Jakthund i hundhård hela dagarna, vettigt?

Bukefalos 30 år!

För jag tycker inte det är plågeri att lära en hund att hunden inte ska kommunicera. Den ska lyssna. Den mår bäst av att inte själv behöva ta beslut.
Det är nog plågeri för alla levande varelser att lära sig att "inte kommunicera".

Tycker det är trist att du strukturerat verkar bortse från inlägg från oss som faktiskt lever med jakthundar, våra tankar och våra infallsvinklar.
 
För jag tycker inte det är plågeri att lära en hund att hunden inte ska kommunicera. Den ska lyssna. Den mår bäst av att inte själv behöva ta beslut.
Men hör du inte själv hur det låter? Hunden har en tillvaro som du anser att den behöver räddas ifrån när den lyder dina order. Den får inte lov att kommunicera utan ska ligga tyst på en filt på golvet de dagar den ens får lov att komma in.

Det låter mest som att du vill ha en leksak till dina barn och ett redskap under jakten.
 
För jag tycker inte det är plågeri att lära en hund att hunden inte ska kommunicera. Den ska lyssna. Den mår bäst av att inte själv behöva ta beslut.
And there we go again. Du vill inte ha en jaktkamrat. Du vill ha en robot som ska följa order och helst varken synas eller höras däremellan.

Jag förfasas över hundsynen. Trodde faktiskt att det här beteende var utdött. För jämförelse och lite perspektiv: Min far är 82 år gammal. Det är alltså han som under alla tider (sedan tidigt 70-tal) haft alla våra (jakt)hundar sovandes i sängen, matat dem vid köksbordet och behandlat dem som familjemedlemmar. Han har ändå en snäppet mer konservativ syn på hundar än jag (som är, i runda slängar, 50 år gammal, om det är viktigt). Det som du skriver om borde stanna på stenåldern där det hör hemma. Gör som flera redan sagt. Kolla upp lite nya rön innan du rostar fast helt i dina tankebanor.
 
And there we go again. Du vill inte ha en jaktkamrat. Du vill ha en robot som ska följa order och helst varken synas eller höras däremellan.

Jag förfasas över hundsynen. Trodde faktiskt att det här beteende var utdött. För jämförelse och lite perspektiv: Min far är 82 år gammal. Det är alltså han som under alla tider (sedan tidigt 70-tal) haft alla våra (jakt)hundar sovandes i sängen, matat dem vid köksbordet och behandlat dem som familjemedlemmar. Han har ändå en snäppet mer konservativ syn på hundar än jag (som är, i runda slängar, 50 år gammal, om det är viktigt). Det som du skriver om borde stanna på stenåldern där det hör hemma. Gör som flera redan sagt. Kolla upp lite nya rön innan du rostar fast helt i dina tankebanor.
Jag vet inte om jag haft otur som sagt, men upplever att detta tänket (köper en hund enbart för jakten, och förväntar sig att det ska funka, man släpper lös den varannan helg och jagar den då inte bra (antagligen pga bristande träning och kondis?) så kallas det skendräktighet, hormoner eller bara dåliga gener. Ingen i jaktlaget kan ens kalla av sin hund, och man vet aldrig vad den bestämmer sig för att jaga...

Detta har jag inte alls upplevt med retriever-jakten som jag också har erfarenhet av. Även vallning. Gäller främst de mer självständiga raserna, ställande hundar t ex, el drevers, stövare osv.
 
För jag tycker inte det är plågeri att lära en hund att hunden inte ska kommunicera. Den ska lyssna. Den mår bäst av att inte själv behöva ta beslut.
Var har du hört det? Eller är även detta något som du liksom känner är rätt? :laugh:

Relationen med hunden både som sällskap, sport, tjänst och jakt handlar om det magiska ordet samarbete. Inte dominans och underkastelse. Och för att kunna samarbeta måste båda parter kunna kommunicera med varandra, och båda parter måste lyssna på varandra. Därmed inte sagt att hunden ska få sista ordet, ett nej är ett nej. Men med ett gott samarbete så får man en hund som väljer att göra rätt. Och det ger en hund som går att lita på, till skillnad från hunden som lyder med ångest/rädsla som främsta motivation.
 
Jag förstår inte varför man skaffar en hund av ickehundgårdsras och sätter i hundgård typ hela dygnet och straffar den till tystnad och inte vill umgås med den, och jagar med den 10 gånger om året?

Vill man ha en jakthund skaffar man väl en just jakthund (de är väl inte utpräglade hundgårdsraser egentligen?) och har inne i hemmet som alla andra hundar?

Vill man ha en hundgårdshund som man bryr sig om nån gång i den blå månen så funkar polarhundar nog bättre- de VILL!! vara ute, speciellt om man har två! De fixar att lämnas sedan också som vuxna, de fixar det osociala osv, de är så i raserna, men jakthundar? Alltså nej.

Vill man ha andra raser än polarhundar i hundgård, tänker jag att man kan bygga hundgård intill sitt hus och ha hundlucka så hunden kan gå in och ut från huset-fri tillgång mellan hus och gård, fri mellan människa och utevistelse. i övrigt känner jag att det är få hundar som fixar mer än arbetstiden i hundgård.

Jag kan sätta de flesta hundar i hundgård, det är inte det, utan dygnetruntverksamheten som det är på tal om här. Det är ingen som fixar det om det inte handlar om huskysar typ. Ett gäng huskysar som arbetar som draghundar.

För mig är hundgård för alla andra hundar något man har när man jobbar och så resten av tiden är hunden till 100 % med människorna, 100 % utan undantag. Och då tror jag automatiskt att hunden sällan behöver "tränas" i att vara specifikt tyst i hundgården heller. Blir dens basala behov tillgodosedda med motion, kommunikation, aktivering och sociala behov så är tiden i hundgård, som måste vara berikande i sig och inte bara ett nät utan innehåll tid för lugn och ro och eftertanke för hunden snarare än just straff, ensamhet och hemskhet osv.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

  • Barmarksdrag/canicross
  • Rallylydnad

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Årets bantningstråd
  • Dressyrsnackis 21
  • Stora shoppingtråden IIII

Omröstningar

Tillbaka
Upp