Metodik vad gäller att förbättra den genetiska variationen

Som kattperson kan jag inte låta bli att förundras hur stelbent det är i hundvärlden. Jag har 5 stora internationellt erkända kattförbund att välja mellan. Det är inga problem att överföra katter från ett av dem till ett annat. Om ett förbund är för stelbent kan jag helt enkelt välja ett annat, men fortfarande samarbeta med uppfödare inom alla andra förbund.

Jag skulle ha extremt svårt att börja föda upp hundar (vilket inte är av intresse just nu) av denna anledning. Det finns i praktiken ingen valfrihet för väljer man att stå utanför SKK (FCI) är man per definition oseriös.

Min metodik för att öka den genetiska variationen i den kattras jag föder upp är att kontinuerligt para ut med andra raser (mitt förbund definierar vilka raser som är önskvärda, men vilken ras som helst funkar) och att importera katter, gärna katter med utparningar bakom sig. Sedan säljer jag mina utparningar till andra uppfödare i den mån det går. De flesta gillar tanken i teorin, men inte i praktiken för utparningar går ju inte att ställa ut.
Är det många uppfödaren inom din ras som tänker likadant?
Du skrev att det inte går att ställa ut korsningarna, är det första generationen eller hur långt "sträcker" sig det?
Gör det skillnad eller är det en droppe i havet?
(Jag tänker på det att "gilla tanken men svårare i praktiken".)
 
Hur pass bra är DNA-testerna numera för hund?

Är det billigt att ex lämna in hårrötter och dra en koll på hur nära besläktade två individer är? Det blir ju betydligt mer pålitligt och lättanvänt än stamtavlor.
Jag litar INTE på de flesta företag som testar hundar. Jag har tex kollat i en facebookgrupp för folk som testat sina hundar hos Wisdom, och alltså, resultaten är skrattretande. Jag har också sett hur det blivit när några bestämt sig för att skicka test från samma hundar till flera olika företag, och hur otroligt olika svar de får, dessutom finns det ju fall där det skickats in prover från människa bara för skojs skull, och där vissa företag ändå trott att det är hund de kollar på och bestämmer olika raser osv... :grin:

Med det sagt: Olika företag är olika, och kollar på olika saker, har olika sätt att kolla på och olika register som de jämför mot. Min ena är testad hos Embark, för att uppfödaren ville det. Där testar man med salivprov. Utifrån vad jag sett så är de faktiskt bra. Vilken ras det är verkar stämma jättebra, inavelsgraden likaså samt sjukdomar osv. Nackdelen där är att man inte kan välja vad man kollar upp. Tex ville min hunds uppfödare att de skulle kolla om min hund bär på gener för en allvarlig sjukdom som i sällsynta fall dyker upp i rasen. Embark kan kolla det, men om man vill att de kollar det så kollar de samtidigt för typ 200(!) andra sjukdomar, varav ingen(!) är relevant för min ras. Ändå, om det hade dykt upp att min hund hade anlag för någon sjukdom som egentligen inte finns i rasen, så hade jag inte kunnat använda henne i avel hur som helst, kanske inte alls. Och då riskerar man verkligen att ta bort bra avelsmaterial i onödan. Nu hade vi sådan tur att hon inte bar på några anlag för några testbara sjukdomar, men ja. Jag var och är inte bekväm med hur Embark hanterar det hela, framförallt inte med tanke på våra lagar kring avel i Sverige. Det är mest det som gör att det blir problematiskt.

Jag är i stort positiv till DNA-tester av seriösa företag (kanske finns fler som är lika bra som Embark?) men hade helst sett att något europeiskt företag hade testat för enbart inavelsgrad + eventuellt rasrelevanta sjukdomar.

Om min tik går i avel i framtiden och jag råkar hitta en hane som också är Embark-testad, då hade det varit intressant att se vad den genetiska inavelsgraden troligen blir på valparna redan innan de är födda. Men. Jag kommer aldrig ha det som urvalskriterium i min jakt på lämpliga avelshundar. Där studerar jag stamtavlor istället, så långt det nu går. (Min egna har tex luckor i stamtavlan i generation 5, så längre bak än så kan man inte få helt tillförlitligt resultat)
 
Jag litar INTE på de flesta företag som testar hundar. Jag har tex kollat i en facebookgrupp för folk som testat sina hundar hos Wisdom, och alltså, resultaten är skrattretande. Jag har också sett hur det blivit när några bestämt sig för att skicka test från samma hundar till flera olika företag, och hur otroligt olika svar de får, dessutom finns det ju fall där det skickats in prover från människa bara för skojs skull, och där vissa företag ändå trott att det är hund de kollar på och bestämmer olika raser osv... :grin:

Med det sagt: Olika företag är olika, och kollar på olika saker, har olika sätt att kolla på och olika register som de jämför mot. Min ena är testad hos Embark, för att uppfödaren ville det. Där testar man med salivprov. Utifrån vad jag sett så är de faktiskt bra. Vilken ras det är verkar stämma jättebra, inavelsgraden likaså samt sjukdomar osv. Nackdelen där är att man inte kan välja vad man kollar upp. Tex ville min hunds uppfödare att de skulle kolla om min hund bär på gener för en allvarlig sjukdom som i sällsynta fall dyker upp i rasen. Embark kan kolla det, men om man vill att de kollar det så kollar de samtidigt för typ 200(!) andra sjukdomar, varav ingen(!) är relevant för min ras. Ändå, om det hade dykt upp att min hund hade anlag för någon sjukdom som egentligen inte finns i rasen, så hade jag inte kunnat använda henne i avel hur som helst, kanske inte alls. Och då riskerar man verkligen att ta bort bra avelsmaterial i onödan. Nu hade vi sådan tur att hon inte bar på några anlag för några testbara sjukdomar, men ja. Jag var och är inte bekväm med hur Embark hanterar det hela, framförallt inte med tanke på våra lagar kring avel i Sverige. Det är mest det som gör att det blir problematiskt.

Jag är i stort positiv till DNA-tester av seriösa företag (kanske finns fler som är lika bra som Embark?) men hade helst sett att något europeiskt företag hade testat för enbart inavelsgrad + eventuellt rasrelevanta sjukdomar.

Om min tik går i avel i framtiden och jag råkar hitta en hane som också är Embark-testad, då hade det varit intressant att se vad den genetiska inavelsgraden troligen blir på valparna redan innan de är födda. Men. Jag kommer aldrig ha det som urvalskriterium i min jakt på lämpliga avelshundar. Där studerar jag stamtavlor istället, så långt det nu går. (Min egna har tex luckor i stamtavlan i generation 5, så längre bak än så kan man inte få helt tillförlitligt resultat)
Hos laboklin kan man välja ut vad man vill testa för och de har även rasspecifika "paket", snarare än att testa för allt.
 
Är det många uppfödaren inom din ras som tänker likadant?
Du skrev att det inte går att ställa ut korsningarna, är det första generationen eller hur långt "sträcker" sig det?
Gör det skillnad eller är det en droppe i havet?
(Jag tänker på det att "gilla tanken men svårare i praktiken".)
Vi är några stycken som har parstugan genom åren och jag har lyckats sälja de flesta av mina utparningar till andra uppfödare, men det vore självklart mycket bättre om fler deltog i det arbetet för på det stora hela är bi en ganska begränsad klick. Men de nya generna sprider sig långsamt in i genpoolen så visst gör det skillnad.

F1orna går inte att ställa ut pga fel pälstofs, men har man tur kan F2orna ställas ut. Jag har haft en F3a som sopade banan på utställningarna så typen går att få tillbaks rätt snabbt ändå.
 
Ett stort problem med att DNA-testa för inavelsgrad(förutom det jag tidigare tagit upp om utsållning av avelsdjur) är att man kan luras att tro att det ger ett komplett resultat. Men så är det inte.
Embark test är så vitt jag vet bredast, men även där testas än så länge bara mot en mycket liten del av hundens genom. Hela hundens genom är kartlagt, men jag tror inte att det finns något företag som erbjuder WGS, Whole Genome Sequencing, än. Till en början lär det i vilket fall vara så dyrt att det inte är relevant för vanliga uppfödare.

Därmed inte sagt att DNA-testen för inavelsgrad och släktskap är meningslösa. I synnerhet om stamtavla saknas eller är väldigt ofullständig är det bra att testa och det finns andra tillfällen då man också kan ha nytta av informationen. Men man bör vara medveten om att man bara får se en del av helheten, och stamtavlan är fortfarande ett bra redskap.
 
Liten ordlista
  • COI - inavelskoefficient, inavelsgrad
    Ett mått som anger sannolikheten för hur stor andel av en hunds genmaterial i dess DNA är identiskt på grund av arv. (Det gäller förstås bara ställen där det finns möjlighet till variation, en stor del av hundens arvsmassa styr ju saker som gör den till just däggdjuret hund.)
    Om man beräknar COI utifrån stamtavlan och blir förstås säkrare ju fler generationer man räknar på. Om man vill veta sannolikt COI för en kull med DNA-tester räknar man i stället utifrån föräldrarnas resultat. För raser kan man ta fram genomsnittlig inavelsgrad.

  • COR - släktskapskoefficient, släktskapsgrad
    Anger, som namnet säger, i vilken grad två individer är biologiskt släkt med varandra. Genom ett DNA-test, i synnerhet ett som testar hela genomet, jämför man i hur stor grad hundarnas genetik faktiskt överensstämmer med varandra. Från en stamtavla räknar man på i hur stor grad de har gemensamma släktingar bakåt i linjerna. Det här är förstås bekant från när man tittar på inavelsgrad, men det kan också finnas andra anledningar att titta på COR. Man kan t ex vilja undvika en speciell hund så gott det går bakåt i linjerna. Då är COR bekvämare än att sitta och räkna i stamtavlan. Det kan också användas generellt för att se vilket avtryck en tidigare avelshund gjort.

  • Genetisk variation, heterogenitet
    Den grad av mångfald i genmaterialet som finns i en population. Det handlar förstås inte bara om "bra" gener utan mångfalden kan även innefatta anlag som ger sjukdomar. Men variation är bra i sig eftersom risken blir mindre att sjukdomsanlag dubbleras. Stor mångfald ger också möjlighet att avla för fysisk och mental hälsa utan risk för inavel. Inavel i en ras leder till förlust av genetisk variation, vilket lett till att situationen är allvarlig i många raser. En helt sluten stambok leder alltid till förlust av genmaterial. Mellan olika hundraser kan däremot den genetiska variationen vara mycket stor.

  • AVK - Ancestor Loss Coefficient, anförlust
    Är en sannolikhetsberäkning på hur mycket genmaterial som förlorats/går förlorat vid en viss parning. Det tas fram genom att man tar antalet unika individer i stamtavlan och delar med det teoretiska antalet möjliga individer. I idealfallet är AVK 100%, d v s alla hundar i stamtavlan är unika, men tidigare inavel kan ha ställt till det en hel del. Inavel orsakar alltså lågt AVK och kullar med lågt AVK ökar också risken för framtida inavel. Men en hund kan ha 0% i inavelsgrad men ändå dåligt AVK.
    Ett räkneexempel kan vara en hund där vi tittar 5 generationer tillbaka. Då finns det 62 möjliga släktingar i stamtavlan. Hunden har inavelsgrad 0%, för dess föräldrar är inte släkt med varandra(sett så kort tillbaka). Tyvärr är båda hundens föräldrar inavlade på sitt håll. Det finns bara 56 unika hundar i stamtavlan, och därför blir AVK 90,3%. Nästan 10% av potentiellt genmaterial har gått förlorat på bara 5 generationer.
    Ett annat ord för detta är stamtavlekollaps.

