"Jag gör det för DIN skull"

[mandalaki]

Hur ofta ska man säga så till barn?

Jag hörde det i Radiodagboken i P 1 häromdan. Dagboken var gjord av en ensamstående pappa med 12-årig son, de var ute och paddlade tillsammans.

Eftersom en 12-åring rimligen inte är proffs på att paddla fick han hela tiden instruktioner av pappan. Gör si, gör så. I nåt läge gjorde han inte som pappan sa och då kom det:

"Jag har tagit ledigt för att vi ska kunna ha den här dagen tillsammans, jag gör det för din skull, då kan du väl göra som jag säger?".

Jag insåg att jag hört identiska kommentarer från föräldrar i många olika sammanhang.

Men säger man verkligen så? Är det inte enormt skuldbeläggande för barnet?

 

[alazzi]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Men så säjer man väl inte !
Snacka om att skuldbelägga barnet!

 

[Lejonflickan]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Isch så opedagogiskt att säg så till sitt barn, däremot kan jag förstå att den kommer om nu fallet ÄR sånt....
Bara det inte blir en slags vana att undslippa sej såna kommentarer för att "skylla ifrån sej" när nåt inte funkar som man gör ihop...

 

[mandalaki]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Båda: känner ni inte igen det? Jag insåg när jag hörde det att jag hört många föräldrar säga det, många gånger.

(Förmodligen även mina egna eftersom jag reagerade på det. )

 

[mian1]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Förutom "jag gör det för din skull" så tycker jag att det värsta som finns är "om det inte varit för att du föddes så hade jag..." Och så beskylls barnet för att mamman eller pappan aldrig gjorde karriär eller reste jorden runt.

 

[Lejonflickan]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Båda: känner ni inte igen det? Jag insåg när jag hörde det att jag hört många föräldrar säga det, många gånger.

(Förmodligen även mina egna eftersom jag reagerade på det. )

Jodå jag känner igen, det därav "får inte bli en vana"....det har hänt att jag kläckt ur mej det om fallet faktiskt varit sådant...typ att man tagit ledit från jobbet för att ungen velat göra en viss sak och när man väl gör den där "vissa" saken så gnäller de ändå och är hur otacksamma som helst.
Men att använda det som nån slags ryggsäck att slänga över skulden på barnet OFTA är ju hemskt!

 

[Lejonflickan]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Förutom "jag gör det för din skull" så tycker jag att det värsta som finns är "om det inte varit för att du föddes så hade jag..." Och så beskylls barnet för att mamman eller pappan aldrig gjorde karriär eller reste jorden runt.

DET kan jag säga aldrig kommit ur min mun ändå....fy fasen vad odrägligt!

 

[alazzi]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Båda: känner ni inte igen det? Jag insåg när jag hörde det att jag hört många föräldrar säga det, många gånger.

(Förmodligen även mina egna eftersom jag reagerade på det. )

Faktiskt inte...Jag umgås i andra kretsar tydligen...Barnfria sådana...

 

[mandalaki]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Förutom "jag gör det för din skull" så tycker jag att det värsta som finns är "om det inte varit för att du föddes så hade jag..." Och så beskylls barnet för att mamman eller pappan aldrig gjorde karriär eller reste jorden runt.

Finns det föräldrar som säger sånt ?

 

[mandalaki]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

typ att man tagit ledit från jobbet för att ungen velat göra en viss sak och när man väl gör den där "vissa" saken så gnäller de ändå och är hur otacksamma som helst.

Men det är precis det jag menar! Det är säkert en mänsklig reaktion: att känna att barnet är otacksamt. Men tacksamhet är ett abstrakt begrepp som barn måste vara rätt stora för att förstå. Känslan hos barnet blir i stället "jaha, jag är otacksam, jag vet inte riktigt hur det gick till men jag har gjort mamma/pappa arg".

Om man som förälder börjar kräva tacksamhet så tror jag att man ska se upp. Känner barnet det där, så börjar det kanske agera så att mamma/pappa ska bli tacksamma i stället. Och nånstans där har hela paddlingen eller vad det nu är gått i kras, den blir ett köpslående om tacksamhet i stället.

 

[mian1]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Finns det föräldrar som säger sånt ?

Min mamma även om hon själv valde att vara hemmafru och vi alla tre var planerade. Hon hade chans att återuppta både jobb och studier när vi var små, men tog aldrig chansen.
Svågerns fru brukar också skylla sina missade "chanser" på barnen. Gärna när de hör på. Har hör fler, framförallt mammor, som säjer likadant.

 

[Lejonflickan]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Aaaaaaaah, du ställer alltihopa på högkant! Påpekar bara att det ÄR en lätt replik att ta till ,just som du misstänkte, och jag
tror och hoppas inte att det är skadligt om det sker en eller annan gång, möjligen KAN det vara bra att de lär sej att stå för det de först sagt. Har de önskat en sak så ska man sen inte kunna ta lätt på saken och ändra sej....de ska bli vuxna en gång och att lära sej att alltid få sin vilja fram är INTE rätt väg anser jag...
Men en sak har jag lärt mej: inte ta ledit på höstlovet för att göra nåt "mysigt"...de har alldeles för roliga saker för sej på fritids då! Då är det lika bra att jobba...

 

[mandalaki]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Men det är ju gräsligt. Antingen är de avundsjuka på sina barn. Eller så måste de hitta en anledning till att de själva inte blev lika "lyckade" som barnen - och då glömmer de att det de säger faktiskt är förbannat sårande.

 

[mandalaki]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Men en sak har jag lärt mej: inte ta ledit på höstlovet för att göra nåt "mysigt"...de har alldeles för roliga saker för sej på fritids då! Då är det lika bra att jobba...

Jomen precis! Det var dit jag var på väg. Ska man ordna nåt kul för sina barn så ska det passa barnen också, inte bara föräldrarna.

Jag funderade lite på det när jag hörde pappan och 12-åringen som var ute och paddlade. Nu tror jag visserligen att 12-åringar kan vara väldigt olika - men jag kan inte säga att 100 procent av dem jag träffat skulle tycka att höjden av lycka var att sitta still i en kanot en hel dag . För mig lät det mer som en romantisk pappadröm - som den här killen kanske var för liten för.

 

[Lejonflickan]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

. För mig lät det mer som en romantisk pappadröm - som den här killen kanske var för liten för.

Alternativt för stor. Sen har pappor ofta förmågan att sätta för stor press på sina söner, de "kräver" att de ska lära sej cykla,paddla,åka skridskor osv lika bra som de kan, i nåt slags sätt att spegla sej själva....Sjukt, låt ungarna bli bra på det de vill och skita i resten. Jag har ALDRIG kunnat åka skridskor ordentligt, men inte lider jag av det idag?

 

[alazzi]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Självklart gör vi saker för barnets skull! Men vi skulle nog aldrig göra något som vi själva tyckte illa om bara för att glädja barnet.

Då blir det "curlingföräldersvarning".

Vi håller på och "skolar in" henne i att åka karusell Eftersom vi själva älskar att åka berg och dalbana och liknade så gör vi sådant med barnet. Så länge som hon själv tycker att det är kul.

 

[mandalaki]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Jo, och den här pappan såg paddlingen mycket som en naturupplevelse. Han ooh-ade och aaa-hade över vattnet, träden osv - vilket förmodligen är stendött för en 12-åring :smirk:

För en 12-åring är det nog roligare att testa sig fram med paddeln för att bemästra kanoten - och det var precis det han gjorde när pappan blev irriterad. Han höll inte kanoten tillräckligt still. Fast där tycker jag då att kraven blir rätt höga på en liten grabb.

 

[mandalaki]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Vi håller på och "skolar in" henne i att åka karusell Eftersom vi själva älskar att åka berg och dalbana och liknade så gör vi sådant med barnet. Så länge som hon själv tycker att det är kul.

Jag var i Grekland med en kompisfamilj en gång, det var skitkul. Med ungarna kunde jag göra allt sånt som JAG tycker är roligt : spana på vildkatter, snorkla med bröd till fiskarna osv. Vi hade lika kul allihop

 

[Xeline]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Jodå, det kan nog slinka ur en frustrerad förälder.

Jag har säkert sagt det till mina ungar - och inte är jag särskilt stolt över det. Men jag är ju å andra sidan rätt normal. Inte världens bästa förälder, men mänsklig.

Jag blir tokig om man gör nånting för ungarnas skull och så har de dålig attityd tillbaka.

 

[alazzi]

Sv: "Jag gör det för DIN skull"

Jodå, det kan nog slinka ur en frustrerad förälder.

Jag har säkert sagt det till mina ungar - och inte är jag särskilt stolt över det. Men jag är ju å andra sidan rätt normal. Inte världens bästa förälder, men mänsklig.

Jag blir tokig om man gör nånting för ungarnas skull och så har de dålig attityd tillbaka.

Jo, det är klart att man blir besviken om man ordnat något speciellt för barnet, men barnet ska inte behöva höra det.

Hur trist det än är för OSS så ska vi inte skuldbelägga barnet.

Barnet kan inte veta om något är kul eller ej innan de har fått prova.

Vi kan erbjuda barnet olika upplevelser men vi kan inte bestämma hur barnet ska uppleva det hela.