Kött - och mjölkkonsumtion

  • Mat
  • Trådstartare Trådstartare Singoalla
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 974
  • Visningar Visningar 52 348
I din länk står ju precis det jag skrivit :)

"Vattenavtrycket för nötkött som produceras i Sverige består i huvudsak av grönt vatten, dvs regnvatten som skulle fallit oavsett. I en studie från 2010 som undersökte svensk nötfärs kom man fram till att det blå och gröna vattenavtrycket var tillsammans ca 14 500 liter, men det blå vattenavtrycket var endast omkring 200 liter vatten per kg nötfärs. Det gör nötkött som producerats här i Sverige ett mer hållbart alternativ sett ur ett vattenperspektiv. "
Världen är fortfarande större än Sverige.
 
Något som jag inte riktigt har fått klart för mig är hur man kan odla (hållbart, i Sverige/Norra Europa) utan den gödsel som djuren producerar?
Jag vet att man kan gröngödsla ("ängen är åkerns moder"). Men har hört att relationen är 7:1 vad gäller relationen äng:åker (och är faktiskt osäker på om det inkluderar gödsel från betesdjur eller inte). Blir det tillräckligt många m2 åker (lämpad för människoföda)/person? Går det med moderna produktionsmetoder att föda befolkningen utan konstgödning eller gödsel/urin från djur och utan att utarma markerna?
Uttrycket "äng är åkers moder" syftar inte på gröngödsling.
Ängen ger vinterfodret, som föder djuren, som bajsar i stallet. Det är vintergödseln som göder åkern.

Det man ville säga var att högsta prio att lägga arbete och omsorg på för att få bästa skörd var ängen. Och bra ängsmark var det värdefullaste en gård kunde ha. Åker kunde man ta upp med nyodling på kort tid, men en god äng kunde ta generationer att få till. Och utan äng gav inte mer åkermark något.
(Norrut och i skogsbygder hade man mer utmarksslåtter på myrar etc. som fyllde motsvarande funktion. Där var det oftare bra mark att göra åker av som blev bristvaran istället.)

Idag används i princip bara vallodling, dvs. skörd av foder på åkermark. Det skiljer sig väsentligt från ängar, som knappt existerar längre, annat än som reservat eller med bidragsfinansierad skötsel. Ängen har permanent grässvål, markbereds inte och är beroende av kontinuerlig hävd för att behålla sina egenskaper. Ett lagom inslag av jämnt spridda träd alt buskar var en fördel då deras rötter kan hämta näring djupare och sedan fälla löv som multnade. Samtidigt gav de också vinterfoder när de hamlades.
 
Som om grönsakssoppa och pannkakor inte skulle duga. Det blir så fånigt att polarisera sådär. Blandkost betyder inte att dött djur måste ingå i varje enskild måltid. Bläddra lite i vilken upplaga som helst av Vår kokbok!

Och med ditt resonemang om "elever som inte äter ordentligt" så borde skolan väl inte servera fisk, blodpudding, spenat eller något alls som inte brukar hamna på matsalstopplistan hos eleverna.

Jo, som ett av flera alternativ. Självklart ska vegetariska rätter ingå i blandningen av rätter som erbjuds. Jag vänder mig emot att endast erbjuda en slags kostval.
 
Jo, som ett av flera alternativ. Självklart ska vegetariska rätter ingå i blandningen av rätter som erbjuds. Jag vänder mig emot att endast erbjuda en slags kostval.
När min dotter gick högstadiet, fick eleverna minst 2, ibland 3, olika maträtter att välja bland. Med jämna mellanrum byttes EN av dessa rätter ut mot en vegetarisk. Det blev ett ramaskri bland ett antal elever, som krävde kött i samtliga val. Jag tyckte det kändes bedrövligt. Att en enstaka gång bara få ett kött-alternativ att äta, är det så förfärligt provokativt?
 
När min dotter gick högstadiet, fick eleverna minst 2, ibland 3, olika maträtter att välja bland. Med jämna mellanrum byttes EN av dessa rätter ut mot en vegetarisk. Det blev ett ramaskri bland ett antal elever, som krävde kött i samtliga val. Jag tyckte det kändes bedrövligt. Att en enstaka gång bara få ett kött-alternativ att äta, är det så förfärligt provokativt?
Jag undrar ju vad de äter hemma om de reagerar så?
 
Jo, som ett av flera alternativ. Självklart ska vegetariska rätter ingå i blandningen av rätter som erbjuds. Jag vänder mig emot att endast erbjuda en slags kostval.
Mat med kött är dock standard och äter man inte det så känns det faktiskt som att der endast erbjuds ett slags kostval. Det är mycket mycket bättre nu, men när jag gick i skolan var vegetarisk kost många gånger riktigt undermålig. När se andra ungarna åt biff med brunsås och potatis så kunde jag få stekta rotfrukter med potatis. Dvs i princip två tillbehör som inte nödvändigtvis passade ihop. Som icke köttätare så är det fortfarande så att kommer jag utanför storstäderna så kan jag inte räkna med att få en balanserad kost när jag äter ute.

Observera att jag INTE är vegan eller ens vegetarian, och att jag inte är allergisk mot något livsmedel. Jag äter ALLT utom kött. Eller ja fiskalternativet friterad spätta med friterad pommes som serveras med majonnäs brukar faktiskt ge för mycket halsbränna för att det ska vara aktuellt...
 
Kan hen syfta på att det pratas om att man undviker behandling av sjuka djur för att de då måste tas ur produktion så länge?
Men jag vet inte, bara min gissning.

Jag har hört om detta mkt från bönder, dvs att det ibland förekommer en del fusk eller oetiska val för att komma runt de hårda kravreglerna.
Jag är KRAVbonde.

Ja, det är dubbel karens på många medicinska behandlingar.

Och visst kan man välja att avliva istället för att behandla en behandlingsbar sjukdom, men inom fårproduktionen, har jag inte hört att "folk" gör så.

Det enda som jag kan tänka mig att det fuskas med är nog gränsdragningen till när uppfödning av lamm ska räknas som "artificiell". Man få ge lite tillägg till nyfödda, men rena flasklamm ska "avKRAVifieras vid slakt.

När du påstår att bönder hävdar "fusk" i samband med KRAV eller EU-ekologiskt certifierade så blir jag mer förvånad. Så var det förr, för något decennium sedan, då var det vanligt, men det här har i stort sett helt försvunnit numera.

Det fanns då, dels ett antal äldre gubbar, som verkade tycka att det var orättvist, att "de där nya" KRAV-bönderna skulle få bättre betalt än vad de fick, trots att de (de äldre gubbarna) jobbat så många år och själva tyckte att de var så duktiga. Då anklagade man gärna sin nya KRAV-granne för fusk av olika slag.
Och så fanns det dom bönderna som helt enkelt inte ville att det skulle fungera att odla utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, eller föda upp djur på t.ex. lösdrift, de anklagade ofta KRAV-bönderna för fusk, när det faktiskt gick för KRAV-bönderna att få bra skördar och friska djur. Alltså fuskanklagelser baserade på "not invented here" och avundsjuka.

Jag skulle bra gärna vilja veta när och hur, och hur många bönder som anklagar andra bönder som är KRAV-certifierade för fusk du träffat. Skicka gärna PM, jag vill absolut inte ha namn, utan bara veta när, och sammanhang. Typiskt olämpligt att skriva om offentligt dock.

Ryktena om "fusk" och "oetisk hantering" av djur kommer annars oftast från dom som inte är bönder, och som vill rättfärdiga att de inte köper KRAV. Dessa rykten förekommer både inom odling och djurhållning.

Ett enkel och logisk resonemang: "jag köper inte ekologiskt/KRAV, för varför skulle jag betala mer när det ändå bara är fusk."

Det är rätt svårt att fuska. Kontrollerna är noggranna och ofta förekommande.
Att vara certifierad, innebär att ännu mer dokumentation ska hållas i ordning än för konventionella bönder
Medicinjournaler jämförs med slaktjournaler och med veterinärfakturor i samband med kontrollerna.

En liten producent som jag, har oftast en "ordinarie" revision om året, då "allt" gås igenom och lokaler och djur inspekteras, sedan dyker det upp någon överraskningskontroll också, inte varje år men nästan. Större producenter har mer kontroller.
 
Senast ändrad:
När min dotter gick högstadiet, fick eleverna minst 2, ibland 3, olika maträtter att välja bland. Med jämna mellanrum byttes EN av dessa rätter ut mot en vegetarisk. Det blev ett ramaskri bland ett antal elever, som krävde kött i samtliga val. Jag tyckte det kändes bedrövligt. Att en enstaka gång bara få ett kött-alternativ att äta, är det så förfärligt provokativt?

Nej, det är bedrövligt.

Jag tycker skolmatens uppdrag är att få i barnen näring för att klara skolan bra och därför är det bra om det finns flera alternativ och om dessa alternativ passar så brett som möjligt. Därför vore det mycket trist om det bara fanns alternativ med kött eller bara vegetariska alternativ. Det är just det jag vänder mig emot.

Skolmatens uppdrag är inte att bedriva politik eller att fostra människors kostval enligt någon politik.

Man måste också tänka på dem som får väldigt lite lagad mat hemma, där skollunchen är huvudsakliga näringsintaget. Att smalna av alternativen så att en sådan elev inte äter nästan någonting är hemskt.
 
Eller ja fiskalternativet friterad spätta med friterad pommes som serveras med majonnäs brukar faktiskt ge för mycket halsbränna för att det ska vara aktuellt...

Vad dåligt att de inte panerat och friterat majonnäsen också. :cautious: Nej, usch, det är såndär mat som går att ta 1-2 munsbitar av och sedan är det liksom inte ett dugg gott längre.
 
Uttrycket "äng är åkers moder" syftar inte på gröngödsling.
Ängen ger vinterfodret, som föder djuren, som bajsar i stallet. Det är vintergödseln som göder åkern.

Det man ville säga var att högsta prio att lägga arbete och omsorg på för att få bästa skörd var ängen. Och bra ängsmark var det värdefullaste en gård kunde ha. Åker kunde man ta upp med nyodling på kort tid, men en god äng kunde ta generationer att få till. Och utan äng gav inte mer åkermark något.
(Norrut och i skogsbygder hade man mer utmarksslåtter på myrar etc. som fyllde motsvarande funktion. Där var det oftare bra mark att göra åker av som blev bristvaran istället.)

Idag används i princip bara vallodling, dvs. skörd av foder på åkermark. Det skiljer sig väsentligt från ängar, som knappt existerar längre, annat än som reservat eller med bidragsfinansierad skötsel. Ängen har permanent grässvål, markbereds inte och är beroende av kontinuerlig hävd för att behålla sina egenskaper. Ett lagom inslag av jämnt spridda träd alt buskar var en fördel då deras rötter kan hämta näring djupare och sedan fälla löv som multnade. Samtidigt gav de också vinterfoder när de hamlades.
Det var som jag trodde då. Passar också bra överens med att uppstallning av djur året runt (ej i sverige) ofta förklaras med behovet av gödseln (blir lättare att ta tillvara den om djuren är inne).
Huvudfrågan återstår: Är det möjigt att på kommersiellt basis försörja befolkningen genom att endast gröngödsla grödorna? Och räcker åkermarken i Sverige till för det, eller hur stor andel av maten måste vi importera om vi inte har djur i lantbruket? (Behöver nödvändigtvis inte vara fel att importera från andra länder om förutsättningarna för odling är bättre där, men påverkar hållbarheten och sårbarheten).
 
Nej, det är bedrövligt.

Jag tycker skolmatens uppdrag är att få i barnen näring för att klara skolan bra och därför är det bra om det finns flera alternativ och om dessa alternativ passar så brett som möjligt. Därför vore det mycket trist om det bara fanns alternativ med kött eller bara vegetariska alternativ. Det är just det jag vänder mig emot.

Skolmatens uppdrag är inte att bedriva politik eller att fostra människors kostval enligt någon politik.

Man måste också tänka på dem som får väldigt lite lagad mat hemma, där skollunchen är huvudsakliga näringsintaget. Att smalna av alternativen så att en sådan elev inte äter nästan någonting är hemskt.
Men varför är avsaknaden av kött så laddat? Är det att bedriva politik att servera grekisk mat t ex? Hade du reagerat om det bara fanns asiatiska rätter att välja på en dag?

Det är FULLT möjligt att servera näringsriktig och riktigt god vegetarisk mat till en billig penning. Mat som även kräsna barn gillar. Jag tycker nog att skolan har en utbildande roll även när det kommer till mat, t ex genom hemkunskap och genom att erbjuda olika smaker, råvaror och konsistenser. Synd bara att mat har reducerats till foder i många fall :down:.
 
Det var som jag trodde då. Passar också bra överens med att uppstallning av djur året runt (ej i sverige) ofta förklaras med behovet av gödseln (blir lättare att ta tillvara den om djuren är inne).
Huvudfrågan återstår: Är det möjigt att på kommersiellt basis försörja befolkningen genom att endast gröngödsla grödorna? Och räcker åkermarken i Sverige till för det, eller hur stor andel av maten måste vi importera om vi inte har djur i lantbruket? (Behöver nödvändigtvis inte vara fel att importera från andra länder om förutsättningarna för odling är bättre där, men påverkar hållbarheten och sårbarheten).
Nej, det går inte att försörja befolkningen med enbart gröngödsling.
Absolut inte i Sverige, med de åkermarks grödor för människomat som är realistiska att odla här. Alltså spannmål, ärtor, bönor, potatis, betor, raps i princip.


Redan vid KRAV-odling, som ju är mindre intensiv men helt baserad på djurgödsel (med tillägg av gröngödsling), så får man ett tapp i avkastning jämfört med "konventionell" odling. Konventionell odling använder konstgödsel, djurgödsel, samt i mycket liten utsträckning gröngödsling.
Tappet mellan KRAV och konventionellt, ligger någonstans mellan ett par och upp till 30 procent. Huvudsakligen beroende på svagare gödsling, men också på att man inte använder kemiska herbicider, pesticider och fungicider.

I vissa andra delar av världen, så är dessutom djurgödsel instrumentell för vissa grödor. Bl.a. vad gäller ris av översvämningstyp, så fungerar djurgödsel tydligen bättre än konstgödsel, så där "tappar" man inte, utan snarast vinner avkastning.

Det existerar inga försök där man ens fått rimliga skördar av spannmål etc (se ovan) med enbart gröngödsling.
Jag har hittat enstaka försök, men då har man lyckats få fram något enstaka kilo färdigt mjöl, på ganska stor yta, alltså sådan yta som skulle gett många hundra kilo spannmål, även i ekologisk odling.
Dessutom så skulle minst halva arealen eller mer, ligga i träda (alltså vara "under gröngödsling") hela tiden.

Så, nej, det går inte.

Jag har faktiskt inte ens hittat exempel på uthållig, mer småskalig, grönsaksodling som till 100 % är helt baserad på gröngödsling. Även i permakultur system, så tillför man material från annan plats än växtplatsen för grönsaken.
 
Jag är KRAVbonde.

Ja, det är dubbel karens på många medicinska behandlingar.

Och visst kan man välja att avliva istället för att behandla en behandlingsbar sjukdom, men inom fårproduktionen, har jag inte hört att "folk" gör så.

Det enda som jag kan tänka mig att det fuskas med är nog gränsdragningen till när uppfödning av lamm ska räknas som "artificiell". Man få ge lite tillägg till nyfödda, men rena flasklamm ska "avKRAVifieras vid slakt.

När du påstår att bönder hävdar "fusk" i samband med KRAV eller EU-ekologiskt certifierade så blir jag mer förvånad. Så var det förr, för något decennium sedan, då var det vanligt, men det här har i stort sett helt försvunnit numera.

Det fanns då, dels ett antal äldre gubbar, som verkade tycka att det var orättvist, att "de där nya" KRAV-bönderna skulle få bättre betalt än vad de fick, trots att de (de äldre gubbarna) jobbat så många år och själva tyckte att de var så duktiga. Då anklagade man gärna sin nya KRAV-granne för fusk av olika slag.
Och så fanns det dom bönderna som helt enkelt inte ville att det skulle fungera att odla utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, eller föda upp djur på t.ex. lösdrift, de anklagade ofta KRAV-bönderna för fusk, när det faktiskt gick för KRAV-bönderna att få bra skördar och friska djur. Alltså fuskanklagelser baserade på "not invented here" och avundsjuka.

Jag skulle bra gärna vilja veta när och hur, och hur många bönder som anklagar andra bönder som är KRAV-certifierade för fusk du träffat. Skicka gärna PM, jag vill absolut inte ha namn, utan bara veta när, och sammanhang. Typiskt olämpligt att skriva om offentligt dock.

Ryktena om "fusk" och "oetisk hantering" av djur kommer annars oftast från dom som inte är bönder, och som vill rättfärdiga att de inte köper KRAV. Dessa rykten förekommer både inom odling och djurhållning.

Ett enkel och logisk resonemang: "jag köper inte ekologiskt/KRAV, för varför skulle jag betala mer när det ändå bara är fusk."

Det är rätt svårt att fuska. Kontrollerna är noggranna och ofta förekommande.
Att vara certifierad, innebär att ännu mer dokumentation ska hållas i ordning än för konventionella bönder
Medicinjournaler jämförs med slaktjournaler och med veterinärfakturor i samband med kontrollerna.

En liten producent som jag, har oftast en "ordinarie" revision om året, då "allt" gås igenom och lokaler och djur inspekteras, sedan dyker det upp någon överraskningskontroll också, inte varje år men nästan. Större producenter har mer kontroller.
Det jag har hört om är kor i mjölkproduktion och spannmål, men jag vet inte alls om det stämmer eller om det var ngt gammalt. Det är en aktiv (konventionell) lantbrukare som sagt det direkt till mig.

Utan att säga det ena eller det andra så kan det ju vara (som konsument) vettigt att iaf sätta sig in i specifika regler och lära sig vad som skiljer krav från konventionellt tex.
Själv är jag mest insatt i äggproduktion och där väljer jag personligen konventionella free-rangeägg före KRAV.
Jag uppfattar att en del bara köper varumärket rakt av utan att ta reda på vad det innebär eller vad som skiljer från annat.
 
Grisbönderna sa att spädgrisar inte kände smärta. Forskarna bevisade att det gjorde de (smågrisarna) visst kände smärta vilket ledde fram till att man numera måste bedöva innan de kastreras.
Fram till 1965 ungefär, opererades barn under ett års ålder utan bedövning i Sverige. Med hänvisning till att så små inte känner smärta. (Enligt min mamma.)
 
Nej, det går inte att försörja befolkningen med enbart gröngödsling.
Absolut inte i Sverige, med de åkermarks grödor för människomat som är realistiska att odla här. Alltså spannmål, ärtor, bönor, potatis, betor, raps i princip.


Redan vid KRAV-odling, som ju är mindre intensiv men helt baserad på djurgödsel (med tillägg av gröngödsling), så får man ett tapp i avkastning jämfört med "konventionell" odling. Konventionell odling använder konstgödsel, djurgödsel, samt i mycket liten utsträckning gröngödsling.
Tappet mellan KRAV och konventionellt, ligger någonstans mellan ett par och upp till 30 procent. Huvudsakligen beroende på svagare gödsling, men också på att man inte använder kemiska herbicider, pesticider och fungicider.

I vissa andra delar av världen, så är dessutom djurgödsel instrumentell för vissa grödor. Bl.a. vad gäller ris av översvämningstyp, så fungerar djurgödsel tydligen bättre än konstgödsel, så där "tappar" man inte, utan snarast vinner avkastning.

Det existerar inga försök där man ens fått rimliga skördar av spannmål etc (se ovan) med enbart gröngödsling.
Jag har hittat enstaka försök, men då har man lyckats få fram något enstaka kilo färdigt mjöl, på ganska stor yta, alltså sådan yta som skulle gett många hundra kilo spannmål, även i ekologisk odling.
Dessutom så skulle minst halva arealen eller mer, ligga i träda (alltså vara "under gröngödsling") hela tiden.

Så, nej, det går inte.

Jag har faktiskt inte ens hittat exempel på uthållig, mer småskalig, grönsaksodling som till 100 % är helt baserad på gröngödsling. Även i permakultur system, så tillför man material från annan plats än växtplatsen för grönsaken.
Du bekräftar mina egna "uträkningar". Ibland hör man om användande av mänsklig urin som en väg, utan reflexion över ursprunget till urinets näringinnehåll eller den praktiska möjligheten.
Jag brukar köpa KRAV-märkt (eller motsvarande utländsk märkning). Utan illusion om att det skulle vara möjligt att föda hela jordens befolkning på det sättet (till ett vettigt pris vad avser pengar, hälsa och välfärd). Det blir mer ett sätt att verka för ett alternativ och att förhoppningsvis påverka att även den traditionella odlingen blir mer hållbar. Min förhoppning är att t ex veganer tänker på liknande sätt, att de vill "kompensera" för dem som förbrukar "för mycket" animalier. Tyvärr tycks det inte alltid vara så.
 
Nej, det går inte att försörja befolkningen med enbart gröngödsling.
Absolut inte i Sverige, med de åkermarks grödor för människomat som är realistiska att odla här. Alltså spannmål, ärtor, bönor, potatis, betor, raps i princip.


Redan vid KRAV-odling, som ju är mindre intensiv men helt baserad på djurgödsel (med tillägg av gröngödsling), så får man ett tapp i avkastning jämfört med "konventionell" odling. Konventionell odling använder konstgödsel, djurgödsel, samt i mycket liten utsträckning gröngödsling.
Tappet mellan KRAV och konventionellt, ligger någonstans mellan ett par och upp till 30 procent. Huvudsakligen beroende på svagare gödsling, men också på att man inte använder kemiska herbicider, pesticider och fungicider.

I vissa andra delar av världen, så är dessutom djurgödsel instrumentell för vissa grödor. Bl.a. vad gäller ris av översvämningstyp, så fungerar djurgödsel tydligen bättre än konstgödsel, så där "tappar" man inte, utan snarast vinner avkastning.

Det existerar inga försök där man ens fått rimliga skördar av spannmål etc (se ovan) med enbart gröngödsling.
Jag har hittat enstaka försök, men då har man lyckats få fram något enstaka kilo färdigt mjöl, på ganska stor yta, alltså sådan yta som skulle gett många hundra kilo spannmål, även i ekologisk odling.
Dessutom så skulle minst halva arealen eller mer, ligga i träda (alltså vara "under gröngödsling") hela tiden.

Så, nej, det går inte.

Jag har faktiskt inte ens hittat exempel på uthållig, mer småskalig, grönsaksodling som till 100 % är helt baserad på gröngödsling. Även i permakultur system, så tillför man material från annan plats än växtplatsen för grönsaken.

Det säger sig självt egentligen, det är bara kväve man kan hämta från luften. Man för bort näring, både makro- och mikronäringsämnen och det måste ersättas. Förr eller senare.
 
Men varför är avsaknaden av kött så laddat? Är det att bedriva politik att servera grekisk mat t ex? Hade du reagerat om det bara fanns asiatiska rätter att välja på en dag?

Det är FULLT möjligt att servera näringsriktig och riktigt god vegetarisk mat till en billig penning. Mat som även kräsna barn gillar. Jag tycker nog att skolan har en utbildande roll även när det kommer till mat, t ex genom hemkunskap och genom att erbjuda olika smaker, råvaror och konsistenser. Synd bara att mat har reducerats till foder i många fall :down:.

Det är inte mer laddat (för mig, jag kan ju inte uttala mig om andra avarter jag läst om i tråden) än andra val av 3 rätter, som valts på ett "smalt" sätt. Erbjuder man en enda rätt om dagen blir det ju ofrånkomligen så att det ofta finns bara kötträtt(er) eller bara vegetariska rätt(er).

Här erbjuder de 3 rätter dagligen + salladsbord och bröd, vilket är bra. Om man då försöker hitta 3 rätter som täcker ett brett spektrum, så att alla kan äta sig mätta, är det trist när resultatet blir 3 rätter med animaliskt protein eller 3 enbart vegetariska rätter som kompletteras med sallad och bröd.

Grekisk och asiatisk mat är väl utmärkta teman - med breda smakkompositioner, texturer och möjligheter till olika slags bra proteinkällor som barn föredrar i olika utsträckning.

Utbildande roll och erbjudande av många alternativ! Ja, tack.
Tvång (som blir avstående för vissa) genom att tillhandahålla endast en typ av alternativ, nej tack.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Dagbok Jag behöver hitta idéer på billig mat! Problemet är att när jag googlar efter tips på billig mat så får jag bara fram en massa saker som... 2
Svar
24
· Visningar
2 757
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp