Bukefalos 28 år!

Kaoset del 2

Kommer troligen radera även denna.
Bara skönt att skriva av sig!

Veckan har varit kaos, har druckit under veckan på vardagar, inte okej.

Igår så hade vi försenad födelsedagsmiddag för mig plus en vän som fyller år..

Blev pruttfull, gick hem.
Sen kom två vänner förbi och vi drog ut på krogen.
Hånglade med säkert 5 personer och tog hem en 22 åring.

Jag fattar ju själv hur destruktivt detta är.
Har lite kontakt med S som jag dejtade förra året, ang AAmöte.
Han ska dit ikväll, jag har dock druckit och känner mig jävligt skör.
 

Tror mitt horribla humör är ett resultat av sorg faktiskt.. visst kan jag ha dåliga dagar, men nu 2 i rad, jag vill bara skrika år folk 🙃

Blev irriterad på min kompis som inte svarade snabbt nog på messenger (sa det givetvis inte, nån måtta får det vara.)
 
Tror mitt horribla humör är ett resultat av sorg faktiskt.. visst kan jag ha dåliga dagar, men nu 2 i rad, jag vill bara skrika år folk 🙃

Blev irriterad på min kompis som inte svarade snabbt nog på messenger (sa det givetvis inte, nån måtta får det vara.)

Det låter rimligt ❤️❤️
 
Snubblade på den här idag, viktig påminnelse ☺️
 

Bifogade filer

  • 3307AD4E-DA87-4D63-BE8D-C8E9EA07C40F.jpeg
    3307AD4E-DA87-4D63-BE8D-C8E9EA07C40F.jpeg
    132,1 KB · Visningar: 154
Min terapeut sa att det är viktigt att jag inte får dåligt samvete (vilket jag haft) över att känna lättnad i detta också.
Viktig poäng. Självklart kan det kännas lättare på ett sätt när allt är över. Du har ju också med oro följt när Totte blivit allt äldre och sjukare, och den oron är skön att slippa. Självklart ska du inte ha ens en gnutta dåligt samvete för det. Helt naturliga känslor mitt i den mörka sorgen. :heart
 
Tre dagar efter att min man meddelat att han lämnade mig för en annan fick min häst benet avsparkat i hagen. Med en tremånaders bebis och en treåring, ensamstående, fick jag säga hej då och städa ur efter min kompis sen 14 år.

Men med urkass föräldraledighetsekonomi och ensamt ansvar för två små barn så hade det ju inte gått att ha häst ändå. Så visst fanns det en lättnad någonstans i den chockartade sorgen. Och visst skämdes jag för det. Fast man inte ska. Jag är ju människa.

Sköt om dig @pepp, inget är fel att känna.
 
Min terapeut sa att det är viktigt att jag inte får dåligt samvete (vilket jag haft) över att känna lättnad i detta också.

Ja jätteviktigt! Jag kände samma sak med mina gamla hästar, när deras kroppar började bli påtagligt gamla. Att det var ju dags. Och när det var gjort var det en lättnad.

Det gjorde inte att jag älskade eller saknade dem mindre. Jag sörjde länge, men det hade inte varit rätt mot dem att behålla dem. Och just det liksom lättnaden man kan känna att dom får vila nu kan (åtminstone ibland) kännas som ett litet plåster.

Att påminnas att alla känslor måste få finnas och att det inte är konstigt om motstridiga känslor förekommer parallellt, negativa och positiva, är verkligen så viktigt. För det kan vara så lätt att glömma. Fint att du fick det från din terapeut ❤️
 
Var nyss till terapeuten för att ta medicin, hon tyckte jag spred extremt bra energi och att det var stor skillnad på mig och hela min utstrålning.
Kul att höra och jag känner det ju själv också. ❤🙏

Nämnde även att jag känner mig lite störd för att jag inte är mer ledsen än vad jag är.
Det känns hemskt att skriva också. Men jag sörjde väldigt mycket innan, och det var mycket oro och fix med honom i slutet så det nästan känns som en lättnad på ett sätt.

