Bukefalos 28 år!

Min vän är död!?!

OutOfService

Trådstartare
Har en manlig vän, eller hade är det ju nu då, vi dejtade för några år sedan..Men la ner och har sedan fortsatt vara vänner. Ingen jätte tät kontakt och vi har inte träffats på 2 år, men vi har hörts på messenger ibland och på telefon 2-3 ggr i halvåret. Pratat om allt och inget.
Pratade senast på midsommarafton..

Men så igår så dök det upp en status i hans namn på Facebook, där hans syster skriver att han inte längre finns med oss. Först fick jag inte in det, sen bröt jag ihop, nollställd och när min karl kom hem från jobbet bröt jag ihop igen. Jag vet inte hur jag ska tackla det, det känns så overkligt.. Och problemet är att jag känner ingen i staden där han bodde, jag kan inte få reda på nånting.. Inte vad som hände, inte när begravningen är.. Å det är jätte jobbigt, att inte veta vad som hänt.

Och om jag får reda på när begravningen är, är det jätte konstigt om jag går på den? Jag känner ju att jag vill det, känns som att jag skulle behöva det för att fatta att det är på riktigt, någon form av avslut. Men ingen känner ju mig? Visst hans syster och pappa har jag ju träffat när vi dejtade, men vet systern att vi fortfarande höll kontakten?

När folk frågar hur det känns/hur jag mår så vet jag inte? Jag antar att jag är i någon form av chock.. Han kommer alltså aldrig mer ringa och dra sina sjuka skämt? Aldrig mer få mig att skratta även när jag är arg eller ledsen? Hur får man in att han är död, utan att ha mer än en status hans syster skrev på Facebook? Jag pratade ju med honom för knappt 2 veckor sedan!!
 
Beklagar förlusten :heart

En begravning är öppen, dvs vill man gå så går man. Personligen vill jag inte gå på en ev mottagning efteråt om jag inte haft en väldigt nära relation till personen ifråga. Ibland (speciellt om det är en yngre person som gått bort) hålls det ingen mottagning för att familjen orkar inte.
 
Jag beklagar verkligen! :(

Jag tycker du kan ta kontakt med systern eller pappan. De tycker förmodligen det känns bra att veta att många brydde sig om honom, även utanför den direkt närmsta kretsen. Då kanske du kan fråga om var och när begravningen är, och om det känns okej för dem att du kommer (det gör det säkert).
En begravning är ju öppen och man får gå på vilken begravning man vill, så vill du gå så kan du gå. Men jag tycker ändå det kan vara en fin gest att fråga närmast anhöriga först hur de känner för det, även om de knappast lär säga ifrån. Då finns även möjlighet för dem att bjuda in dig till ev. mottagning (om inte den är av större modell och i stort sett öppen för alla) om de känner att de vill ha dig med.
 
Beklagar verkligen!
Det är svårt när någon går bort hastigt pga olycka eller annat i ung ålder.
Att man dör när man är 90 är mer förväntat.

Är verkligen ledsen för din skull.
Måste kännas helt overkligt.
 
När jag vaknade i eftermiddags så hade jag meddelande på Facebook från hans brors fru..

Han tog livet av sig :cry::cry:

En människa jag trodde jag kände, men vafan!? Han valde att avsluta sitt liv.. Han måste ju mått hur dåligt som helst :(

Och på midsommarafton som va sista gången jag pratade med honom så berättade han en sak som gjorde att jag vart besviken på honom.. Jag var besviken på honom sista gången vi pratade :cry::cry:
 
Det gör alltid ont när någon man bryr sig om försvinner. Alltid.

Jag förlorade själv en av mina närmaste vänner när vi var femton. Hon tog sitt eget liv. För mig hjälpte det att tänka att min väns beslut att ta sitt liv inte var ett "riktigt" beslut. Hon gjorde det enda - fruktansvärda - som hon kunde göra. På samma sätt som att människor dör av sjukdomar och skador så dog min vän eftersom hon inte kunde låta bli att ta sitt liv. Det kanske låter märkligt, men på något sätt gav det mig ändå någon form av sinnesro. Det blir så lätt att man hamnar i ett "men jag borde ha gjort mer för hen", men sådana tankar hjälper inte. Det enda man kan göra är att försöka hjälpa andra.

Jag beklagar verkligen din förlust.
 
Min sambos familj vet troligen (samma "historia" som din) vem personen är, är det samma person så står det på fejjan att begravningen är öppen för alla...
 
Beklagar sorgen! Extra jobbigt när någon väljer att ta sitt eget liv - många frågetecken för både familj och vänner.
En vän gjorde det för några år sedan. Ingen jag hade mycket kontakt med men känslan blev ändå stark. Någon ung,ambitiös, omtyckt och till synes glad valde att avsluta livet. Så svårt att förstå.
Men det är mycket i livet som är svårt att förstå. Jag har haft mycket tungt detta året och mig hjälper det att komma ihåg just att man inte kan förstå allt. Man kan inte kontrollera allt. Och att du var besviken sist ni pratade det får du förlåta. Du visste inte allt för din vän berättade inte allt. Det hjälper inte mot att man saknar någon men skuld och ånger är onödigt tungt att bära på.
Kram!
 

Liknande trådar

L
Relationer Jag har en fråga som jag väldigt gärna skulle vilja veta hur andra tänker! Men jag ska försöka att förklara utan att av slöja förmycket...
2 3
Svar
48
· Visningar
4 185
Senast: LiviaFilippa
·
Hästvård Hej! Jag och min syster är fodervärd till en häst. Vi har haft henne i ca 3 veckor ”själva”. Min syster har ridit henne hos ägaren i...
Svar
7
· Visningar
1 674
Senast: Hoarfrost
·
Tjatter Välkomna till leken “skyll er själva som ger mig ideer”. Då jag just nu är lite upptagen blir det inga roliga teman eller uppdateringar...
40 41 42
Svar
827
· Visningar
11 590
Senast: Niyama
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
19 407
Senast: jemeni
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp