendesjukdom det, de hamnar på något vis i sjukvården och får hjälp. Inte alltid genom att de ber om det igen, utan för att det går utför för dem när deras fasad inte håller ihop längre.

Att de tar dig mer på allvar nu beror på barnet. Ingen ska behöva växa upp med föräldrar som har alkoholproblem. Det skapar trauman hos de allra flesta barn. Dessutom riskerar det att skapa beroendeproblematik även hos henne. Det finns i henne rent genetiskt, och något du behöver ta ställning till hur du ska hantera. Det är många viktiga frågor som följs, den viktigaste är att du måste komma på det säkraste sättet som får dig att hålla dig nykter. VC med psykolog och medicin, AA med sponsor, strategier osv.
 
Jag kan ändå inte låta bli att märka av skillnaden för det är definitivt skillnad. Och trots barn tycker jag det är fel faktiskt. Att utan barn ska man kämpa med näbbar och klor fast man mår riktigt dåligt. Medan med barn blir man bemött på ett helt annat sätt.
Ja, att hindren mot hjälp inte ska vara för höga för den som inte har barn håller jag med om. Att det är en skillnad när det handlar om ett skyddslöst barn tycker jag dock inte är konstigt.
 
Ja, att hindren mot hjälp inte ska vara för höga för den som inte har barn håller jag med om. Att det är en skillnad när det handlar om ett skyddslöst barn tycker jag dock inte är konstigt.
Jag förstår definitivt hur du tänker. Men håller ändå inte med. Hade jag själv inte varit inne i denna vårdbubbla så hade jag troligen hållit med dig helt.
 
Jag förstår definitivt hur du tänker. Men håller ändå inte med. Hade jag själv inte varit inne i denna vårdbubbla så hade jag troligen hållit med dig helt.

Jag förstår helt vad du menar, jag tror problemet ofta är att man inte vill va till besvär som kvinna, om man bråkar och gapar så får man bättre hjälp och du har om och om igen försökt vara så perfekt som möjligt, den delen får du nog försöka släppa nu
 
Jag tänker, @karamelldrottningen , att en positiv sak här är att nu är "the cat out of the bag", sanningen har kommit fram och du slipper smussla och ljuga mer. Troll spricker i ljuset, vet du, och även om detta är en jäkligt envist och jobbigt troll, är det ändå avslöjat. Känns det inte, ändå, lite skönt? Du kan dela din börda lite också, med din mamma och med P. Som ju verkligen bryr sig om dig och vill hjälpa dig.
 
Jag tänker, @karamelldrottningen , att en positiv sak här är att nu är "the cat out of the bag", sanningen har kommit fram och du slipper smussla och ljuga mer. Troll spricker i ljuset, vet du, och även om detta är en jäkligt envist och jobbigt troll, är det ändå avslöjat. Känns det inte, ändå, lite skönt? Du kan dela din börda lite också, med din mamma och med P. Som ju verkligen bryr sig om dig och vill hjälpa dig.
Nej det är inte ett dugg positivt. Alls. Och känns inte det minsta skönt. Tvärtom.
Hade jag inte haft familj hade jag förmodligen druckit lite nu. Söndag och allt. Men nej inte nu.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Mamma
  • Vägskäl
  • Ofrivillig ensamhet
  • Alkohol

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp