När den andra föräldern missköter skolgången

R

Raderad medlem 94602

Våren 2010 separerade jag och mitt ex efter tio år ihop. Vår son var då 5 år. Jag har väl alltid varit den som skött "allt" gällande sonen. Dagis, sjukvård, fixat nya glasögon, tandläkare, osv. När vi separerade var det självklart att vi skulle köra varannan vecka.
Bortsett från att det första halvåret var helt obegripligt för mitt ex hur man skötte rutiner som mattider, läggdag och så vidare så har det funkat rätt okej. Dock har han nog missat exakt alla tider och möten gällande sonen och det har inte varit ovanligt att sonen kommit till sin läkare först efter tredje kallelsen osv. Jag har hela tiden fått påminna om viktiga möten trots att vi varit separerade i över 2½ år. När jag låtit bli att påminna så uteblir exet.

Men så började skolan förra året. I början var skolan lätt så det märktes inte så tydligt att exet slarvade med sonens läxor. Han gjorde i princip inga läxor alls med honom på hela årskurs ett. Oftast låg läxböckerna orörda i skolväskan när sonen kom tillbaka till mig. Likaså kunde där ligga lappar om föräldrarmöten, friluftsdagar, viktig information mm. Sonen har alltid fått två lappar av allt, en till oss var märkt "mamma" och "pappa". Pappalapparna ligger alltid kvar olästa. Under ettan var skolan inte svårare än att jag och sonen jobbade igen de missade läxorna på min vecka. men under vårterminen blev det tuffare och lärare samt jag började inse att sonen dessutom hade koncentrationssvårigheter och under vårterminen i ettan påbörjades en utredning ( som ännu pågår)

Under tiden börjar jag allt mer försöka upplysa exet om hur viktigt det är att han sköter sonens läxläsning. Han lovar, hummar förstående med men inte mycket händer.

Sen börjar tvåan. Nu har sonen stora problem med att hänga med, framförallt i matten. Exet har gjort en liten förbättring på läxläsandet men det räcker inte på långa vägar. Varje vecka ligger det ändå ogjorda sidor i matteboken som skulle varit gjorda under hans vecka. Och jag och sonen får jobba hårdare och hårdare för att han ska ligga någorlunda i takt med sina kamrater. Vissa veckor har inte en enda bok öppnats!! :mad:
Andra veckor är läxan halvgjord.
Nu har jag blivit tråkiga mamma som bara tjatar om läxor och pappa är jättekul för där får man spela på Ipaden istället :(

Min och sonens vecka är slitsam. Han är så tapper och duktig som kämpar med sin skola men jag är utled på att sköta 80% av ansvaret på 50% tid. Den ekvationen börjarbli allt svårare att få till att gå ihop. Varken jag eller sonen orkar ha det såhär tufft alla våra veckor. Läxorna hade inte varit ett problem om exet tog sitt ansvar för läxorna sin vecka. Och medans vi väntar på vad utredningen ska säga så är det jätteviktigt att vi hjälper sonen med att hålla ett någorlunda tempo och nå målen i skolan.

Exet har missat BUP-möten, kört sonen till skolan när det är studiedag, missat utvecklingsamtalet ( som var jätteviktigt eftersom han har problem med skolgången) han missade den läkarundersökning som ingår i utredningen, han har som sagt missat merparten av alla läxor under hela ettan och hela denna terminen i tvåan. Han har verkligen noll koll...Jag påminner och påminner...han lovar och lovar men det blir inte bättre. Till och med sonens fröken säger att det måste bli ändring och att situationen är ohållbar :(

Vad kan jag göra? Ska sonen få sin skolgång radikalt försvårad pga sin fars slapphet? Ska jag acceptera ödet att sonens far är en lat egoist och fortsätta ta hans ansvar i 10 år till? Jag vet inte hur länge till jag orkar titta ner i skolväskan på söndagarna och se en veckas läxor ligga där och vänta och samtidigt veta att under veckan kommer lika mycket till att ramla in. På en vecka satt vi med 10 timmar läxor totalt pga att det fanns en hel veckas ogjorda läxor i skolväskan och då lämnade vi ändå 2 sidor matte till veckan därpå för sonen orkade verkligen inte mer. Han håller på att utveckla en riktig avsky mot skolan redan pga det här.

Jag har föreslagit för exet att vi kanske skulle ändra om i vårdnaden så han fick mera helgdagar och jag mera vardagar för att jag skulle kunna planera och sköta läxor lättare. Men det vill han inte. Jag vill in i det sista att vi ska kunna ha vårdnaden som den ser ut idag för vår sons skull. Men samtidigt så funkar det ju inte heller...Sonen mår ju inte bra av att dränkas i läxor var annan vecka.

Jag har upplyst BUP om läget så de kan väga in detta i utredningen. Det var nog bara bra att exet inte dök upp på sista mötet ( ännu så länge så är det bara bedömninssamtal) så jag kunde prata lite fritt. Det är väldigt svårt att ta upp något när han är med. Han kan låta så otroligt lugn, smart, engagerad och övertygande när det behövs. När jag säger något till honom privat vänder han taggarna utåt, skyller ifrån sig på skolan, sitt jobb...ja det finns alltid en ursäkt till varför läxorna är ogjorda eller ett möte missats.

Jag behöver råd, inputs, pepp.............:(
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Jag har inget direkt råd att komma med, men det låter som väldigt mycket läxor för åldern med mer än en timme om dagen?
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Eftersom han har svårt med koncentrationen så händer det inte mycket i skolan. På en mattelektion kanske han gör 2 tal medans de andra gör två sidor. Vips så har han två sidor i läxa. Och eftersom det är svårt för honom så tar det tiiiiid.

Man kan beskriva min son såhär :Han är som en fullutrustad bil...allt funkar men han saknar motorn. Någon måste gå bakom och putta på för att något ska hända.

Vi VET tack vare utredningen att han är normalbegåvad och förstår allt och egentligen kan han allt som förväntas av hans ålder...men som sagt...han saknar helt motor att utföra arbetet. Vad alla hoppas på av utredningen är att han ska få en resurs tilldelad sig som kan sitta med och hålla honom igång. Men innan det kan ske så blir det som sagt väldigt mycket hemjobb.

Det är alltså inte bara vanliga läxor utan det är sånt han inte hinner i skolan bla.
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Uhm, ok jag vet att internetdiagnoser är totalt värdelösa, men är inte koncentrationssvårigheter (om det nu skulle råka vara det) i viss mån ärftliga. I så fall är pappan inte en lat egoist utan i behov av något slags effektivare kalendersystem.
 
Senast ändrad:
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Lite kul att du säger det för när exet inte dök upp på BUP sist så frågade kuratorn om han brukade missa saker.

-Typ alltid.

Det var så vi kom in på att diskutera det här med läxor mm. Sen var det exets tur att berätta om sin och sonens vardag. Nu fick sonen själv berätta. Och det var nog bra för den sidan är nog mer osminkad än den hans far hade berättat om han fått chansen.

När det kom fram att exet hade svårt med att komma ihåg saker, inte kan planera (det säger han även själv) osv så sa kuratorn just det att det är mycket troligt att sonens "problem" om man får säga så kommer från fadern. Efter så många år med exet så vågar jag säga att jag ser en hel den mönster.....

Det BUP lutar åt är ADD och ev dyslexi men det vill jag ska tas med en nypa salt innan det är fastställt. Dock tror jag att det kan vara möjligt. På min sida finns det gott om dyslektiker.
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Lat egoist baserar jag på oändligt mycket mer än skolan. skulle jg skriva ner allt det skulle ni tro att jag var ett troll :crazy:. Men jag släpper det därhän. Nu gäller det skolan.

Konstigt nog så var exet inte på långa vägar såhär när vi träffades. Då skulle jag nog kalla honom ganska ordningsam. Men under åren så har något hänt. Kanske har jag curlat förmycket?

Men nu är han ensamstående pappa på halvtid. Är det för mycket begärt att han sköter det åtagandet på sina veckor? Eller får jag lära mig leva med det helt enkelt? Kan jag få någon hjälp med att få honom till att förstå allvaret för mig lyssnar han ju inte på? Han klarar ju av att sköta en firma med flera anställda och en herrans massa runt det men läxor, barnkalas, läkarbesök osv är omöjligt. Eller bara inte tillräckligt intressant? jag vet inte.....
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Det finns även en version av ADHD där h-et står för hypoaktiv. Jag har ADHD-C, kombinerad typ, så jag är både hyper och hypo. Just det där med att sakna startmotor stämmer in till 110% på mig. Speciellt om det jag ska göra inte är motiverande nog. Och det gäller inte bara skoljobb eller så, det kan lika gärna vara att jag behöver gå och lägga mig men kommer mig inte för och sitter vaken fram på småtimmarna, bara för att jag inte tar mig ur soffan. Bra belöningar, både från andra och från mig själv hjälper mig att komma igång och göra saker. Om motivationen inte finns så måste den skapas, och jag själv bara blir värre och stänger av av tjat. Listor bara stressar mig. Däremot en egen struktur i huvudet kan funka :)
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Härligt att du säger det här!!!

Sonen kan ta en evighet att klä på sig, äta, mm. Men nu har jag slutat be honom på morgonen. istället tycker han att det är jättekul att överaska mig med att vara färdigklädd när jag kommer in från promenaden med hunden. Han har en egen värld som han kallar för "sitt-namn-världen" och där får man göra som man vill. Han säger att den mest består av Lego :p

Gå på toa är en sån grej som helt låst sig för honom. Vi har i nära två år gått på utredningar för att han väter på sig. ENDAST dagtid så nog funkar "systemet" och han har gått på tabeller, kiss-shema, tabletter tagit ultraljud mm. Finns inget fel. Men han går inte på toa om man inte ber honom. Han tar inte intiativet själv. Så jag började med "kisspoäng". För varje besök 1p. för en torr skoldag 5p för en torr heldag 5 bonuspoäng. I slutet av veckan räknas poängen ihop och belöning ger utefter antal poäng. Lite poäng kanske är en serietidning eller en hyrfilm, lite mer poäng är kanske att få välja fredagsmyset, en gång vecka hade han varit hel torr och då fick han en ficklampa som han hade önskat sig.

jag försöker hitta lockelser i allt för att hålla igång honom och peppa honom :)
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Det låter som att du verkligen hittat ett bra system där! Fortsätt så! :)

En annan sak för mig är att jag har svårt att visualisera saker. Eller ser det lite för bildligt. Lite därför blir jag stressad av listor :S Jag har ju ingen aning om hur sonen fungerar, men jag har läst om en mamma med en son med autism och adhd som istället för att tjata/skriva listor eller så ritade serier med klockslag till sin son. Ursmart! Då kunde han gå och kolla där serien satt och se att när kl är ett ska jag ha kläder på mig och åka till mormor (t.ex). Den killen låste sig pga oron att inte veta vad som kommer så då tjatade han på mamma stup i sekunden vilket bara skapade irritation. Serierna skapade ett lugn för att han själv kunde kolla och förstå. :)
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Jag har föreslagit för exet att vi kanske skulle ändra om i vårdnaden så han fick mera helgdagar och jag mera vardagar för att jag skulle kunna planera och sköta läxor lättare. Men det vill han inte. Jag vill in i det sista att vi ska kunna ha vårdnaden som den ser ut idag för vår sons skull. Men samtidigt så funkar det ju inte heller...Sonen mår ju inte bra av att dränkas i läxor var annan vecka.(
Men att pappan inte vill är väl egentligen oväsentligt i det här fallet, pojken behöver ju uppenbarligen mer stöd i tillvaron och det är för hans bästa.
Eftersom han har svårt med koncentrationen så händer det inte mycket i skolan. På en mattelektion kanske han gör 2 tal medans de andra gör två sidor. Vips så har han två sidor i läxa. Och eftersom det är svårt för honom så tar det tiiiiid.
Nu blir jag lite ledsen på er skola :cry:, har de inte större möjligheter än så att individanpassa inlärningen? Det där med att alla ska ha gjort samma sidor och räknat lika många tal i matteboken trodde jag tillhörde forntiden numera! Att dessutom bestraffa pojken med timmavis med läxor gör ju knappast att han blir mer intresserad av skolarbete. Det ska inte behövas diagnos för att få extra stöd i skolan, han visar ju att han behöver stödet eftersom han inte klarar av att koncentrera sig på uppgiften.
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Curla barn har jag hört talas om, men varför curla en man ;) (fast självklart hjälpa om de tex har ADHD)

Nej jag tänkte inte att du skulle acceptera, bara överväga andra sätt att lösa situationen på. Lathet brukar man försöka fixa på ett sätt, oförmåga på ett annat.

Han kanske har en trevlig grannpojke i 16 årsåldern som kan tänka sig att läsa lite läxor varje dag för en slant.

Många privata tandläkare har ju numera sms-påminnelser, kanske kan BUP sms påminna honom innan möten.
 
Senast ändrad:
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Nu blir jag lite ledsen på er skola :cry:, har de inte större möjligheter än så att individanpassa inlärningen? Det där med att alla ska ha gjort samma sidor och räknat lika många tal i matteboken trodde jag tillhörde forntiden numera! Att dessutom bestraffa pojken med timmavis med läxor gör ju knappast att han blir mer intresserad av skolarbete. Det ska inte behövas diagnos för att få extra stöd i skolan, han visar ju att han behöver stödet eftersom han inte klarar av att koncentrera sig på uppgiften.

Jag håller med.

Voff, jag förstår att situationen med exet är urjobbig. Men här tror jag att du tar fel fight. Som det är nu låter det som att skolan lägger ut sitt ansvar på föräldrarna - eller snarare dig. Det måste rimligtvis vara skolan som står för sonens utbildning. Naturligtvis ska du stötta din son allt du kan, men gör det smart. Kan BUP vara behjälpliga med att sonen får extra stöd med skolan i skolan, t ex?
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Och jo jag håller också med, blev lite förvånad på skolan men ville inte säga ngt om det. Mitt barn går ju inte i skola än så jag vet inget om det, men det känns jättekonstig med en lärare som inte klarar att få barnet att räkna mer än två mattetal på en lektion och som dessutom tänker ignorera problemet om barnet inte får en diagnos hos sjukvården och hon får en extra resurs. Och en skola som tänker strunta i det om de inte tvingas betala/lösningen är gratis.
 
Senast ändrad:
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Hej!
Jag har inga råd ang pappan men väl skolan. Skolan ska absolut inte skicka hem sådant som inte blir gjort i skolan. Det är skolans ansvar att se till att han fixar det som ska göras under lektionerna.

Har en dotter med ADHD som har jättesvårt med matten. Jag accepterar inga extra läxor med matte bara för att hon inte har räknat något utan det är helt skolans problem att lösa. Nu har hon fått en väldigt bra klassföreståndare som även är mattelärare som ser att det inte fungerar och tänker i andra banor när det gäller matten.

Nu finns det en resurs i klassen, som är med på mattelektionerna och således kan stötta och hjälpa vår dotter så det fungerar hyffsat. Det ska inte krävas en diagnos för att få hjälp. Tyvärr får man vara en jobbig förälder under många år men man får skinn på näsan och man lär sig vilka rättigheter barnet har.

Så säg att du inte accepterar fler "jobbaikapp" läxor, skolan får lösa det!
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

KL

Svarar lite allmänt.

Skolan har blivit tuffare. Det som barnen tidigare skulle kunna i 3:an ska de nu kunna i ettan. Har turen trots allt att sonen går i en liten klass och har en fröken som har extra kompitens för barn med speciella skolbehov. Hon har bla varit lärare för särskolan och hon har massor med innovativa idéer.
Skolgången funkar som sådant ( om jag förstått rätt) att alla har samma mål med att vägarna dit kan te sig olika och vara individuella. När vi pratade om detta på utvecklingssamtalat så frågade jag mer om hur detta funkar. Blev lite oroad över svaren för det verkar inte riktigt genomförbart hela vägen ända till 9:an. Bla så verkar det bli problem med betygssättning vilket i sin tur påverkar elevens chanser att söka till gymnasiet. Men jag kanske inte förstod det hela rätt...Sen är vi ju mitt uppe i en utredning och när vi väl får lite svar därifrån så kan skolan sätta in de resurser som behövs. Skolan har trots allt varit väldigt drivande i utredningen och snabbat på den. Under förra året undlät de även en resurs 20 min om dagen till sonen då de ändå var lite överbemannade. Nu är de inte överbemannade längre så denna terminen har sonen fått jobba mer själv. Sonens fröken har verkligen varit engagerad men sen verkar hon bromsas av skolan som vill invända utredningen. Det är ständigt det jag blir hänvisad till.

Men man kommer ju aldrig ifrån att läxor kommer att finnas, Och att exet inte gör dom med sonen. Likaså kommer massa viktiga möten mm att finnas och han missar dom. Bup kommer fortsättningsvis att sms honom.

Men det handlar inte bara om ren glömska att sonens läxor får stå tillbaka. På onsdagar har exet buggkurs och då har han inte "tid" med läxläsning säger han. Då kommer sonen inte i säng förens 21.30 eftersom han får sitta med på en bänk när pappa buggar. Han behöver lägga sig senast 20.00 pga sin epilepsi för att få ihop sina timmars sömn. De går upp klockan 05.40 dagen efter. Exet struntar oftast i att köra honom till hans träning på lördagar (en timme) för exet tycker inte det är roligt att vara där. Om jag åker dit för att se sonen träna säger han "Åh va bra att du kom, då kan jag åka och XXXX..." Förra året var sonen endast på 3 träningar på sina pappaveckor vilket han givetvis var ledsen över. Väldigt mycket över lag styrs av vad exet tycker är roligt eller nödvändigt. Han har på fullaste allvar struntat i att hjälpa sonen med vissa skoluppgifter för att HAN inte tycker de är "relivanta"

Exet ringer mig om allt. Kan du ta? kan du ställa upp? Han missar att hämta sonen på kalas om det är uppgjort att han ska hämta om jag lämnat, han missar kalas till sonens sorg om det är han som ska lämna. Hos Bup sist sa sonen "Min pappa är som han i filmen Liar, liar...han bara lovar och säger en massa saker men det är bara ljug" Han beskrev även sina pappaveckor som "Det är väldigt rörigt i mitt huvud då och jag har svårt att tänka".

I söndags kom sonen till mig. Jag öppnade skolväskan och volà.....4 sidor ogjord matte. Jag ringde upp exet och hans svar blev "Ja men vi har gjort en del iaf". När jag och sonen sen satte oss med läxan säger han "Mamma, jag viste att det här var kvar och jag sa det till pappa men han sa att det kan vi göra en annan gång"

Så nog är det nonchalans från pappans sida. Han har tid till andra saker och han kommer ihåg en massa annat. Men där det kommer till sonens skola eller sånt som rör honom verkar det vara helt omöjligt att fullfölja något.

Jag har infört en massa saker för att exet ska slippa tänka. Bla så hämtar och lämnar jag alltid sonen numera för annars missas alltid tex gympapåsen, träningskläderna, skolväskan och sen ska det smsas och ringas om det halva veckan. Det suger en massa energi ur mig och mitt nya förhållande att ständigt ha ett ex som behöver "tas om hand om" för sonens skull.

Gympapåsen är en annan historia. Sonen har gympa 2 ggr i veckan men det är sällan han får vara med på pappaveckan för då har han ingen påse med sig till skolan.

Skolan kör med Unikum och där hålls man som förälder uppdaterad om allt. Exet har inte ens hämtat ut sitt lösenord och har på snart 3 terminer aldrig öppnat Unikum. Därför har fröken börjat lägga lappar i sonens väska nu. Men han läser ju inte dom heller.....:banghead:

Det känns som en hel värld jobbar som exets sekreterare och passupper. I 2½ år har jag och andra försökt lista ut hur vi ska få han delaktig i sonens skola, sjukvård mm. Det är alltid något med den mannen och han lägger inte två fingrar i kors för att bidra till att situationen förbättras........
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Skilj på läxor och arbete som är ogjort i skolan !
Så att läxorna blir pappans ansvar och det som är ogjort är skolans ansvar.

Du tror inte att det är dags att ändra så att sonen bor hos dig merparten av tiden ? jag tycker ärligt talat att det verkar fungera otroligt dåligt med varannan vecka !
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Du har helt rätt i att det är olika saker som bör skiljas åt. Egentligen så är det tre bitar. Skolan, exet och ev diagnos.....som sen vävs samman. Det tunga är att axla allt själv men på halvtid.

Jag har som sagt lagt fram ett förslag till exet om att omfördela vårdnaden. Att han tex fick mer helger och jag mer vardagar men han vägrade ens diskutera det. Han skulle ju egentligen bara få de "lätta bitarna" och lika mycket tid med sonen men det sitter nog lite prestige i det hela också :meh:

Efter så många år ihop så har vi nästan enbart gemensamma vänner och många av dom har nämnt att sonen borde vara mer hos mig. Jag håller med. En av våra vänner sa tom att han trodde exets innerst inne skulle bli glas av att slippa ansvaret och bara vara helgpappa. Men vist gör det ont i mig för jag vet ju att sonen älskar sin far även om han tycker att det kan vara svårt där ibland.

Jag vet inte hur jag ska gå tillväga om jag skulle försöka genomföra en omfördelning i vårdnaden. Varken vart jag ska vända mig eller hur jag skulle motivera den mer än det muntliga jag har att berätta om skolan. Skulle det ens räcka som underlag? Skulle jag bli trodd? Som jag nämnde tidigare har exet talets gåva och kan verka så jäkla redig i "rätt" situationer.

Sen ca 1½ mån så antecknar jag alla "missar" exet gör, dvs missade möten, läxor osv för att få lite svart på vitt. Mest för att kanske kunna visa honom så han kanske fick en överblick hur slarvig han faktiskt är. Det kanske kan vara till någon form av underlag om situationen fortsätter såhär.

Man känner sig väldigt liten och ensam som förälder ibland
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Jag vet inte hur jag ska gå tillväga om jag skulle försöka genomföra en omfördelning i vårdnaden. Varken vart jag ska vända mig eller hur jag skulle motivera den mer än det muntliga jag har att berätta om skolan. Skulle det ens räcka som underlag? Skulle jag bli trodd? Som jag nämnde tidigare har exet talets gåva och kan verka så jäkla redig i "rätt" situationer.
Först - det är omfördelning av boendet ni ska förändra. Vårdnad är en annan sak, handlar mer om juridik.

Kontakta familjerätten på soc så kan de hjälpa till med samarbetssamtal.
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Jag tycker att du borde kunna prata med skolan om det här och försöka få till något slags avtal om att de inte skickar hem så mycket när sonen är hos pappa. Det är ju inte sonens fel att pappan inte kan ta sitt ansvar och hans skolgång (samt din relation till sonen) ska inte behöva bli lidande för att han inte klarar vissa saker. Sedan håller jag med någon här ovanför om att det låter konstigt att de inte ska kunna klara av det mesta av sonens lärande under skoltid.
 
Sv: När den andra föräldern missköter skolgången

Det tycker absolut inte jag.
Det är helt galet att skolan ska curla pappan.
 

Liknande trådar

Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är...
2
Svar
27
· Visningar
5 296
Senast: Cocos
·
Övr. Barn Långt och ganska rörigt inlägg Hej alla. Skriver detta anonymt då jag inte vill outa mig själv eller familjen. Jag är bonusförälder...
Svar
13
· Visningar
2 358
Senast: Killaloe
·
Relationer Jag vet inte vad jag ska ta mig till just nu:cry: Mitt liv är kaos just nu, allt som kan gå fel har gjort det:cry: Allt började för lite...
2
Svar
20
· Visningar
4 585
O
Träning Hej, jag registrerade mig här idag och skall nu skriva lite om en sak, dels för jag vill skriva av mig, och dels för att jag vill veta...
2 3
Svar
45
· Visningar
6 515
Senast: zolan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp