Leaving Neverland

Ja, folk får prata om det och ingen kan eller ska hålla tyst om sina erfarenheter men det känns på nåt vis inte rättvist att efter 10 år igen dra upp allting på det här sättet. Som så många gör, skriv en självbiografi eller vad som helst, men nu hamnar MJ mer i fokus än deras erfarenheter och känslor tycker jag.

Prata för mycket om grooming osv tycker jag inte man kan göra, men det finns bättre sätt än att ta upp det på det sättet dom har gjort.

Har vi sett samma dokumentär? Hur tycker du MJ och inte deras berättelser hamnar i fokus? Det är en av de mest nedtonade och ”nakna” dokumentärer jag sett. Just därför är den för de flesta så svår att värja sig mot. Hela dokumentären bygger på att låta offren fritt och lågmält berätta sin historia. Punkt.

Vad är enligt dig det där ”bättre sättet” de kunde berättat på?
 
Eftersom han döck upp i dokumentären och eftertexten undrar jag varför. Han kanske inte var redo eller tillräckligt stark. Tvivlar på att han inte är utsatt alls med tanke på hur systematisk MJ var hela tiden.
Disclaimern om honom i slutet var de tvungna till. Att skriva som de gjorde, ”MC har förnekat att han blivit utsatt”, gjorde de eftersom han förekom i filmen utan att själv uttala sig där.
 
Jag tycker för övrigt Oprah tar upp det på ett sätt som det ska tas upp. Fokusera på grooming osv, inte om själva personen MJ som många fokuserar på nu. Och nej, jag försvarar inte MJ och hans handlingar men det är inte oavsett rättvist att prata om en person och spekulera osv när personen är död efter så lång tid och dessutom trots allt friats ett antal gånger för det som han anklagats för.
 
Har vi sett samma dokumentär? Hur tycker du MJ och inte deras berättelser hamnar i fokus? Det är en av de mest nedtonade och ”nakna” dokumentärer jag sett. Just därför är den för de flesta så svår att värja sig mot. Hela dokumentären bygger på att låta offren fritt och lågmält berätta sin historia. Punkt.

Vad är enligt dig det där ”bättre sättet” de kunde berättat på?
Nu är det ju så att andra människor som ser på dokumentären sätter MJ i fokus, dom har ju flera gånger fått påminna folk om att detta inte handlar om MJ utan om deras erfarenheter och känslor men det hindrar inte folk från att tycka saker hit och dit ändå.
 
Ja, folk får prata om det och ingen kan eller ska hålla tyst om sina erfarenheter men det känns på nåt vis inte rättvist att efter 10 år igen dra upp allting på det här sättet. Som så många gör, skriv en självbiografi eller vad som helst, men nu hamnar MJ mer i fokus än deras erfarenheter och känslor tycker jag.

Prata för mycket om grooming osv tycker jag inte man kan göra, men det finns bättre sätt än att ta upp det på det sättet dom har gjort.
Men du kan inte bestämma något vare sig generellt eller för de här männen. Om de känner att det är rätt sätt för dem så är det rätt.
 
Men ge er att hålla på sådär! Osmakligt är att som ni frågar men svarar inte själva och när ni får svar så ska jag hålla käften TROTS att jag redan förklarat att jag rapporterat MITT inlägg så nöter ni vidare. Skärp er!
Men jisses, jag missade att du rapporterat ditt inlägg. Sansa dig lite, misstag kan ske.
 
Jag tror att värdet av att de träder fram är enormt för andra utsatta. När Patrik Sjöberg avslöjade Viljo Nousiainen var det ju fler offer som vågade berätta.

Japp. Och finns det fler offer för samma förövare så även om de inte träder fram tror jag (inbillar jag mig?) det är en tröst att veta de inte är/var ensam.

Är ju bara se på t ex psykisk ohälsa. Bara att det började talas öppet om det hjälpte alla drabbade. Just att se att man inte var ensam, att det inte är ”du” utan förövaren/sjukdomen/whatever som är onormal är ofta en enorm lättnad. Oavsett om personen sen själv låter sin röst höras eller ej.
 
Japp. Och finns det fler offer för samma förövare så även om de inte träder fram tror jag (inbillar jag mig?) det är en tröst att veta de inte är/var ensam.

Är ju bara se på t ex psykisk ohälsa. Bara att det började talas öppet om det hjälpte alla drabbade. Just att se att man inte var ensam, att det inte är ”du” utan förövaren/sjukdomen/whatever som är onormal är ofta en enorm lättnad. Oavsett om personen sen själv låter sin röst höras eller ej.
Jag tror också att det är en tröst, att det lyfter av en del av skammen. Offren kan ju ha levt med känslan av att det var något personligt hos just dem som ledde till övergreppen, och att de ”borde” ha flytt i stället för att ”tillåta” det att fortgå.
 

Liknande trådar

Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
6 013
Senast: mars
·
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 471
Senast: Grazing
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har en tid funderat på att starta en "dagbokstråd" här. Inspirationen att göra det kommer till stor del från min dotter...
Svar
15
· Visningar
3 349
Senast: LiviaFilippa
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
92
· Visningar
6 334
Senast: Sirap
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Vildkattungar
  • Valp 2024
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp