Någon annan sjukskriven med samma ångest?

[Twihard]

Jag är sjukskriven för utmattning/utbrändhet. Nu finns inte diagnoserna kvar så läkaren skrev tre andra på mig (ospecificerad ångest, ospecificerad depression och sömnstörning), men han sa att jag lider av det som förut kallades för högpresterande utmattning och ångest eller liknande). På det järnbrist och någon vitaminbrist.

Egentligen kanske det är orelevant, men jag tänkte ändå ge bakgrundsinfo. Jag är utmattad både pga jobb och privatliv. I helgen insåg jag att det "bara" är 2 veckor kvar på 100% sjukskrivning och därefter ska jag gå upp på 50%. Jag har senaste dagarna haft stor ångest över detta. Inte att jag är rädd att jobba, jag känner mig bara inte redo och vill nästan kräkas av blotta tanken på arbete. Är det någon annan som också varit sjukskriven för samma sak och känt likadant?

Jag går ju på antidepressiva nu och de har väl börjat ta bort de värsta "topparna" av min ångest och stress, men jag har ju fortfarande ingen motivation till något. Min högpresterande hjärna kallar det för lathet, Chatgpt för att min hjärna ännu inte varvat ner helt än. Jag orkar eller klarar liksom inte av mina vardagssysslor eller gamla hobbies. Kan inte läsa, se film, lyssna på ljudbok, skriva eller pyssla liksom. Företagshälsovården hade inte heller samtalshjälp förrän min sista vecka med 100% sjukskrivning? Jag har väntat i veckor på den hjälpen så nu känns det nästan fånigt att prata med någon? "För sent" liksom? Min läkare ska kalla mig till möte när jag redan börjat jobba om jag förstår det rätt, så kan inte nämna den här ångesten.

Är det vanligt att känna sådan stress även om det är lång tid kvar (2 veckor)? Sen ska jag ju bara jobba 4 timmar om dagen. Jag borde ju klara det. Men jag går runt och liksom mentalt förbereder mig på att gå tillbaka "till samma gamla skit" som innan. Nu är det väl inte så, men ni kanske fattar? Hur får jag stopp på denna stress?

 

[monster1]

Jag är sjukskriven för utmattning/utbrändhet. Nu finns inte diagnoserna kvar så läkaren skrev tre andra på mig (ospecificerad ångest, ospecificerad depression och sömnstörning), men han sa att jag lider av det som förut kallades för högpresterande utmattning och ångest eller liknande). På det järnbrist och någon vitaminbrist.

Egentligen kanske det är orelevant, men jag tänkte ändå ge bakgrundsinfo. Jag är utmattad både pga jobb och privatliv. I helgen insåg jag att det "bara" är 2 veckor kvar på 100% sjukskrivning och därefter ska jag gå upp på 50%. Jag har senaste dagarna haft stor ångest över detta. Inte att jag är rädd att jobba, jag känner mig bara inte redo och vill nästan kräkas av blotta tanken på arbete. Är det någon annan som också varit sjukskriven för samma sak och känt likadant?

Jag går ju på antidepressiva nu och de har väl börjat ta bort de värsta "topparna" av min ångest och stress, men jag har ju fortfarande ingen motivation till något. Min högpresterande hjärna kallar det för lathet, Chatgpt för att min hjärna ännu inte varvat ner helt än. Jag orkar eller klarar liksom inte av mina vardagssysslor eller gamla hobbies. Kan inte läsa, se film, lyssna på ljudbok, skriva eller pyssla liksom. Företagshälsovården hade inte heller samtalshjälp förrän min sista vecka med 100% sjukskrivning? Jag har väntat i veckor på den hjälpen så nu känns det nästan fånigt att prata med någon? "För sent" liksom? Min läkare ska kalla mig till möte när jag redan börjat jobba om jag förstår det rätt, så kan inte nämna den här ångesten.

Är det vanligt att känna sådan stress även om det är lång tid kvar (2 veckor)? Sen ska jag ju bara jobba 4 timmar om dagen. Jag borde ju klara det. Men jag går runt och liksom mentalt förbereder mig på att gå tillbaka "till samma gamla skit" som innan. Nu är det väl inte så, men ni kanske fattar? Hur får jag stopp på denna stress?

Nu är det 10 år sedan jag var sjukskriven för utmattningsdepression som det hette då. Men jag trappades upp gradvis först var det arbetsträning dvs vara på arbetsplatsen 25% men inte göra något faktiskt arbete sedan trappade man upp till 50, 75 osv. Jag tänker att början är det tillräckligt bara att gå dit och vara där och "go thru the motions" snarare än att arbeta. Din arbetsplats har ju ett rehabiliteringsansvar. Har ni haft rehabsamtal med vård, försäkringskassa och arbetsgivare?

 

[Twihard]

Nu är det 10 år sedan jag var sjukskriven för utmattningsdepression som det hette då. Men jag trappades upp gradvis först var det arbetsträning dvs vara på arbetsplatsen 25% men inte göra något faktiskt arbete sedan trappade man upp till 50, 75 osv. Jag tänker att början är det tillräckligt bara att gå dit och vara där och "go thru the motions" snarare än att arbeta. Din arbetsplats har ju ett rehabiliteringsansvar. Har ni haft rehabsamtal med vård, försäkringskassa och arbetsgivare?

Nej ingenting. Jag har bara varit hos läkaren och ansökt om ersättning från försäkringskassan. Annars har jag ingen kontakt med någon. Min arbetsgivare har inte hört av sig något sedan hon sa att min tid hos FHV vart bokad och hon också fick en bekräftelse. :/

 

[animalasia]

Jag är sjukskriven för utmattning/utbrändhet. Nu finns inte diagnoserna kvar så läkaren skrev tre andra på mig (ospecificerad ångest, ospecificerad depression och sömnstörning), men han sa att jag lider av det som förut kallades för högpresterande utmattning och ångest eller liknande). På det järnbrist och någon vitaminbrist.

Egentligen kanske det är orelevant, men jag tänkte ändå ge bakgrundsinfo. Jag är utmattad både pga jobb och privatliv. I helgen insåg jag att det "bara" är 2 veckor kvar på 100% sjukskrivning och därefter ska jag gå upp på 50%. Jag har senaste dagarna haft stor ångest över detta. Inte att jag är rädd att jobba, jag känner mig bara inte redo och vill nästan kräkas av blotta tanken på arbete. Är det någon annan som också varit sjukskriven för samma sak och känt likadant?

Jag går ju på antidepressiva nu och de har väl börjat ta bort de värsta "topparna" av min ångest och stress, men jag har ju fortfarande ingen motivation till något. Min högpresterande hjärna kallar det för lathet, Chatgpt för att min hjärna ännu inte varvat ner helt än. Jag orkar eller klarar liksom inte av mina vardagssysslor eller gamla hobbies. Kan inte läsa, se film, lyssna på ljudbok, skriva eller pyssla liksom. Företagshälsovården hade inte heller samtalshjälp förrän min sista vecka med 100% sjukskrivning? Jag har väntat i veckor på den hjälpen så nu känns det nästan fånigt att prata med någon? "För sent" liksom? Min läkare ska kalla mig till möte när jag redan börjat jobba om jag förstår det rätt, så kan inte nämna den här ångesten.

Är det vanligt att känna sådan stress även om det är lång tid kvar (2 veckor)? Sen ska jag ju bara jobba 4 timmar om dagen. Jag borde ju klara det. Men jag går runt och liksom mentalt förbereder mig på att gå tillbaka "till samma gamla skit" som innan. Nu är det väl inte så, men ni kanske fattar? Hur får jag stopp på denna stress?

Jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom hösten 2023, var helt sjukskriven tom januari och började sedan 25% som sedan ökade till 50 och 75%. Jag har efter det själv valt att endast jobba 80 % och det går men jag är fortfarande mycket påverkad även om det går åt rätt håll. Jag lever efter devisen om randiga dagar och veckor dvs ta mycket pauser även då jag befinner mig i ett flow. Jag tror du behöver stå på dig att din återgång ska gå långsamt. Försök få din arbetsgivare att förstå, det blir så mycket lättare om man kan samarbeta.

 

[Twihard]

Jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom hösten 2023, var helt sjukskriven tom januari och började sedan 25% som sedan ökade till 50 och 75%. Jag har efter det själv valt att endast jobba 80 % och det går men jag är fortfarande mycket påverkad även om det går åt rätt håll. Jag lever efter devisen om randiga dagar och veckor dvs ta mycket pauser även då jag befinner mig i ett flow. Jag tror du behöver stå på dig att din återgång ska gå långsamt. Försök få din arbetsgivare att förstå, det blir så mycket lättare om man kan samarbeta.

Tack för tipset. Bör jag kontakta min läkare angående min ångest om 50 procent?

 

[Libbsticka]

Det tycker jag. Det känns ju mer normalt att börja på 25% jag hade otrolig ångest inför återgång till arbetet och kände starkt motstånd. Men i backspegeln var det rätt och det är positivt att komma tillbaka snabbt.

 

[monster1]

Nej ingenting. Jag har bara varit hos läkaren och ansökt om ersättning från försäkringskassan. Annars har jag ingen kontakt med någon. Min arbetsgivare har inte hört av sig något sedan hon sa att min tid hos FHV vart bokad och hon också fick en bekräftelse. :/

Det låter ju knepigt, det ska ju finnas en rehabplan tänker jag och skadan ska väll vara anmäld som arbetsskada?

 

[Twihard]

Det låter ju knepigt, det ska ju finnas en rehabplan tänker jag och skadan ska väll vara anmäld som arbetsskada?

Tror inte de ser det som arbetsskada när det står ångest på diagnosen efter de andra tagits bort?

 

[monster1]

https://www.forsakringskassan.se/arbetsgivare/att-forebygga-sjukfranvaro/plan-for-atergang-i-arbete

"Då behöver du ta fram en plan​

Du behöver ta fram en plan för återgång i arbete om medarbetaren förväntas vara sjukskriven i minst 60 dagar. Planen ska tas fram senast dag 30 i sjukperioden. Bedömningen om hur länge din medarbetare förväntas vara sjukskriven gör du enklast genom att prata med din medarbetare. Du kan även titta på vad det står i läkarintyget."

 

[monster1]

Tror inte de ser det som arbetsskada när det står ångest på diagnosen efter de andra tagits bort?

Det är en ruta på formuläret man kryssar i, eller det var det i varje fall.

 

[Twihard]

Det är en ruta på formuläret man kryssar i, eller det var det i varje fall.

Jag har inte varit sjukskriven 60 dagar. Kanske är därför?

 

[monster1]

Jag har inte varit sjukskriven 60 dagar. Kanske är därför?

Det är om du beräknas vara sjukskriven i 60 dagar (eller längre) då ska en rehabplan upprättas efter 30 dagar. Hur länge beräknas du vara sjukskriven?

 

[Twihard]

Det är om du beräknas vara sjukskriven i 60 dagar (eller längre) då ska en rehabplan upprättas efter 30 dagar. Hur länge beräknas du vara sjukskriven?

100% i sex veckor totalt, därefter 50% i en månad och efter det ska jag träffa läkaren inför nästa period typ. Gissar jag.

 

[_Elly_]

Det låter som en väldigt snabb upptrappning och med att du inte klarar av vardagssysslor eller "enklare saker" som tv, ljudbok alls... Helt okej om du direkt inser att det inte går alls och behöver återgå till 100% sjukskrivning. Inget misslyckande alls utan för de flesta skulle det bli precis så i ditt skede Förståeligt att detta orsakar dig mycket stress.

 

[Trott]

Hör av dig till läkaren och berätta hur du mår. Ofta sätter de en "kortare" sjukskrivning för att det anses vara lättare att komma tillbaka till jobbet efter låt säga 3 perioder med 4 veckors sjukskrivning än 3 månader direkt. Det är inte ovanligt att man är sjukskriven några månader med depression och utmattning osv. Sen håller jag med dom andra, att gå upp på 50% direkt är för fort.

Jag har varit sjukskriven för samma symtom flera gånger, senast förra våren. Helt sjukskriven i ca 2 veckor (fick akuttid på vc), fortsatt sjukskriven 2 veckor till på heltid, sen 50% sjukskriven men det var enbart för att jag kunde studera då (jag gick något som kallades Äldreomsorgslyftet, 50% jobb + 50% schemalagda studier men man förväntades studera ytterliga 50% på fritiden). Jag var sedan sjukskriven på 50% maj-augusti och jobbade då under "sommarlovet". Mitten av augusti upp på 75% i 2 veckor vilket gjorde att jag kraschade, blev sjukskriven igen på 50%. Sen "löste" det sig så att jobbet inte förlängde mitt vikariat som gick ut sista augusti iom att jag inte gjort enligt avtalet, alltså jobbat det spelade ingen roll att jag varit sjukskriven tydligen...
Men, trots att jag sedan september bara studerat så är jag fortfarande inte "frisk". Så fort det varit heldag istället för halvdag i skolan, eller varit prov, så måste jag sova när jag kommer hem. Senast nyss glömde jag att stänga ytterdörren när jag och hunden gick ut, toppen med den vidöppen i - 10 hjärnan funkar helt enkelt inte.

 

[animalasia]

Tack för tipset. Bör jag kontakta min läkare angående min ångest om 50 procent?

Ja. När jag blev sjukskriven så var Socialstyrelsens rekommendationer att om läkaren ansåg det möjligt så en återgång till arbete successivt inom 6 månader efter sjukskrivning. I mitt fall innebar det att jag började på 25 % och det var bra men det var jobbigare än jag trodde, mycket för att jag oroade mig för hur min kropp skulle reagera.

När jag sedan skulle gå upp till 50 % var det inte så jobbigt. Hoppas det går bra för dig, mycket handlar om att lära sig hur man fungerar.

 

[Angel]

100% i sex veckor totalt, därefter 50% i en månad och efter det ska jag träffa läkaren inför nästa period typ. Gissar jag.

En vettig arbetsgivare gör någon sorts plan för återgång till arbetet ändå även om de inte ”måste” om inte sjukskrivningen berott på helt utomstående faktorer. Kanske inget massivt dokument för en kort sjukskrivning men man skriver några rader kring hur man planerar underlätta eller vilka arbetsuppgifter som påbörjas och/eller tas bort. Tycker absolut du bör prata med både läkaren och arbetsgivaren om hur du känner inför att komma tillbaka.

 

[Fjordfrälst]

Jag med, två gånger. Båda har jag börjat med 25% och sen trappat upp.

 

[Twihard]

Det låter som en väldigt snabb upptrappning och med att du inte klarar av vardagssysslor eller "enklare saker" som tv, ljudbok alls... Helt okej om du direkt inser att det inte går alls och behöver återgå till 100% sjukskrivning. Inget misslyckande alls utan för de flesta skulle det bli precis så i ditt skede Förståeligt att detta orsakar dig mycket stress.

Hör av dig till läkaren och berätta hur du mår. Ofta sätter de en "kortare" sjukskrivning för att det anses vara lättare att komma tillbaka till jobbet efter låt säga 3 perioder med 4 veckors sjukskrivning än 3 månader direkt. Det är inte ovanligt att man är sjukskriven några månader med depression och utmattning osv. Sen håller jag med dom andra, att gå upp på 50% direkt är för fort.

Jag har varit sjukskriven för samma symtom flera gånger, senast förra våren. Helt sjukskriven i ca 2 veckor (fick akuttid på vc), fortsatt sjukskriven 2 veckor till på heltid, sen 50% sjukskriven men det var enbart för att jag kunde studera då (jag gick något som kallades Äldreomsorgslyftet, 50% jobb + 50% schemalagda studier men man förväntades studera ytterliga 50% på fritiden). Jag var sedan sjukskriven på 50% maj-augusti och jobbade då under "sommarlovet". Mitten av augusti upp på 75% i 2 veckor vilket gjorde att jag kraschade, blev sjukskriven igen på 50%. Sen "löste" det sig så att jobbet inte förlängde mitt vikariat som gick ut sista augusti iom att jag inte gjort enligt avtalet, alltså jobbat det spelade ingen roll att jag varit sjukskriven tydligen...
Men, trots att jag sedan september bara studerat så är jag fortfarande inte "frisk". Så fort det varit heldag istället för halvdag i skolan, eller varit prov, så måste jag sova när jag kommer hem. Senast nyss glömde jag att stänga ytterdörren när jag och hunden gick ut, toppen med den vidöppen i - 10 hjärnan funkar helt enkelt inte.

Ja. När jag blev sjukskriven så var Socialstyrelsens rekommendationer att om läkaren ansåg det möjligt så en återgång till arbete successivt inom 6 månader efter sjukskrivning. I mitt fall innebar det att jag började på 25 % och det var bra men det var jobbigare än jag trodde, mycket för att jag oroade mig för hur min kropp skulle reagera.

När jag sedan skulle gå upp till 50 % var det inte så jobbigt. Hoppas det går bra för dig, mycket handlar om att lära sig hur man fungerar.

En vettig arbetsgivare gör någon sorts plan för återgång till arbetet ändå även om de inte ”måste” om inte sjukskrivningen berott på helt utomstående faktorer. Kanske inget massivt dokument för en kort sjukskrivning men man skriver några rader kring hur man planerar underlätta eller vilka arbetsuppgifter som påbörjas och/eller tas bort. Tycker absolut du bör prata med både läkaren och arbetsgivaren om hur du känner inför att komma tillbaka.

Jag med, två gånger. Båda har jag börjat med 25% och sen trappat upp.

Tack alla. Ska se om jag kan få tag i min läkare. Jag är rädd att folk ser mig som lat, men de borde ju förstå att det inte är fallet? Samma omotivation till saker privat hade jag ju på slutet i jobbet och jag klarade ingen stress alls typ. Jag jobbar som förskollärare och just nu är det intensivt på jobbet. Förr var arbetet den plats jag fick avlastning från alla trauman privat, men nu blir jobbet också lidande. Det värsta jag vet är att inte ses som en bra kollega eller att inte vara behövd. Att som jag i slutet märkte att jag inte klarade av mitt jobb var smärtsamt, och jag är rädd att inte ännu klara det när jag ska återvända. Nu kanske hjärnan hinner "slappna av nog" på två veckor, men ångesten gnager i mig.

 

[Snurrfian]

Men har du inte fått någon annan hjälp än sjukskrivning? Jag var på väg in i väggen med dunder och brak förra året men istället för sjukskrivning, eftersom jag visste att jag hade en ledig sommar framför mig, så bad jag om hjälp. Jag har träffat min KBT person regelbundet, jobbat med läxor och förändra tankesätt. För arbetsplatsen är den samma oavsett, alltså måste jag förändra hur jag hanterar den, helt öppet från början med att jag kanske inte kunde jobba kvar. Men med rätt verktyg och kunna låta bli att göra eller triggas igång av saker fungerar jag mycket bättre. Jag sätter mina gränser, med mina chefers goda minne, har inte dåligt samvete över lediga dagar osv.

Det är lite skrämmande att sjukvården och företag tror att det bara hjälper med sjukskrivning.