Kan man tacka nej till extra kompis på playdate?

[Badger]

Inget jag skulle tveka över. Går det så går det och går det inte så går det inte.

Men hur bär du dig åt för att få ut en 35+ kvinna och tre barn ur ditt hus? En kvinna som helt missat att hennes barn ignorerar värdinnans barn, i 5 år, och tydligen har missat att säga till barnet under samma tid (eftersom de sågs mycket innan).

Dessutom utan att den andra 35+ kvinnan och hennes tre barn inte åker ut på samma gång.

-Nu är det slut, nu får ni gå. Putte och Ludde är elaka mot mitt barn. De bara eh? Va? men töserna leker ju så bra nu.

 

[Tora]

Fast skickar du ofta hem dina vänner när du bjöd hem dem på middag eller dylikt?

Det är ju inte någon som skickar över ett barn utan ett besök från vuxna väninnor som även har med barn.

Om jag bjudit hem min kompis Karin och vi ska dricka te så ringer hon dagen innan och säger. Kan jag ta med Petra också som inte pratar med dig när ni ses på stan utan bara tokignorerar dig? Du bara njaeej Petra var ju inte så snäll mot mig på den där resan för ett år sedan jag kände mig jätteutanför. Kan vi ta det en annan gång? Men? snällla kan jag inte få ta med Petra hem till dig nu har jag ju lovat att vi alla skulle till dig?

Man har ju alltid möjlighet att om man besöker någon ta sitt pick och pack och sticka. Men om man har besök är det svårare att säga åt folk att dra. Speciellt vuxna. Speciellt vuxna som verkar helt ha missat att deras barn inte är så himla snälla och inte verkar begripa att de ska säga till sina barn när de är läskiga.

Nu börjas det som vanligt hittas på scenarion som inte var med från början. För det första så gällde det barn som inte klickade för flera år sedan. Dvs barnen var fyra då och är sex år nu (enligt Ts skulle barnet börja nollan nu).

Så ja jag hade absolut sagt ”Visst ta med henne och barnet, Ju fler desto roligare”. Hade jag varit fundersam så hade jag helt enkelt sagt ”Det gick ju inte så bra sist men vi kan ju prova men då får din kompis vara ha i bakhuvudet att det kanske inte funkar och vi får avbryta då”. Eller om jag inte trott det funkat alls hade jag helt enkelt sagt att ”Nej det vill jag inte för det funkade inte mellan barnen sist”. Tjat är jag mer eller mindre immun mot (har ju trots allt fyra barn).

Om man nu skall kommentera ditt nya scenario så måste jag be om ett förtydligande. Du skriver att hon tokignorerar mig varje gång vi ses ute på stan men tydligen så refererar jag bara till en resa för ett år sedan där Petra var tråkig mot mig? Så hur är det? Har jag träffat Petra efter resan på stan flera gånger eller menar du att jag träffat Petra på stan flera gånger innan resan? Har Petra någon social svårighet som jag vet om? Och det viktigaste av allt, var det fint väder när båtresan var (tänkte om det var blåsigt och Petra var sjösjuk och det kanske var därför hon var otrevlig)

(Ja, jag gör mig lite lustig över hela grejen. Det är så typiskt Buke bara att det börjar med ett scenario och sen börjas det broderas ut med alla möjliga och omöjliga situationer och om och men hit och dit)

 

[Tora]

Men hur bär du dig åt för att få ut en 35+ kvinna och tre barn ur ditt hus? En kvinna som helt missat att hennes barn ignorerar värdinnans barn, i 5 år, och tydligen har missat att säga till barnet under samma tid (eftersom de sågs mycket innan).

Dessutom utan att den andra 35+ kvinnan och hennes tre barn inte åker ut på samma gång.

-Nu är det slut, nu får ni gå. Putte och Ludde är elaka mot mitt barn. De bara eh? Va? men töserna leker ju så bra nu.

Antar att jag skickar hundarna på dom och ringer polisen.

Eller så kanske jag bara gör som jag skrivit i ett tidigare inlägg ”Jag är ledsen men det funkar inte med barnen idag så jag får be dig gå, men vi kan prova någon annan dag”.

Ser inte problemet faktiskt, som jag skrev förut så är det inte direkt ovanligt att det kan vara både fem och nio barn här samtidigt och det har hänt att jag ringt föräldrarna och sagt att idag verkar det inte funka mellan barnen riktigt så jag får skicka hem Kalle nu (eller föräldrarna hämtar beroende på ålder på barnet). Nu har det aldrig hänt just den kombinationen att föräldern till barnet det inte fungerat med också varit här samtidigt men jag hade sagt samma sak ändå.

Ibland har jag skickat hem kompisar för att mina barn inte skött sig så det är ju inte alltid andras barn, ibland är det faktiskt ens egna ungar som ställer till det.

 

[Badger]

Nu börjas det som vanligt hittas på scenarion som inte var med från början. För det första så gällde det barn som inte klickade för flera år sedan. Dvs barnen var fyra då och är sex år nu (enligt Ts skulle barnet börja nollan nu).

Så ja jag hade absolut sagt ”Visst ta med henne och barnet, Ju fler desto roligare”. Hade jag varit fundersam så hade jag helt enkelt sagt ”Det gick ju inte så bra sist men vi kan ju prova men då får din kompis vara ha i bakhuvudet att det kanske inte funkar och vi får avbryta då”. Eller om jag inte trott det funkat alls hade jag helt enkelt sagt att ”Nej det vill jag inte för det funkade inte mellan barnen sist”. Tjat är jag mer eller mindre immun mot (har ju trots allt fyra barn).

Om man nu skall kommentera ditt nya scenario så måste jag be om ett förtydligande. Du skriver att hon tokignorerar mig varje gång vi ses ute på stan men tydligen så refererar jag bara till en resa för ett år sedan där Petra var tråkig mot mig? Så hur är det? Har jag träffat Petra efter resan på stan flera gånger eller menar du att jag träffat Petra på stan flera gånger innan resan? Har Petra någon social svårighet som jag vet om? Och det viktigaste av allt, var det fint väder när båtresan var (tänkte om det var blåsigt och Petra var sjösjuk och det kanske var därför hon var otrevlig)

(Ja, jag gör mig lite lustig över hela grejen. Det är så typiskt Buke bara att det börjar med ett scenario och sen börjas det broderas ut med alla möjliga och omöjliga situationer och om och men hit och dit)

Ts verkar då och då se sin väninna med son på stan. Sonen hälsar inte och pratar inte med hennes son. Det lät lite i texten som att barnet fastlagt -inte gillar, hennes barn. Det har skett efter att de lekte sista gångerna för ngt år sedan (inte två år sedan). Därav den biten.

Jag har redan skrivit tidigt i tråden att jag skulle ha sagt ja men varit stressad och kollat att det gick bra med barnen och tagit på mig att säga till att alla får vara med om det visar sig inte gå bra. Detta eftersom jag har svårt att säga nej. Jag kan samtidigt förstå den som vågar säga nej och inse det rationella i det. Eftersom det är svårt att dra sig tillbaka i sitt eget hem, om folk som leker i ens eget rum inte är snälla. Senast två barn gaddade mot mitt i hans rum så tubbade det barnet det andra att förstöra saker, de var då fem, och det barnet sa jag då att jag föredrar om han inte bjuder in.

 

[Badger]

Antar att jag skickar hundarna på dom och ringer polisen.

Eller så kanske jag bara gör som jag skrivit i ett tidigare inlägg ”Jag är ledsen men det funkar inte med barnen idag så jag får be dig gå, men vi kan prova någon annan dag”.

Ser inte problemet faktiskt, som jag skrev förut så är det inte direkt ovanligt att det kan vara både fem och nio barn här samtidigt och det har hänt att jag ringt föräldrarna och sagt att idag verkar det inte funka mellan barnen riktigt så jag får skicka hem Kalle nu (eller föräldrarna hämtar beroende på ålder på barnet). Nu har det aldrig hänt just den kombinationen att föräldern till barnet det inte fungerat med också varit här samtidigt men jag hade sagt samma sak ändå.

Ibland har jag skickat hem kompisar för att mina barn inte skött sig så det är ju inte alltid andras barn, ibland är det faktiskt ens egna ungar som ställer till det.

Ja det ser jag också som problemfritt, att skicka iväg ett barn av nio eller ett barn av tre som "hänger" i huset är väl självklart. Vem har inte gjort det?

Det är oändligt mycket svårare att be en fullvuxen -inbjuden, kvinna med tre barn, varav två leker fint, med dina barn, och en annan väninnas barn, medan hon sitter och dricker te och pratar och äter muffins att -nu får du packa dina barn och gå. Speciellt med tanke på hur mycket gråt och tandagnisslan tre barn i olika åldrar under 5 kan få ur sig när saker händer plötsligt. Samtidigt som de kvarvarande 4 barnen också gnisslar och en väninna sitter häpet kvar.

Problemet är alltså inte att köra ut barn, eller be föräldrar hämta barn. Utan att köra ut en familj, som man bjudit hem. Dvs vuxna personer med tvååringar att styra upp och som man gärna träffar igen någon gång.

Men du skulle ju gjort precis som jag eller som ts dvs

”Det gick ju inte så bra sist men vi kan ju prova men då får din kompis vara ha i bakhuvudet att det kanske inte funkar och vi får avbryta då”.

Dvs som jag skulle gjort. eller

Eller om jag inte trott det funkat alls hade jag helt enkelt sagt att ”Nej det vill jag inte för det funkade inte mellan barnen sist”. Tjat är jag mer eller mindre immun mot (har ju trots allt fyra barn).

Så som ts gjorde.

Så det gör ju att alltihop varit ganska rationellt helt enkelt och ingenting konstigt.

 

[Tora]

Ts verkar då och då se sin väninna med son på stan. Sonen hälsar inte och pratar inte med hennes son. Det lät lite i texten som att barnet fastlagt -inte gillar, hennes barn. Det har skett efter att de lekte sista gångerna för ngt år sedan (inte två år sedan). Därav den biten.

Jag har redan skrivit tidigt i tråden att jag skulle ha sagt ja men varit stressad och kollat att det gick bra med barnen och tagit på mig att säga till att alla får vara med om det visar sig inte gå bra. Detta eftersom jag har svårt att säga nej. Jag kan samtidigt förstå den som vågar säga nej och inse det rationella i det. Eftersom det är svårt att dra sig tillbaka i sitt eget hem, om folk som leker i ens eget rum inte är snälla. Senast två barn gaddade mot mitt i hans rum så tubbade det barnet det andra att förstöra saker, de var då fem, och det barnet sa jag då att jag föredrar om han inte bjuder in.

Det var två år sedan från början och sedan när jag påpekade att två år är lång tid så ändrade Ts det till ett år.

Jag hade inte stressat och har inga problem att säga nej.

Min erfarenhet är att barn i den yngre åldern kan byta lekkompisar rätt så friskt. Några veckor är det kompis A och B som gäller. Sen är det bara B. Sen dyker C upp och rätt som det är är det A och B igen.

Sen har jag upplevt att det som inte fungerar ena dagen kan mycket väl gå bra nästa gång. Det har tex hänt att något av mina barn inte varit helt schyst mot sin kompis och då har jag skickat hem kompisen med orden ”Idag verkar det inte fungera men vi kan prova igen en annan dag” och två dagar senare leker dom jättefint. Min upplevelse är att barn kan variera väldigt mycket dag från dag och att det återspeglar sig i leken. Dom lever på något sätt mer i nuet och kompisrelationerna är inte så cementerade än.

Sen finns det barn som inte bör leka med varandra. I mitt fall mest för att när dessa tre leker ihop så hittar dom på en massa dumheter. Tex klättrar på tak och snor blommor från grannarna. Men där har jag pratat med föräldrarna och sagt att det just nu inte är bra om de leker ihop för de triggar varandra till dumheter. Men det är ju inte hugget i sten. Rätt som de är kan barnen ha mognat och det funkar utmärkt. Det får man ju helt enkelt prova sig fram till.

 

[Tora]

Ja det ser jag också som problemfritt, att skicka iväg ett barn av nio eller ett barn av tre som "hänger" i huset är väl självklart. Vem har inte gjort det?

Det är oändligt mycket svårare att be en fullvuxen -inbjuden, kvinna med tre barn, varav två leker fint, med dina barn, och en annan väninnas barn, medan hon sitter och dricker te och pratar och äter muffins att -nu får du packa dina barn och gå. Speciellt med tanke på hur mycket gråt och tandagnisslan tre barn i olika åldrar under 5 kan få ur sig när saker händer plötsligt. Samtidigt som de kvarvarande 4 barnen också gnisslar och en väninna sitter häpet kvar.

Problemet är alltså inte att köra ut barn, eller be föräldrar hämta barn. Utan att köra ut en familj, som man bjudit hem. Dvs vuxna personer med tvååringar att styra upp och som man gärna träffar igen någon gång.

Men du skulle ju gjort precis som jag eller som ts dvs


Dvs som jag skulle gjort. eller


Så som ts gjorde.

Så det gör ju att alltihop varit ganska rationellt helt enkelt och ingenting konstigt.

Jag hade inte haft något problem med det och ser inget problem med det.

Gråt kan det bli över att man måste gå från oss för att man vill fortsätta leka med våra hundar.

Men jag har som sagt inga problem med att vare sig säga nej eller stå på mig. Dessutom är min inställning till det mycket att ”Vi får väl prova och se”.

En av mina vänner idag brukade tex reta mig i högstadiet men tiden går och saker och ting (och även människor) förändras.

För mig verkar det största problemet vara att folk är rädda att säga vad dom tycker. Man kan vara vänlig men ändå säga att ”Du det här fungerar inte”.

 

[Badger]

Det var två år sedan från början och sedan när jag påpekade att två år är lång tid så ändrade Ts det till ett år.

Jag hade inte stressat och har inga problem att säga nej.

Min erfarenhet är att barn i den yngre åldern kan byta lekkompisar rätt så friskt. Några veckor är det kompis A och B som gäller. Sen är det bara B. Sen dyker C upp och rätt som det är är det A och B igen.

Sen har jag upplevt att det som inte fungerar ena dagen kan mycket väl gå bra nästa gång. Det har tex hänt att något av mina barn inte varit helt schyst mot sin kompis och då har jag skickat hem kompisen med orden ”Idag verkar det inte fungera men vi kan prova igen en annan dag” och två dagar senare leker dom jättefint. Min upplevelse är att barn kan variera väldigt mycket dag från dag och att det återspeglar sig i leken. Dom lever på något sätt mer i nuet och kompisrelationerna är inte så cementerade än.

Sen finns det barn som inte bör leka med varandra. I mitt fall mest för att när dessa tre leker ihop så hittar dom på en massa dumheter. Tex klättrar på tak och snor blommor från grannarna. Men där har jag pratat med föräldrarna och sagt att det just nu inte är bra om de leker ihop för de triggar varandra till dumheter. Men det är ju inte hugget i sten. Rätt som de är kan barnen ha mognat och det funkar utmärkt. Det får man ju helt enkelt prova sig fram till.

Jo det låter bra. De barn det inte fungerat med hos oss har varit mer konsistenta, tex barn A tycker om vårt barn och leker mycket med barn B och barn C. Barn B och barn C, separat båda två, tycker inte att vårt barn är bra att leka med (fel sort, leker bara med samma sort som de själva) så det går alltid dåligt när någon av dem varit med. Konstant genom år. Så jag har rätt och slätt sagt (det var förra året senast) att när barn B eller C är med är det bäst att gå hem och bäst att inte ta med dem hem.

Samtidigt känner jag inte deras föräldrar så det är helt problemfritt. De springer runt själva.

 

[Badger]

Jag hade inte haft något problem med det och ser inget problem med det.