En lättnad att han fick det så himla fint i slutet, en lättnad i att han inte behövde känna nån stress och en lättnad i att vi inte behövde göra det akut ❤
 
Senast ändrad:
Var nyss till terapeuten för att ta medicin, hon tyckte jag spred extremt bra energi och att det var stor skillnad på mig och hela min utstrålning.
Kul att höra och jag känner det ju själv också. ❤🙏

Nämnde även att jag känner mig lite störd för att jag inte är mer ledsen än vad jag är.
Det känns hemskt att skriva också. Men jag sörjde väldigt mycket innan, och det var mycket oro och fix med honom i slutet så det nästan känns som en lättnad på ett sätt.

En lättnad att han fick det så himla fint i slutet, en lättnad i att han inte behövde känna nån stress och en lättnad i att vi inte behövde göra det akut ❤

Sådär är det ju ofta tänker jag, att man sörjer innan, om man vet vad som komma skall. Inte så att du nödvändigtvis är "klar" med din sorg (blir man någonsin helt?), men att du redan gjort ett så stort sorgearbete innan. Och jag tror absolut att de saker du skriver spelar stor roll. Att det inte blev akut, att det var dags pga att han började bli för skruttig och för att ni fick ett sånt fint hejdå. ❤️
Du gjorde verkligen allt för den lille gubben ❤️
 
Var nyss till terapeuten för att ta medicin, hon tyckte jag spred extremt bra energi och att det var stor skillnad på mig och hela min utstrålning.
Kul att höra och jag känner det ju själv också. ❤🙏

Nämnde även att jag känner mig lite störd för att jag inte är mer ledsen än vad jag är.
Det känns hemskt att skriva också. Men jag sörjde väldigt mycket innan, och det var mycket oro och fix med honom i slutet så det nästan känns som en lättnad på ett sätt.

En lättnad att han fick det så himla fint i slutet, en lättnad i att han inte behövde känna nån stress och en lättnad i att vi inte behövde göra det akut ❤

Jag har också, gjort mycket av mitt sorgarbete innan hunden tagits bort. När jag vet att det bara går åt ett håll blir det så för mig. Är hunden sjuk eller skruttig innan så är det ju en lättnad att slippa se sin vän må så. För min del är det jobbigast precis innan jag tagit bort dem, efter sörjer jag så klart men på ett annat sätt. Var inte hård mot dig själv, det finns inga rätt eller fel i hur man sörjer ❤️
 
Var nyss till terapeuten för att ta medicin, hon tyckte jag spred extremt bra energi och att det var stor skillnad på mig och hela min utstrålning.
Kul att höra och jag känner det ju själv också. ❤🙏

Nämnde även att jag känner mig lite störd för att jag inte är mer ledsen än vad jag är.
Det känns hemskt att skriva också. Men jag sörjde väldigt mycket innan, och det var mycket oro och fix med honom i slutet så det nästan känns som en lättnad på ett sätt.

En lättnad att han fick det så himla fint i slutet, en lättnad i att han inte behövde känna nån stress och en lättnad i att vi inte behövde göra det akut ❤
Jag sörjde Zvante i flera år innan han väl fick somna in. Många sjukdomar och en stor oro varje dag att något skulle bli akut. Kände aldrig någon sorg efteråt - bara glädje över att vi trots allt fick så många år tillsammans och att han fick ett väldigt fint och värdigt slut med hela familjen samlad ❤️
 
Har inte hunnit läsa i din tråd på ett tag, beklagar sorgen med Totte. :heart Själv så har jag alltid varit mest ledsen innan mina djur har tagits bort, sedan har det gått snabbt över till att kännas "bra" att det är slut. Så det är absolut inget att skämmas över, bra att din terapeaut tog upp det!

Vad ska du göra i helgen, har du några planer?
 
Har inte hunnit läsa i din tråd på ett tag, beklagar sorgen med Totte. :heart Själv så har jag alltid varit mest ledsen innan mina djur har tagits bort, sedan har det gått snabbt över till att kännas "bra" att det är slut. Så det är absolut inget att skämmas över, bra att din terapeaut tog upp det!

Vad ska du göra i helgen, har du några planer?

Idag ska jag på yoga 9.45, efter det ispromenad med en kompis och hennes barn, vi ska gå och köpa våffla! 😊
Sen kommer en gammal bekant förbi, vi ska beställa mat, se film och imorgon är planen isvak!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppfödare som slutat svara
  • Guldfasanerna
  • Akvarietråden IV

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp