Kinkshaming (utbruten från Dejtingtråden 23)

Alla kan, och ska, kräva lika rättigheter, rättssäkerhet, att gå fria från brott och liknande
"Att gå fria från brott" blev kanske en aning fel, menar förstås "inte utsättas för brott".

Blev lite bråttom.
 
Ja det har du helt rätt i. Jag tänkte mig inte för där.
Bra poäng!
Jag som mer eller mindre är mer aktiv i själva sfären än jag ägnar mig åt egen utlevnad numera, glömmer ofta alla hemmalekare. I de sällskap jag är (och har varit) aktiv brukar man direkt bjuda in de som kommer med "nybörjarfrågor" till tex de fikaträffar som hålls regelbundet. Det är mycket lättare att ge vettiga råd när man är i ett sammanhang och kan läsa av personerna lite mer. Det sållar hyggligt bort de som ser det som en ursäkt för att ägna sig åt övergrepp/självskadebeteende.

(För det är åtminstone vad jag menar när jag säger att bdsm inte är övergrepp. I den stunden det går över gränsen kan man inte längre säga att det är bdsm, eftersom innebörden i själva uttrycket är frivillighet. Precis som att jag inte skulle köpa uttrycket jakt när man skjuter människor med jaktvapen.)

För egen del har jag inte något direkt intresse för att ha sex med andra än den här gruppen, eftersom jag aldrig träffat på någon som diskuterar förutsättningarna innan på det sättet. Dvs en utvald grupp av de som säger sig syssla med just bdsm. Men det kanske har ändrat sig de senaste tio
Intressant att läsa era inlägg.
För mig är bdsm sex i första hand. Det har inget att göra med om man är med i ett community/ eller leker med flera etc.
Och här någonstans så skaver det för mig när folk i communitys etc tycker att man har tolkningsföreträde eller ser hemmalekare som ett undantag. Det är väldigt viktigt tycker jag att de i communitys inte ser sig själva som det enda sättet att utöva bdsm eller tror att man vet mer än andra.
 
Nu är det ju inte jag som slänger ut en massa påståenden om hur en viss grupp av människor är eller diskuterar. Jag försöker mest ge en mer nyanserad bild av det du framför.

Fast din bild är inte direkt nyanserad, det enda du skriver är "samtycke"
 
Men det var till att fastna ordentligt på en specifik grej? Jag tror inte du förstår vad jag menade.

Exempel:
"van vilket jävla äckel du är"
"ditt jävla fetto"
"bögjävel"
"din jävla n****"

Ovan är alla kränkningar, som säkerligen tas emot extra hårt av personen som känner sig utsatt. Man kanske inte tar så illa upp av att bli kallad fetto när man är smal, men är man överviktig får det en helt annan betydelse., ett helt liv av kränkningar, onda blickar, hånflin och andra upplevelser förstärker det något oerhört. Min poäng är att jag inte sitter och har något sorts rankingsystem för vilka kränkningar som är värst beroende på strukturell nivå, enskilda individer blir lika utsatta oavsett. Vem är det mest synd om? tjockisar? mörkhyade? bögar? ärligt talat spelar det väl ingen roll? är man utsatt så är man. Man kan prata om strukturella problem i samhället men när det kommer till hur individer blir kränkta eller sårade tycker jag man får lägga det på en mer specifik nivå.

Nu känner jag att jag har förklarat min synvinkel på detta tillräckligt, man måste inte hålla med men det här är min åsikt och den står jag för.
Jag hänvisar till @niphredil s perfekta inlägg för jag har inget mer att tillägga på det ämnet:
Fast det var en väldigt märklig grej du skrev. Helt absurd faktiskt och det förvånar mig att du fick likes för det i två separata inlägg. För mig är det självklart att det är en helt annan sak att bli attackerad verbalt pga sin sexuella läggning, könsidentitet, hudfärg, etnicitet eller religion än det är att bli kritiserad på ett trist sätt för vad man väljer att äta. Förstår man inte det så begriper jag inte hur man tänker. Med ditt resonemang skulle hatbrott inte ha straffskärpning för spela roll varför man utsätter någon för något, allt är lika illa. Och så är det inte. Inte ens enligt svensk lag.
 
Intressant att läsa era inlägg.
För mig är bdsm sex i första hand. Det har inget att göra med om man är med i ett community/ eller leker med flera etc.
Och här någonstans så skaver det för mig när folk i communitys etc tycker att man har tolkningsföreträde eller ser hemmalekare som ett undantag. Det är väldigt viktigt tycker jag att de i communitys inte ser sig själva som det enda sättet att utöva bdsm eller tror att man vet mer än andra.
Ja, det är väldigt tydliga a- och b-lag som skrivs fram.
 
Jag delar i hög grad @Foinix funderingar. Jag är inte säker på att acceptans, artighet och rumsrenhet är önskvärt när det gäller kinks som folk kan ha. De kan ju tex samspela med förtryckstrukturer på problematiska vis. Det är långt ifrån säkert att det vore bra att sådant blev rumsrent.

Att ömt omhulda den typen av kinks, genom att kritisera den som problematiserar det genom att tysta hen med ett "kinkshaming, fy skäms!", kan vara djupt problematiskt.

Jag skulle framförallt vilja se att bara för att saker har med sexualitet att göra, så måste inte alla tassa på tå.
Jag har försökt att problematisera, men det är inte enkelt!

Håller så med @Foinix :bow:
Vissa saker är farliga/äckliga/oacceptabla (välj eget attribut) i vardagen, men ingår det i sex, då är det ok.
Jag tycker det beror på vad man menar med acceptans, rumsrenhet och att problematisera, det är ju långt ifrån svartvitt och solklart definierat.

Förenklat tycker jag att det finns vissa saker som alla bör kunna förvänta sig, det är sådant som att slippa diskriminering, hot, hat och liknande, rättssäkerhet samt ett acceptabelt kunskapsläge (som exempelvis för bdsm kan innebära att man vet att en undergiven inte per automatik har bett om våld, eller att en dominant inte per automatik är en förövare). Med ett högre kunskapsläge, även för mindre drastiska kinks, tror jag acceptansen ökar generellt.

Sedan finns det sådant jag tycker att en del faktiskt inte rimligen kan förvänta sig och dit hör bl a neutralt artiga "my kink is not your kink"-responser på kontroversiella och problematiska kinks (som relaterar till förtryckande strukturer).
 
Nu är det ju inte jag som slänger ut en massa påståenden om hur en viss grupp av människor är eller diskuterar. Jag försöker mest ge en mer nyanserad bild av det du framför.
Du kan nog inte nyansera någon annans erfarenheter och upplevelser. Bara berätta om dina egna.
 
Intressant att läsa era inlägg.
För mig är bdsm sex i första hand. Det har inget att göra med om man är med i ett community/ eller leker med flera etc.
Och här någonstans så skaver det för mig när folk i communitys etc tycker att man har tolkningsföreträde eller ser hemmalekare som ett undantag. Det är väldigt viktigt tycker jag att de i communitys inte ser sig själva som det enda sättet att utöva bdsm eller tror att man vet mer än andra.
För mig är inte att ”vara med i ett comnunity” att man fysiskt behöver träffa personerna. Utan mer att man aktivt tar del av den kunskap som finns, och kanske också delar med sig. Men givetvis finns det personer och par som står helt utanför. Jag är dock försiktig med att träffa personer som inte har något som helst samröre med organisationerna. Jag vill ju att vi pratar samma språk när det kommer dit hän. Så när jag träffar någon ny och helt oerfaren så hänvisar jag dit och ber dem läsa på innan vi påbörjar några aktiviteter.
 
Jag tycker det beror på vad man menar med acceptans, rumsrenhet och att problematisera, det är ju långt ifrån svartvitt och solklart definierat.

Förenklat tycker jag att det finns vissa saker som alla bör kunna förvänta sig, det är sådant som att slippa diskriminering, hot, hat och liknande, rättssäkerhet samt ett acceptabelt kunskapsläge (som exempelvis för bdsm kan innebära att man vet att en undergiven inte per automatik har bett om våld, eller att en dominant inte per automatik är en förövare). Med ett högre kunskapsläge, även för mindre drastiska kinks, tror jag acceptansen ökar generellt.