Gråt kan det bli över att man måste gå från oss för att man vill fortsätta leka med våra hundar.

Men jag har som sagt inga problem med att vare sig säga nej eller stå på mig. Dessutom är min inställning till det mycket att ”Vi får väl prova och se”.

En av mina vänner idag brukade tex reta mig i högstadiet men tiden går och saker och ting (och även människor) förändras.

För mig verkar det största problemet vara att folk är rädda att säga vad dom tycker. Man kan vara vänlig men ändå säga att ”Du det här fungerar inte”.

Tja, du har bara mer effektiva bekanta. De exempel jag sett från släkt skulle ta ganska lång tid att sortera fram tre gråtande barn och få ut dem genom dörren på kort varsel. Förberett är ju en annan sak, men nu ska de ju ut snabbt och plötsligt.

Nej helt ärligt jag hade nog tagit mitt barn i knät i soffan med de vuxna så hade han fått spela ipad medan de andra barnen lekte i hans rum om det gått så långt och mamman inte kunde förmå sig till att be sitt barn leka snällt med alla.

 

[Lingon]

Jag är allmänt skeptisk när 3 barn ska leka tillsammans. Blir så lätt 2 som leker bättre tillsammans just den dagen och en tredje som känner sig utanför.

 

[Tora]

Tja, du har bara mer effektiva bekanta. De exempel jag sett från släkt skulle ta ganska lång tid att sortera fram tre gråtande barn och få ut dem genom dörren på kort varsel. Förberett är ju en annan sak, men nu ska de ju ut snabbt och plötsligt.

Nej helt ärligt jag hade nog tagit mitt barn i knät i soffan med de vuxna så hade han fått spela ipad medan de andra barnen lekte i hans rum om det gått så långt och mamman inte kunde förmå sig till att be sitt barn leka snällt med alla.

Ha ha ha! Man behöver ju inte skicka iväg dom på 30 sekunder. Dom kan ju få äta upp muffinsen tex

Jag vet inte vad för bild folk får i huvudet när jag säger att jag skulle be dom gå. Men det är ju inte frågan om att slänga ut dom hals över huvud

 

[FadeAway]

Det var två år sedan från början och sedan när jag påpekade att två år är lång tid så ändrade Ts det till ett år.

Jag hade inte stressat och har inga problem att säga nej.

Min erfarenhet är att barn i den yngre åldern kan byta lekkompisar rätt så friskt. Några veckor är det kompis A och B som gäller. Sen är det bara B. Sen dyker C upp och rätt som det är är det A och B igen.

Sen har jag upplevt att det som inte fungerar ena dagen kan mycket väl gå bra nästa gång. Det har tex hänt att något av mina barn inte varit helt schyst mot sin kompis och då har jag skickat hem kompisen med orden ”Idag verkar det inte fungera men vi kan prova igen en annan dag” och två dagar senare leker dom jättefint. Min upplevelse är att barn kan variera väldigt mycket dag från dag och att det återspeglar sig i leken. Dom lever på något sätt mer i nuet och kompisrelationerna är inte så cementerade än.

Sen finns det barn som inte bör leka med varandra. I mitt fall mest för att när dessa tre leker ihop så hittar dom på en massa dumheter. Tex klättrar på tak och snor blommor från grannarna. Men där har jag pratat med föräldrarna och sagt att det just nu inte är bra om de leker ihop för de triggar varandra till dumheter. Men det är ju inte hugget i sten. Rätt som de är kan barnen ha mognat och det funkar utmärkt. Det får man ju helt enkelt prova sig fram till.

Din erfarenhet är trots dina fyra barn inget facit.

 

[Tora]

Din erfarenhet är trots dina fyra barn inget facit.

Har jag påstått det?
Eller är detta återigen en sån där tråd där man bara får skriva om man håller med Ts helt och hållet? Skulle sparar en massa tid om det direkt i trådstarten skrevs ”Obs! Vill endast ha medhåll”

 

[FadeAway]

Har jag påstått det?
Eller är detta återigen en sån där tråd där man bara får skriva om man håller med Ts helt och hållet? Skulle sparar en massa tid om det direkt i trådstarten skrevs ”Obs! Vill endast ha medhåll”

Nej men jag har också förklarat att jag har en känslig son och det vore ju trevligt om hänsyn tas till det. Hade jag haft ett helt okomplicerat barn så hade det ju inte varit ett problem med några extra barn.

 

[Lena Furberg]

Jag är allmänt skeptisk när 3 barn ska leka tillsammans. Blir så lätt 2 som leker bättre tillsammans just den dagen och en tredje som känner sig utanför.

Åh! Har du läst barnboken "Leka tre"? Den är helt vidunderligt underbar!!! En bilderbok för barn, alltså, som fångar alla tänkbara scenarios på pricken!

 

[Tora]

Nej men jag har också förklarat att jag har en känslig son och det vore ju trevligt om hänsyn tas till det. Hade jag haft ett helt okomplicerat barn så hade det ju inte varit ett problem med några extra barn.

Jag har skrivit att jag tycker det hela är överanalyserat och onödigt nojigt. Ingenstans har jag skrivit att jag inte tagit hänsyn till att din son skulle vara extra känslig.

Men jag gissar på att det återigen är en sån där tråd där Ts bara vill ha medhåll. Men du har ju fått en massa medhåll så varför inte nöja dig med det? Eller har du som krav att alla skall hålla med dig?

 

[FadeAway]

Jag har skrivit att jag tycker det hela är överanalyserat och onödigt nojigt. Ingenstans har jag skrivit att jag inte tagit hänsyn till att din son skulle vara extra känslig.

Men jag gissar på att det återigen är en sån där tråd där Ts bara vill ha medhåll. Men du har ju fått en massa medhåll så varför inte nöja dig med det? Eller har du som krav att alla skall hålla med dig?

Nej jag har inte som krav att alla ska hålla med mig. Men det blir onekligen underligt när jag förklarar att det inte passar mitt barn och att du fortsätter ge exempel på hur dina barn fungerar eller att jag överanalyserar. Jag är varken onödigt nojig eller överanalyserar situationen för jag känner mitt barn och gör det som är bäst för honom.

 

[Tora]

Nej jag har inte som krav att alla ska hålla med mig. Men det blir onekligen underligt när jag förklarar att det inte passar mitt barn och att du fortsätter ge exempel på hur dina barn fungerar eller att jag överanalyserar. Jag är varken onödigt nojig eller överanalyserar situationen för jag känner mitt barn och gör det som är bäst för honom.

Det är ju själva meningen med ett diskussionsforum att man diskuterar något. Klarar man inte av att alla inte håller med en så skall man kanske inte lägga upp en tråd om man bara vill ha medhåll. Eller i alla fall skriv direkt i trådstarten att ”Obs vill bara ha medhåll”. Om du nu vet vad som passar ditt barn så varför ens starta denna tråden?

Vad tycker du att jag skall ge som exempel annat än från min egen erfarenhet? Det blir lite svårt annars.

Och ja jag tycker fortfarande det görs en höna av en fjäder.

 

[Ceta]

Det är ju själva meningen med ett diskussionsforum att man diskuterar något. Klarar man inte av att alla inte håller med en så skall man kanske inte lägga upp en tråd om man bara vill ha medhåll. Eller i alla fall skriv direkt i trådstarten att ”Obs vill bara ha medhåll”. Om du nu vet vad som passar ditt barn så varför ens starta denna tråden?

Vad tycker du att jag skall ge som exempel annat än från min egen erfarenhet? Det blir lite svårt annars.

Och ja jag tycker fortfarande det görs en höna av en fjäder.

Fast lika mycket som att du på ett diskussionsforum får ge din input så måste ju TS få bemöta dina kommentarer? Vill du inte heller få motargument så får ju du med låta bli att skriva?

 

[Rhinos]

Och ja jag tycker fortfarande det görs en höna av en fjäder.

Jag förstår inte riktigt vad det är som ta förstorar? Hon tog ju upp sin oro med sin vän, precis som du i senare inlägg sagt att du också kunnat göra?