LovingLife
Trådstartare
..Om ni hade en mamma som haft psykiska problem hela sitt liv och under de senaste 10 åren helt isolerat sig från omvärlden och numera måste förlita sig på sitt ex och barn på att få mat och medicin och all annan hjälp som mat och städning osv. Hon mår bara sämre och sämre, psykiskt som fysiskt, konstant ångest, en rygg som knappt bär henne, löständer som hon inte kan ha längre för att hon aldrig fick kraft att åka till tandläkaren och passa om dem, magproblem, hjärtsvikt, kissproblem, urinläckage... Men framförallt att hon mår så fruktansvärt dåligt att hon vill ta livet av sig och ber oss barn gång på gång att acceptera att hon inte vill leva längre.
Första tanken för en utomstående kan lätt bli "men gör nått för fasen då!" .. Vi har kämpat hela livet med olika lösningar för mamma, men det är en oerhörd maktlöshet att se på hur allt blir värre, samtidigt som hon själv inte vill göra något och skulle aldrig förlåta oss om vi ringde efter en ambulans att hämta henne, vi skulle behöva bryta upp dörren innan de skulle nå henne och i så fall orsaka fruktansvärd ångest hos henne som i sin tur skulle riskera hennes svaga hjärta.. Hon skulle känna sig så fruktansvärt sviken och det är det sista vi vill, men snart har vi inte längre nått val, rätt som det är så hör vi inte från henne på några dagar, bryter upp dörren, och hittar henne död på golvet.
Jag är 23 år och mitt liv har hittills mer eller mindre kretsat kring mamma. Jag har inte kunnat fokusera på mitt eget liv för att hennes liv hela tiden varit så skört att all fokus måste falla på henne.
Hon orkar inte längre, hon vill inte heller vara en börda för oss barn eller min pappa som trots att de inte längre är tillsammans är den som ägnar mest energi till att ta hand om henne. Han orkar inte heller snart längre..
..Om du var dotter till denna älskade underbara, men så oerhört lidande människa, vad skulle du göra?
Första tanken för en utomstående kan lätt bli "men gör nått för fasen då!" .. Vi har kämpat hela livet med olika lösningar för mamma, men det är en oerhörd maktlöshet att se på hur allt blir värre, samtidigt som hon själv inte vill göra något och skulle aldrig förlåta oss om vi ringde efter en ambulans att hämta henne, vi skulle behöva bryta upp dörren innan de skulle nå henne och i så fall orsaka fruktansvärd ångest hos henne som i sin tur skulle riskera hennes svaga hjärta.. Hon skulle känna sig så fruktansvärt sviken och det är det sista vi vill, men snart har vi inte längre nått val, rätt som det är så hör vi inte från henne på några dagar, bryter upp dörren, och hittar henne död på golvet.
Jag är 23 år och mitt liv har hittills mer eller mindre kretsat kring mamma. Jag har inte kunnat fokusera på mitt eget liv för att hennes liv hela tiden varit så skört att all fokus måste falla på henne.
Hon orkar inte längre, hon vill inte heller vara en börda för oss barn eller min pappa som trots att de inte längre är tillsammans är den som ägnar mest energi till att ta hand om henne. Han orkar inte heller snart längre..
..Om du var dotter till denna älskade underbara, men så oerhört lidande människa, vad skulle du göra?