Sedan finns det sådant jag tycker att en del faktiskt inte rimligen kan förvänta sig och dit hör bl a neutralt artiga "my kink is not your kink"-responser på kontroversiella och problematiska kinks (som relaterar till förtryckande strukturer).

Det är väl det som är tjusningen att diskutera kring detta ämne! Jag försöker nästan alltid få en nyanserad bild av allt, då jag har svårt att acceptera "så här är det", för det är sällan så enkelt.
 
Ja den risken finns förstås också, rent teoretiskt. Rädslan finns fortfarande och därför är många mycket noga med att ha en lång diskussion före, under och efter för att hela tiden försäkra sig om att det hela tiden finns samtycke. Men ska man se på det rent krasst är det inte det den slagna som måste bevisa att ett övergrepp har skett, och det är nog helt omöjligt om man har en historia som masochist.

Med seriösa utövare så menar jag (förstås) de som praktiserar på ett säkert sätt. Du får gärna förklara för mig vad en riktig BDSM-människa är, för det har jag ingen aning om.

Jag vet inte var du har hämtat din information, bara att det inte är på samma ställe som jag. Och jag vet ju var jag själv är med i för communitys så...
Jag har absolut noll erfarenhet av den här världen men i mitt jobb kommer jag ofta i kontakt med människor som har varit utsatta för trauman av olika slag. Många gånger upptäcker vi inte dessa trauman förrän efter ett bra tag och då är vi ändå rätt erfarna och kompetenta i personalen om detta. Jag har alltid undrat över hur man upptäcker dessa människor inom BDSM - världen, de med självskador är ju lätta att sålla bort men de övriga? Om inte ens vi upptäcker dem som är specialiserade inom området hur gör man då? Detta är en nyfiken undran och ingen kritik från mig, men jag har ofta tänkt på det, speciellt när de där böckerna kom.
 
En sån intressant och viktig tråd, fastän jag själv medger mig vara "outbildad"....

Men, det fick mig att osökt minnas min gode vän, en man i tidiga 40-årsåldern. Han berättade för mig, att han, innan han skulle gifta sig eller bli sambo, måste få ha sex med en färgad kvinna. Det var väl, då, hans "kink"? En annan man, inte i min omedelbara vänkrets men ändå i utkanten av detsamma, ville finna kvinnor som var amputerade. Dvs kvinnor utan ben. Dessa ville han ha sex med.
Jag funderar nu, i tanken att alla typer av sex är okej om samtliga är med på leken, om dessa män hade förklarat för kvinnorna att han ville ha sex med dem på grund av förutsättningarna; den mörka huden, de amputerade benen. Hade de då gått med på leken? Knappast. Skulle han hållit tyst och låtsats? Skulle han fått leva med sina outforskade kinks eller kört på, i endera varianten?

Jag vet inte.

Jag tycker, som några här, att gråzonen är både markant och lite obehaglig. Kanhända. Och svår att hantera. Men det hör kanske till ämnet? Och när är något i det mänskliga psyket enkelt att hantera?
 
Jag har absolut noll erfarenhet av den här världen men i mitt jobb kommer jag ofta i kontakt med människor som har varit utsatta för trauman av olika slag. Många gånger upptäcker vi inte dessa trauman förrän efter ett bra tag och då är vi ändå rätt erfarna och kompetenta i personalen om detta. Jag har alltid undrat över hur man upptäcker dessa människor inom BDSM - världen, de med självskador är ju lätta att sålla bort men de övriga? Om inte ens vi upptäcker dem som är specialiserade inom området hur gör man då? Detta är en nyfiken undran och ingen kritik från mig, men jag har ofta tänkt på det, speciellt när de där böckerna kom.
En tanke kring detta. De inom BDSM behöver inte ställa några diagnoser, eller behöver ge orsaker till när de tycker att en person inte är lämplig. Det räcker säkert med hur de visar med ord och kroppsspråk om de antas passa i deras sammanhang.
 
Finns personer med könsorgan som är svårare att definiera än så.
Jo fast nu gällde det ju specifikt röven och den är inte könsorgan på någon.
En sån intressant och viktig tråd, fastän jag själv medger mig vara "outbildad"....

Men, det fick mig att osökt minnas min gode vän, en man i tidiga 40-årsåldern. Han berättade för mig, att han, innan han skulle gifta sig eller bli sambo, måste få ha sex med en färgad kvinna. Det var väl, då, hans "kink"? En annan man, inte i min omedelbara vänkrets men ändå i utkanten av detsamma, ville finna kvinnor som var amputerade. Dvs kvinnor utan ben. Dessa ville han ha sex med.
Jag funderar nu, i tanken att alla typer av sex är okej om samtliga är med på leken, om dessa män hade förklarat för kvinnorna att han ville ha sex med dem på grund av förutsättningarna; den mörka huden, de amputerade benen. Hade de då gått med på leken? Knappast. Skulle han hållit tyst och låtsats? Skulle han fått leva med sina outforskade kinks eller kört på, i endera varianten?

Jag vet inte.

Jag tycker, som några här, att gråzonen är både markant och lite obehaglig. Kanhända. Och svår att hantera. Men det hör kanske till ämnet? Och när är något i det mänskliga psyket enkelt att hantera?
Det är en väldigt intressant fråga som kanske inte riktigt passar här? Jag tänker att vi kan ju inte hjälpa vad vi tänder på. Svart, vit, kort, lång, tjock, smal osv, det är ju inte ett medvetet val vi gör utan bara något som är.
 
Jag tänker att vi kan ju inte hjälpa vad vi tänder på. Svart, vit, kort, lång, tjock, smal osv, det är ju inte ett medvetet val vi gör utan bara något som är.

Tror du? Personligen vill jag inte låta mina drifter styra mig, jag vill hålla en livsstil som jag inte skulle göra om jag följde mina drifter. Och trivs alldeles utmärkt.
Så det är nog väldigt olika, även detta :)
 
Jo fast nu gällde det ju specifikt röven och den är inte könsorgan på någon.

Det är en väldigt intressant fråga som kanske inte riktigt passar här? Jag tänker att vi kan ju inte hjälpa vad vi tänder på. Svart, vit, kort, lång, tjock, smal osv, det är ju inte ett medvetet val vi gör utan bara något som är.
Amputerade är en fetisch, hela tråden handlar ju om kinks/fetischer så varför skulle det inte passa in? Det som diskuterats mest i tråden är bdsm, man kan väl inte ”hjälpa” att man tänder det heller.
 
Jag har absolut noll erfarenhet av den här världen men i mitt jobb kommer jag ofta i kontakt med människor som har varit utsatta för trauman av olika slag. Många gånger upptäcker vi inte dessa trauman förrän efter ett bra tag och då är vi ändå rätt erfarna och kompetenta i personalen om detta. Jag har alltid undrat över hur man upptäcker dessa människor inom BDSM - världen, de med självskador är ju lätta att sålla bort men de övriga? Om inte ens vi upptäcker dem som är specialiserade inom området hur gör man då? Detta är en nyfiken undran och ingen kritik från mig, men jag har ofta tänkt på det, speciellt när de där böckerna kom.
Om specialister inte kan, så kan nog inte andra heller. Men får man en annan reaktion än den förväntade är det enda rätta att man omedelbart avbryter pågående aktivitet och pratar istället.

Det händer dock att det blir fel ibland. Och det är skitjobbigt för alla inblandade. Men jag vet inte hur man ska komma runt det? Man kan inte göra mer än att prata och vara uppmärksam (och vara måttlig eller helt avhållsam med alkohol). Då har man liksom gjort sitt bästa.
 

Liknande trådar

Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 956
Senast: jemeni
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
28 068
Senast: Snurrfian
·
R
Samhälle En moderator har brutit ut detta från en annan tråd eftersom ämnet passar i en egen tråd. Har ett par frågor kring detta känner jag ...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
10 767
Senast: Jeps
·
Tjatter Corona i Stallet Stall Vårlyckans ridskolechef Christian Grey, har länge ignorerat alla Coronadirektivt och ridskolan har efter...
40 41 42
Svar
836
· Visningar
27 071

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp