Där min fölunge föddes så har dom haft fler föl som kommit dit för att skiljas av och som då sprängt staket i flera dagar om som skriker och springer som fan.
Jag hade för mig att det pågick något slags diskussion om man borde skilja sto och föl åt senare, vid 10 månader? Att det vore bättre för dem, men det är bara artiklar som flutit förbi i så fall. Något liknande har jag läst om valpar, att vissa uppfödare säljer dem för tidigt.
kn: Men det verkar ju kunna fungera vid test att låta ko och kalv gå tillsammans i flera månader utan problem och med bättre tillväxt hos kalven, om än den sedan faller ur lite vid avskiljningen, vilket kanske minskades om den inte fick dia sista veckorna (det blev ändå större kor som tidigare kunde få kalv). Och utan att man behövde ställa om speciellt mycket i ladugården. Då verkar det väl som någonting man kan satsa på att testa mer och jämföra med tre dagar och direkt.
(skriver oro för att inte hamna i känslodebatten, även om jag också läst artiklar om spegelneuroner hos djur och om känslor och fått uppfattningen från dem att djur har mycket känslor. Basala kanske men ändå, känslor runt ungar är säkert väldigt basala.)
Överhuvudtaget tycker jag mycket diskussion runt djurhållning verkar handla om att det inte går att göra någonting åt den alls, den är orubblig. Kor äter soja från Sydamerika och därmed basta, någonting annat kan de inte äta (lite oavsett om de faktiskt sedan gör det eller inte, där inte verkar vara saken för många svenska kor). Det måste rimligen ha sina rötter i att vi är hänvisade till konsument"makt" och idealism allena för att kämpa mot miljöförstöringen, kunskap har ingenting i politiken att göra.
I vissa fall verkar vi bara adoptera åsikter och kunskaper från USA utan att ens passera gå och fundera över om feedlots verkligen finns här. Det är nästan samma sak inom abortdebatten, där vi praktiskt taget importerat hela problemet från USA, med motståndare och allt. Jag tror också vi importerat kritik mot bihållning från USA, de är ganska hårdhänta med sina bin, jag har för mig att vi i Sverige gör helt annorlunda. Ändå bedöms svensk bihållning som om den vore amerikansk i vissa kretsar.
Vissa konsumenter kan läsa på och sluta köpa någonting men ingenting kan göras åt upphandlingsreglerna? (det börjar iofs diskuteras)
Politikerna kan skifta sida med hjälp av idealisterna. Där de som vill sluta med djur står mot de som vill fortsätta som alltid, helst som danskarna -pga upphandlingsregler tex. Då kan de smälla till med en tredagarsregel hit eller en förbudsregel dit. Men forskning, vetenskap, kunskap får inte plats. Ingen politiker driver en politisk vinkel pga kunskap eller försöker få kunskap om en fråga, de läser ena sidans och andra sidans propaganda och bestämmer sig för den sida som har flest anhängare utan att läsa faktisk information?
. Avokado, mandel, när får jag höra om krisen med dadlar? hur hållbart kan det vara att mala ned dadlar i alla caféprodukter som ska hålla ihop av sig själva?
