Johansvensson
Trådstartare
Nej, givetvis "fostrar" man inte barn på det sättet. Barn kan man prata med, de förstår när man säger "Jag tycker inte om att du gör så, det måste du sluta med".Att en hund sover inne och även i sovrummet handlar fortfarande om ett det är ett flockdjur, det du borde skaffa dig är en leksakshund som du kan plocka fram när du känner för det. Jag antar att du uppfostrar dina ungar på samma sätt, utfrysning och isolering när någon av dem inte uppför sig som du tycker den ska.
Jag vill inte ha mina hundar i sängen och det fick ex sluta med när vi blev sambos, men de har sina sovplatser i sovrummet och de väljer själva om de vill umgås eller inte när vi är inomhus. De väljer att ligga på golvet om vi är i ett rum utan bädd istället för att ligga ensamma. De följer mig både inne och ute om de får, vilket de sgs alltid får om jag inte måste lämna dem för jobbet.
Om hundarna alltid får följa efter lär de sig att de kan påverka ensamheten och det utvecklar seperationsångerst, om de lär sig att ägaren bestämmer när social tid ges kommer de inte kalla på uppmärksamhet eller känna sig lika oroliga när de lämnas för de har lärt sig att det inte är ngt som de kan påverka ändå. Med det sagt så kan det vara mysigt att de ofta får ge med en, men att de skulle vara bäst eller att hunden skulle må dåligt av annat köper jag inte.
Hunden får vara med sin flock, men inte hela tiden. Hundens enda flock är ju vi och det är inte svårt att få en hund att känna det, vi ger mat, gos, och allt som hunden behöver. Hunden kan absolut känna att den måste klara sig lite mer själv om den är själv väldigt mycket, men att man skulle frånsäga sig ledarskapet bara för att den inte får sova i sovrummet och att den är själv mycket om dagarna, det är att ta i.Om ägaren skall kunna vara flockledare för sin hund, så måste ju hunden få vara med sin flock.
Att avvisa hunden från flocken är också att ifrånsäga sig ledarskapet.
Det signalerar att hunden inte har någon flock och får klara sig bäst den kan.
Utan flock ingen flockledare.
Jag har själv installerat ett larm till mobilen om värmen skulle sluta fungera som jag ska köra nu på vintern (på dagen alltså för den ska ju ej sova där ute), men jag köper att många plockar in dem på natten, men inte de jag känner.Hunden kan gå till den uppvärmda delen om den uppvärmda delen fungerar, personligen skulle jag aldrig förlita mig på att värmen garanterat fungerar ner mot -40 eller ens -30 på en area där jag inte märker hur kallt det blir eftersom jag sover någon helt annanstans. Kan man lösa det på ett smidigt vis och känner sig trygg med att inget någonsin går sönder och inga strömavbrott någonsin sker så behöver kylan inte vara ett problem, men det är ganska optimistiskt att tänka sig att majoriteten av jaktspetsar i norra Sverige skulle ha en hundgård i anslutning till ett garanterat uppvärmt garage eller motsvarande bostadsyta. Många har inte hundgård till att börja med och av de som har det så är många fristående en bit från huset med en liten koja. Många människor har inte ens ett uppvärmt garage utan ofta ett som står kallt i och med kostnaden det skulle bli på vintern. Så nej, jag tror fortfarande inte på att majoriteten av jaktspetsarna i norra Sverige bor ute i hundgården på natten. Allt omkring det låter som ett onödigt extrajobb, även om man så skulle skita i hur hunden upplever det rent socialt.
För fortfarande kvarstår förstås också problemet med det sociala som folk har dragit för dig säkert 100 gånger vid det här laget.
Poängen som många här försökt få fram är att hundar är ett socialt djur. Att neka ett socialt djur gemenskap kan vara negativt för dess välbefinnande. Det är fakta, ingen åsikt. Att du tycker det borde vara fint där ute själv ändrar inte hur det kan kännas för ett socialt djur som inte kan föra sin egen talan. Om du hade haft det upplägg som du beskriver men bara lagt till en lucka från garaget in till själva huset (om de sitter ihop) så att hunden kunde ta sig in från garaget till familjen och få social gemenskap genom att vara där i samma rum, inte nödvändigtvis i sängen men åtminstone i rummet, då tror jag att noll personer här hade varit bekymrade över hur din hund skulle spendera nätterna. Det var så lajkorna jag kände hade det och de hade det antagligen jättebra på det viset, för de kunde komma och gå som de ville.
Att totalt stänga ute ett socialt djur från gemenskap majoriteten av dygnets timmar däremot är något helt annat.
Hunden finner sig i det mesta och hunden lider inte bara för den vet att min plats är här ute och jag är ed flocken när jag får. Inget jag kan påverka. Att totalt neka social gemenskap kan vara negativt, ja, men att hunden skulle lida eller bli en olydig hund bara för att den bor ute tycker jag inte är en korrekt beskrivning. Flera av mina vänners älghundar i Värmland som så bor är de bästa både för älgjakt och eftersök. En hund vänjer sig, du kan ha vilken regel som i princip, och den vänjer sig.
Ja, den har varit lite väl nedtryckt. Labben ska ju bara vara för eftersök och apportering och den börjar redan visa bra drag för spår och apportträning så det är jag ej så orolig för, men bra du skriver det.Ja, du använder lite förlegade ordval som klangar lite tråkigt. Sen om det är så du menar det eller inte kan ju inte vi svara på.
En jaktlabbe är ofta rätt förig ja. Men tänk också att valpen varit rätt nertryckt i skorna och det är inte riktigt normalt att vara "foglig" i den åldern. Det är bra om valpen tar för sig mer, både för hundens skulle men också i jakten. Att tryckta labbar inte vågar jaga självständigt är inte ovanligt. Och då har du större problem än om hunden tar för sig lite mer i vardagen.
Ja, att inte sova själv skulle nog göra rätt mycket positivt. Hunden är dels väldigt ung, men också utan hundsällskap och själv mycket på dagarna.
Får fundera på det där med om de ska få sova i mitt sovrum, det är ganska trångt. Jag har nog lätt att få den att aldig gå upp i sängen bara fya ett par ggr, men är rädd att hon blir svårare att lämna på natten i hundgården om jag ska ha passare.