Jag TROR att jag fått med en del vettigt utan att virra till det helt. :D
 
Liten ordlista
  • COI - inavelskoefficient, inavelsgrad
    Ett mått som anger sannolikheten för hur stor andel av en hunds genmaterial i dess DNA är identiskt på grund av arv. (Det gäller förstås bara ställen där det finns möjlighet till variation, en stor del av hundens arvsmassa styr ju saker som gör den till just däggdjuret hund.)
    Om man beräknar COI utifrån stamtavlan och blir förstås säkrare ju fler generationer man räknar på. Om man vill veta sannolikt COI för en kull med DNA-tester räknar man i stället utifrån föräldrarnas resultat. För raser kan man ta fram genomsnittlig inavelsgrad.

  • COR - släktskapskoefficient, släktskapsgrad
    Anger, som namnet säger, i vilken grad två individer är biologiskt släkt med varandra. Genom ett DNA-test, i synnerhet ett som testar hela genomet, jämför man i hur stor grad hundarnas genetik faktiskt överensstämmer med varandra. Från en stamtavla räknar man på i hur stor grad de har gemensamma släktingar bakåt i linjerna. Det här är förstås bekant från när man tittar på inavelsgrad, men det kan också finnas andra anledningar att titta på COR. Man kan t ex vilja undvika en speciell hund så gott det går bakåt i linjerna. Då är COR bekvämare än att sitta och räkna i stamtavlan. Det kan också användas generellt för att se vilket avtryck en tidigare avelshund gjort.

  • Genetisk variation, heterogenitet
    Den grad av mångfald i genmaterialet som finns i en population. Det handlar förstås inte bara om "bra" gener utan mångfalden kan även innefatta anlag som ger sjukdomar. Men variation är bra i sig eftersom risken blir mindre att sjukdomsanlag dubbleras. Stor mångfald ger också möjlighet att avla för fysisk och mental hälsa utan risk för inavel. Inavel i en ras leder till förlust av genetisk variation, vilket lett till att situationen är allvarlig i många raser. En helt sluten stambok leder alltid till förlust av genmaterial. Mellan olika hundraser kan däremot den genetiska variationen vara mycket stor.

  • AVK - Ancestor Loss Coefficient, anförlust
    Är en sannolikhetsberäkning på hur mycket genmaterial som förlorats/går förlorat vid en viss parning. Det tas fram genom att man tar antalet unika individer i stamtavlan och delar med det teoretiska antalet möjliga individer. I idealfallet är AVK 100%, d v s alla hundar i stamtavlan är unika, men tidigare inavel kan ha ställt till det en hel del. Inavel orsakar alltså lågt AVK och kullar med lågt AVK ökar också risken för framtida inavel. Men en hund kan ha 0% i inavelsgrad men ändå dåligt AVK.
    Ett räkneexempel kan vara en hund där vi tittar 5 generationer tillbaka. Då finns det 62 möjliga släktingar i stamtavlan. Hunden har inavelsgrad 0%, för dess föräldrar är inte släkt med varandra(sett så kort tillbaka). Tyvärr är båda hundens föräldrar inavlade på sitt håll. Det finns bara 56 unika hundar i stamtavlan, och därför blir AVK 90,3%. Nästan 10% av potentiellt genmaterial har gått förlorat på bara 5 generationer.
    Ett annat ord för detta är stamtavlekollaps.

Jag TROR att jag fått med en del vettigt utan att virra till det helt. :D
Tack så mycket för att du tar dig tid!

Du har gett så många fantastiska exempel på just hur man ska sprida informationen och göra folk medvetna och intresserade.
 
Liten ordlista
  • COI - inavelskoefficient, inavelsgrad
    Ett mått som anger sannolikheten för hur stor andel av en hunds genmaterial i dess DNA är identiskt på grund av arv. (Det gäller förstås bara ställen där det finns möjlighet till variation, en stor del av hundens arvsmassa styr ju saker som gör den till just däggdjuret hund.)
    Om man beräknar COI utifrån stamtavlan och blir förstås säkrare ju fler generationer man räknar på. Om man vill veta sannolikt COI för en kull med DNA-tester räknar man i stället utifrån föräldrarnas resultat. För raser kan man ta fram genomsnittlig inavelsgrad.

  • COR - släktskapskoefficient, släktskapsgrad
    Anger, som namnet säger, i vilken grad två individer är biologiskt släkt med varandra. Genom ett DNA-test, i synnerhet ett som testar hela genomet, jämför man i hur stor grad hundarnas genetik faktiskt överensstämmer med varandra. Från en stamtavla räknar man på i hur stor grad de har gemensamma släktingar bakåt i linjerna. Det här är förstås bekant från när man tittar på inavelsgrad, men det kan också finnas andra anledningar att titta på COR. Man kan t ex vilja undvika en speciell hund så gott det går bakåt i linjerna. Då är COR bekvämare än att sitta och räkna i stamtavlan. Det kan också användas generellt för att se vilket avtryck en tidigare avelshund gjort.

  • Genetisk variation, heterogenitet
    Den grad av mångfald i genmaterialet som finns i en population. Det handlar förstås inte bara om "bra" gener utan mångfalden kan även innefatta anlag som ger sjukdomar. Men variation är bra i sig eftersom risken blir mindre att sjukdomsanlag dubbleras. Stor mångfald ger också möjlighet att avla för fysisk och mental hälsa utan risk för inavel. Inavel i en ras leder till förlust av genetisk variation, vilket lett till att situationen är allvarlig i många raser. En helt sluten stambok leder alltid till förlust av genmaterial. Mellan olika hundraser kan däremot den genetiska variationen vara mycket stor.

  • AVK - Ancestor Loss Coefficient, anförlust
    Är en sannolikhetsberäkning på hur mycket genmaterial som förlorats/går förlorat vid en viss parning. Det tas fram genom att man tar antalet unika individer i stamtavlan och delar med det teoretiska antalet möjliga individer. I idealfallet är AVK 100%, d v s alla hundar i stamtavlan är unika, men tidigare inavel kan ha ställt till det en hel del. Inavel orsakar alltså lågt AVK och kullar med lågt AVK ökar också risken för framtida inavel. Men en hund kan ha 0% i inavelsgrad men ändå dåligt AVK.
    Ett räkneexempel kan vara en hund där vi tittar 5 generationer tillbaka. Då finns det 62 möjliga släktingar i stamtavlan. Hunden har inavelsgrad 0%, för dess föräldrar är inte släkt med varandra(sett så kort tillbaka). Tyvärr är båda hundens föräldrar inavlade på sitt håll. Det finns bara 56 unika hundar i stamtavlan, och därför blir AVK 90,3%. Nästan 10% av potentiellt genmaterial har gått förlorat på bara 5 generationer.
    Ett annat ord för detta är stamtavlekollaps.

Jag TROR att jag fått med en del vettigt utan att virra till det helt. :D
Mycket tydligt och informativt 🙏🏻
 
Kollar de också på genetisk inavelsgrad? :)
I så fall lär det väl vara deras egen variant på det.
Alla företagen har ju sina egna beräkningar, tittar på olika delar av DNA, på olika mycket och har olika algoritmer.

Alltså kan inte den genetiska inavelsgraden från ett företag jämföras med ett annat företag, det blir att jämföra äpplen och päron.
 
Liten ordlista
  • COI - inavelskoefficient, inavelsgrad
    Ett mått som anger sannolikheten för hur stor andel av en hunds genmaterial i dess DNA är identiskt på grund av arv. (Det gäller förstås bara ställen där det finns möjlighet till variation, en stor del av hundens arvsmassa styr ju saker som gör den till just däggdjuret hund.)
    Om man beräknar COI utifrån stamtavlan och blir förstås säkrare ju fler generationer man räknar på. Om man vill veta sannolikt COI för en kull med DNA-tester räknar man i stället utifrån föräldrarnas resultat. För raser kan man ta fram genomsnittlig inavelsgrad.

  • COR - släktskapskoefficient, släktskapsgrad
    Anger, som namnet säger, i vilken grad två individer är biologiskt släkt med varandra. Genom ett DNA-test, i synnerhet ett som testar hela genomet, jämför man i hur stor grad hundarnas genetik faktiskt överensstämmer med varandra. Från en stamtavla räknar man på i hur stor grad de har gemensamma släktingar bakåt i linjerna. Det här är förstås bekant från när man tittar på inavelsgrad, men det kan också finnas andra anledningar att titta på COR. Man kan t ex vilja undvika en speciell hund så gott det går bakåt i linjerna. Då är COR bekvämare än att sitta och räkna i stamtavlan. Det kan också användas generellt för att se vilket avtryck en tidigare avelshund gjort.

  • Genetisk variation, heterogenitet
    Den grad av mångfald i genmaterialet som finns i en population. Det handlar förstås inte bara om "bra" gener utan mångfalden kan även innefatta anlag som ger sjukdomar. Men variation är bra i sig eftersom risken blir mindre att sjukdomsanlag dubbleras. Stor mångfald ger också möjlighet att avla för fysisk och mental hälsa utan risk för inavel. Inavel i en ras leder till förlust av genetisk variation, vilket lett till att situationen är allvarlig i många raser. En helt sluten stambok leder alltid till förlust av genmaterial. Mellan olika hundraser kan däremot den genetiska variationen vara mycket stor.

  • AVK - Ancestor Loss Coefficient, anförlust
    Är en sannolikhetsberäkning på hur mycket genmaterial som förlorats/går förlorat vid en viss parning. Det tas fram genom att man tar antalet unika individer i stamtavlan och delar med det teoretiska antalet möjliga individer. I idealfallet är AVK 100%, d v s alla hundar i stamtavlan är unika, men tidigare inavel kan ha ställt till det en hel del. Inavel orsakar alltså lågt AVK och kullar med lågt AVK ökar också risken för framtida inavel. Men en hund kan ha 0% i inavelsgrad men ändå dåligt AVK.
    Ett räkneexempel kan vara en hund där vi tittar 5 generationer tillbaka. Då finns det 62 möjliga släktingar i stamtavlan. Hunden har inavelsgrad 0%, för dess föräldrar är inte släkt med varandra(sett så kort tillbaka). Tyvärr är båda hundens föräldrar inavlade på sitt håll. Det finns bara 56 unika hundar i stamtavlan, och därför blir AVK 90,3%. Nästan 10% av potentiellt genmaterial har gått förlorat på bara 5 generationer.
    Ett annat ord för detta är stamtavlekollaps.

Jag TROR att jag fått med en del vettigt utan att virra till det helt. :D


Om någon är intresserad kan jag fixa stamtavlor att illustrera COI, COR och AVK med eftersom jag inte har något bättre för mig en fredagkväll än att sitta och leka med ett sådant program ändå. :o
 
I så fall lär det väl vara deras egen variant på det.
Alla företagen har ju sina egna beräkningar, tittar på olika delar av DNA, på olika mycket och har olika algoritmer.

Alltså kan inte den genetiska inavelsgraden från ett företag jämföras med ett annat företag, det blir att jämföra äpplen och päron.

Det kan också vara viktigt att veta underlaget som ens hund jämförs med. I vissa raser finns det en skillnad mellan olika genetiskt delpopulationer som i sig har låg genetisk variation, t ex Europa och Nordamerika. Om man då testar sin europeiska hund och nästan hela underlaget är amerikanskt kommer ens hund skilja ut sig och man får en falsk bild.
 
Det kan också vara viktigt att veta underlaget som ens hund jämförs med. I vissa raser finns det en skillnad mellan olika genetiskt delpopulationer som i sig har låg genetisk variation, t ex Europa och Nordamerika. Om man då testar sin europeiska hund och nästan hela underlaget är amerikanskt kommer ens hund skilja ut sig och man får en falsk bild.
Hur menar du nu? Menar du att inavelsgraden är olika hög i olika länder och att det kan se ut som att egna hunden är bättre/sämre i förhållande till rasens snitt? Eller att den enskilda hunden får helt fel inavelsgrad bara för att den själv råkar vara född i "fel" land? jag kanske är trött, men jag hängde inte med alls här.
 
Hur menar du nu? Menar du att inavelsgraden är olika hög i olika länder och att det kan se ut som att egna hunden är bättre/sämre i förhållande till rasens snitt? Eller att den enskilda hunden får helt fel inavelsgrad bara för att den själv råkar vara född i "fel" land? jag kanske är trött, men jag hängde inte med alls här.


När man gör ett DNA-test så kan det bara jämföras mot de hundar som redan testats hos just det företaget, så det är lite missvisande att säga att det är mot rassnittet - det handlar snarare om rassnittet hos just det företaget. Det är alltså viktigt att kolla hur många hundar i rasen som testats också.
Men hos vissa raser har aveln varit delad mellan mellan grupper som inte haft särskilt stor utbyte. Man kanske har avlat för olika typ eller funktion, eller bara haft ett stort geografiskt avstånd. Om nästan alla hundar som testats tillhör grupp A så utgör den företagets "rassnitt". Då kommer en hund ur grupp B att framstå som avvikande från rasen - när den i själva verket bara avviker från grupp A.
Här är ett exempel.
Om alla engelska settrar som utgör snittet är amerikanska kommer man att bli positivt överraskad om man sitter med en brittisk hund. Men om snittet skulle utgöras av brittiska hundar skulle resultatet bli ett helt annat.

1682715513934.png


(Edit: Den här typen av test när man jämför mot hela rasen handlar inte om inavelsgrad utan om genetisk variation.)
 
När man gör ett DNA-test så kan det bara jämföras mot de hundar som redan testats hos just det företaget, så det är lite missvisande att säga att det är mot rassnittet - det handlar snarare om rassnittet hos just det företaget. Det är alltså viktigt att kolla hur många hundar i rasen som testats också.
Men hos vissa raser har aveln varit delad mellan mellan grupper som inte haft särskilt stor utbyte. Man kanske har avlat för olika typ eller funktion, eller bara haft ett stort geografiskt avstånd. Om nästan alla hundar som testats tillhör grupp A så utgör den företagets "rassnitt". Då kommer en hund ur grupp B att framstå som avvikande från rasen - när den i själva verket bara avviker från grupp A.
Här är ett exempel.
Om alla engelska settrar som utgör snittet är amerikanska kommer man att bli positivt överraskad om man sitter med en brittisk hund. Men om snittet skulle utgöras av brittiska hundar skulle resultatet bli ett helt annat.

Visa bifogad fil 117687

(Edit: Den här typen av test när man jämför mot hela rasen handlar inte om inavelsgrad utan om genetisk variation.)
Ah, då hänger jag med!
 
När man gör ett DNA-test så kan det bara jämföras mot de hundar som redan testats hos just det företaget, så det är lite missvisande att säga att det är mot rassnittet - det handlar snarare om rassnittet hos just det företaget. Det är alltså viktigt att kolla hur många hundar i rasen som testats också.
Men hos vissa raser har aveln varit delad mellan mellan grupper som inte haft särskilt stor utbyte. Man kanske har avlat för olika typ eller funktion, eller bara haft ett stort geografiskt avstånd. Om nästan alla hundar som testats tillhör grupp A så utgör den företagets "rassnitt". Då kommer en hund ur grupp B att framstå som avvikande från rasen - när den i själva verket bara avviker från grupp A.
Här är ett exempel.
Om alla engelska settrar som utgör snittet är amerikanska kommer man att bli positivt överraskad om man sitter med en brittisk hund. Men om snittet skulle utgöras av brittiska hundar skulle resultatet bli ett helt annat.

Visa bifogad fil 117687

(Edit: Den här typen av test när man jämför mot hela rasen handlar inte om inavelsgrad utan om genetisk variation.)
Det är ju just för att de olika företagen inte kan jämföras som det känns utomordentligt dumt att hundar i samma ras testas i olika företag. Hela rasen borde ju testas av samma företag oavsett vilken del i världen dom bor.

Annars har ju testningen föga värde som jag ser det.
 
Det är ju just för att de olika företagen inte kan jämföras som det känns utomordentligt dumt att hundar i samma ras testas i olika företag. Hela rasen borde ju testas av samma företag oavsett vilken del i världen dom bor.

Annars har ju testningen föga värde som jag ser det.

Dessutom borde alla företag vara öppna med hur deras underlag för respektive ras ser ut.
 
Eftersom jag inte har något liv kan jag nu stolt presentera Bukehunden!

Bukehunden.png


Den har en stamtavla full av utställningschampioner och beräknad på 5 generationer är inavelsgraden inte farligt hög - drygt 0,6%.
Tyvärr innebär det faktum att pappan Bukefar är så inavlad att antalet unika hundar i stamtavlan bara är 56 i stället för det maximala 62. Därmed har AVK, anförlustkoefficienten, minskat från 100% till drygt 90% räknat på 5 generationer. Tidigare avel har alltså utarmat genpoolen.

COR, släktskapsgraden, har skrivits in för ett par individer som förekommer i Bukehundens stamtavla mer än en gång. Även "Percentage of Blood" (PoB) anges. PoB är den maximala andelen genmaterial som individen själv kan ha bidragit med(i verkligeten kan siffran variera något). Om COR är högre än PoB beror det på att hundarna har andra gemensamma släktingar än de som finns i rakt nedstigande led från den hund som bidragit med genmaterial.

BukeFF, grönmarkerad, är Bukehundens farfar. Hos en hund som bara har unika släktingar i stamtavlan ska mor- och farföräldar ha COR och PoB på 25%. I stället ligger PoB här på 31,250%. COR ligger lite högre eftersom Bukehund och BukeFF har en annan gemensam släkting(gulmarkerad).

Släktingar i generation 5 ska i sin tur egentligen ha COR och PoB på 3,125.
 

Liknande trådar

  • Låst
Hundavel & Ras På avelsdata anges inavelsökningen som inavelsgrad. Därför kan det stå att en hund har en inavelsgrad på 0% , 3.25%, 0.02% osv fastän de...
Svar
11
· Visningar
1 623
Senast: Hedinn
·
  • Låst
Hundavel & Ras På avelsdata anges inavelsökningen som inavelsgrad. Därför kan det stå att en hund har en inavelsgrad på 0% , 3.25%, 0.02% osv fastän de...
27 28 29
Svar
573
· Visningar
23 110
Senast: Snurrfian
·
  • Låst
Hundavel & Ras Vi har ett läge där släktskapsgraden ökar i våra raser vilket ger ännu mer anledning att selektera hår vilket i sin tur, överlag, ger...
13 14 15
Svar
292
· Visningar
20 696
Senast: Hedinn
·
  • Låst
Hundavel & Ras Chansar och skriver in detta här och ser vilken respons jag får (misstänker dock att tråden inte ens får vara kvar men tänkte prova)...
2
Svar
29
· Visningar
5 288
Senast: Fetaost
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp