Narrativet att dressyrryttare är rädda för sina hästar

Jag kan nog komma på en hel rad anledningar som inte handlar om rädda ryttare.
En rad anledningar till att dressyrryttare stryker sig från tävlingar för att det finns islandshästar som tävlar på samma tävlingsplats på banan bredvid? Jag ifrågasätter inte det, men skulle vara jätteintresserad av att veta vilka anledningar det i så fall kan vara? Jag är ju ganska insyltad i världen kring islandshästtävlingar och det vore superbra att få veta vad vår sida kan göra för bättre samexistens med andra grenar!

(sen ska väl sägas också att jag har varit på islandshästtävling på GHP samtidigt som det förekommit andra aktiviteter - galopp på galoppbanan, övningskörning med motorcykel på parkeringen och något märkligt lopp där folk såg ut som om de både sprungit genom lera och blivit sprayade med färg, och jag måste ju säga att alla de aktiviteterna i någon mån var störande, så på det viset kan jag förstå att man stryker sig enbart pga att det pågår en annan aktivitet oavett vilken där man ska tävla)
 
En rad anledningar till att dressyrryttare stryker sig från tävlingar för att det finns islandshästar som tävlar på samma tävlingsplats på banan bredvid? Jag ifrågasätter inte det, men skulle vara jätteintresserad av att veta vilka anledningar det i så fall kan vara? Jag är ju ganska insyltad i världen kring islandshästtävlingar och det vore superbra att få veta vad vår sida kan göra för bättre samexistens med andra grenar!

(sen ska väl sägas också att jag har varit på islandshästtävling på GHP samtidigt som det förekommit andra aktiviteter - galopp på galoppbanan, övningskörning med motorcykel på parkeringen och något märkligt lopp där folk såg ut som om de både sprungit genom lera och blivit sprayade med färg, och jag måste ju säga att alla de aktiviteterna i någon mån var störande, så på det viset kan jag förstå att man stryker sig enbart pga att det pågår en annan aktivitet oavett vilken där man ska tävla)
Jag tror inte att folk har något emot islandshästar eller så, tänkte mer kring att det är ett nytt okänt moment och att man kanske inte vill åka på en så stor tävling (som säkert kostar mycket pengar) innan man vet hur väl det kommer funka. Det är ju inte konstigt att folk är avvaktande kring nya upplägg. Inte för att de skulle vara rädda utan för att man vill vara säker på att ha goda förutsättningar på tävling.
 
Men bara för att hästen är tittig och reaktiv så behöver ju inte ryttaren vara rädd?
Självklart! Jag skrev som sagt utifrån de jag känner och de upplever att de blir rädda för att hästen ska bli rädd och då går deras situation hand i hand, i detta fallet.
 
Jag tror inte att folk har något emot islandshästar eller så, tänkte mer kring att det är ett nytt okänt moment och att man kanske inte vill åka på en så stor tävling (som säkert kostar mycket pengar) innan man vet hur väl det kommer funka. Det är ju inte konstigt att folk är avvaktande kring nya upplägg. Inte för att de skulle vara rädda utan för att man vill vara säker på att ha goda förutsättningar på tävling.
Det kan jag som sagt förstå. Jag har upplevt GHP när det funkat mindre bra med parallella aktiviteter, om man säger så....
 
Självklart! Jag skrev som sagt utifrån de jag känner och de upplever att de blir rädda för att hästen ska bli rädd och då går deras situation hand i hand, i detta fallet.
Men det behöver ju inte vara rädsla = rädd ryttare? Jag är rädd för att försätta min häst i situationer som förstör de år av träning jag byggt upp. Alltså försöker jag se till att inte hamna i de situationerna.
 
Vad hästen blir rädd för på tävling behöver ju dock inte vara samma saker som den blir rädd för hemma. Min häst har tex varit JÄTTERÄDD för domaren på några av våra tävlingar. Har vi pay n ride på hemmaplan bryr hon sig inte alls om att det sitter en domare i ridhuset. Det är ju hela situationen (inte bara ryttaren) som gör att de kan reagera på saker de annars inte reagerar på.

Det är väl generellt kanske klassiskt med hästars rädslor. Det är inte säkert att man fattar logiken. Min häst är fullkomligt orädd för traktorer, byggarbetsplatser, kor, bilar, hundar mm. Men om det blåser lite i björklöven på en "dålig" dag kan hon balla ur fullkomligt 😅
(Och nej, det är inte jag som smittar henne med några rädslor)


Verkligen!
Som alla som tycker synd om ryttarna som mest rider i ridhus för att de inte vågar rida ut eller att det borde vara tråkigt att ha köpt "mer reaktiv häst än man kan hantera" - varför anta att ryttarna egentligen helst hade velat rida ut?

Jag kan absolut uppskatta uteritter men jag tycker att det är mycket mycket roligare att trimma dressyr på ridbanan. Det är inte det minsta synd om mig i de perioder vi rider ut lite mindre. Och nej, jag är inte ute och galopperar på fälten i fullt sken. Åter igen, det är liksom inget jag saknar och det gör mig ingenting att våra uteritter är rätt lugna. Tycker det är mysigt att lulla lugnt i skogen.
Min häst vågar förövrigt knappt galoppera på uteritter i vissa perioder. Hon är en sån typ som vill ta det långsamt när hon blir rädd. Hon kommer säkert våga hålla ett högre tempo på okänd mark i framtiden, men det får ta den tid det tar. Om jag tvingar upp henne i ett högre tempo än hon känner sig bekväm med är det rätt stor risk att hon antingen bli istadig eller ballar ur fullständigt för att stressen blir för hög. Inte gynnsamt för någon av oss.
Självklart är det så! Allt blir såklart tittigt och nytt på en tävlingsplats men man kan miljöträna mycket för att minimera reaktionerna i ny miljö. Jag hade en häst som var rädd för exakt allt - både hemma och på tävlingsplats. Mycket miljöträning gjorde att jag sedan hade en lugn häst på tävlingsplatsen också - trots att det var helt nya saker. Givetvis får man också räkna med att en del hästar blir lite på tårna när det blåser ute
 
Men det behöver ju inte vara rädsla = rädd ryttare? Jag är rädd för att försätta min häst i situationer som förstör de år av träning jag byggt upp. Alltså försöker jag se till att inte hamna i de situationerna.
Nej det behöver det inte vara men de jag skrev om känner sig rädda. Alltså rädd ryttaren. Det var inget generellt för alla ryttare.
 
Självklart är det så! Allt blir såklart tittigt och nytt på en tävlingsplats men man kan miljöträna mycket för att minimera reaktionerna i ny miljö. Jag hade en häst som var rädd för exakt allt - både hemma och på tävlingsplats. Mycket miljöträning gjorde att jag sedan hade en lugn häst på tävlingsplatsen också - trots att det var helt nya saker. Givetvis får man också räkna med att en del hästar blir lite på tårna när det blåser ute
Jag vet inte vilken typ av miljöträning du tänker på. Varianten ala paraplyer och presenningar eller att åka ut i olika miljöer?
Fortsätter jag med mitt egna exempel så är min häst ganska orädd i den första varianten och den andra är ju ett pågående projekt. Men när hästen tex fortfarande (efter flera år) tycker att det är väldigt läskigt att rida samma skogsrunda som man gjort tusen gånger så kan man ju inte förvänta sig så mycket snabba resultat ;)
 
Jag blev påmind om en grej nu. 2023 var första året som det gick att ha islandshästtävlingar parallellt med storhästtävlingar på GHP. Minns inte exakt varför det inte gått tidigare? Något om att islandshästarna leds i grimma?
Det där med grimma kontra träns på tävlingsplats känns som om det blivit en orimligt stor grej? Minns att detta har diskuterats inför SIFs inträde i RF, på den tiden det diskuterades om vi skulle eller inte skulle bli en del av SvRF och därmed lyda under TR. Men nu har vi ju fortfarande olika regelverk, så ser inte problemet med att islandshästar leds i grimma och dressyrhästar i träns på samma tävlingsplats?
 
Det där med grimma kontra träns på tävlingsplats känns som om det blivit en orimligt stor grej? Minns att detta har diskuterats inför SIFs inträde i RF, på den tiden det diskuterades om vi skulle eller inte skulle bli en del av SvRF och därmed lyda under TR. Men nu har vi ju fortfarande olika regelverk, så ser inte problemet med att islandshästar leds i grimma och dressyrhästar i träns på samma tävlingsplats?
Man får numera ha grimma på tävlingar inom svrf.
Jag tror inte det handlat om att just grimman är en stor grej, mer att det blir konstigt att ha helt olika regler på samma tävlingsplats. Framförallt de regler som är tänka som säkerhetsaspekter.
 
Man får numera ha grimma på tävlingar inom svrf.
Jag tror inte det handlat om att just grimman är en stor grej, mer att det blir konstigt att ha helt olika regler på samma tävlingsplats. Framförallt de regler som är tänka som säkerhetsaspekter.
Ja och det var väl inte själva grimman som ansågs vara problemet heller, utan när mer orutinerade personer (t ex ponnyföräldrar) tar av grimman för att ta på tränset utanför transporten.
 
Jag vet inte vilken typ av miljöträning du tänker på. Varianten ala paraplyer och presenningar eller att åka ut i olika miljöer?
Fortsätter jag med mitt egna exempel så är min häst ganska orädd i den första varianten och den andra är ju ett pågående projekt. Men när hästen tex fortfarande (efter flera år) tycker att det är väldigt läskigt att rida samma skogsrunda som man gjort tusen gånger så kan man ju inte förvänta sig så mycket snabba resultat ;)
Både varianten av att introducera diverse potentiella "läskiga saker" men även åka ut i olika miljöer.
Jag köpte en 9 månader gammal häst som var rädd för exakt allt: grimman, borstar, vattenhinken, människor, buskar, grushög, spånbalar, hösilagebalar you name it så jag förstår vad du menar med att saker kan vara läskiga en lång tid och det tar ju tid sådant här :)
 
Jag vet inte vilken typ av miljöträning du tänker på. Varianten ala paraplyer och presenningar eller att åka ut i olika miljöer?
Fortsätter jag med mitt egna exempel så är min häst ganska orädd i den första varianten och den andra är ju ett pågående projekt. Men när hästen tex fortfarande (efter flera år) tycker att det är väldigt läskigt att rida samma skogsrunda som man gjort tusen gånger så kan man ju inte förvänta sig så mycket snabba resultat ;)
Jag hävdar ju att det finns två sätt att träna hästen att klara störningar. Det ena, mer direkta, är att vänja hästen vid själva störningen. Det andra, mer indirekta, är att lära hästen att fokusera på ryttaren oavsett vad som händer runt om. Jag kan ju se att båda varianterna behövs, men då hästar är väldigt dåliga på att generalisera är det första svårt att få ett generellt resultat av. Att hästen lär sig att ett grönt domarbord inte är farligt innebär inte att de kan konstatera att då är nog inte ett blått domarbord farligt heller. Att lära hästen att fokusera på arbete är ju det dressyr går ut på, så vanlig dressyrträning tycker jag är effektivast där. För en del hästar fungerar det hundraprocentigt. Andra kan vara duktiga på att fokusera, men så ser de något som är över deras gräns och de lägger in skyddsstopp för arbete på den platsen. Rent säkerhetstänk från hästens sida :D
Min häst har detaljerat filmiskt minne. Igår red jag i en skog där han ofta går - men efter stormen häromveckan låg det ner träd här och var. Han noterar direkt avvikelsen och är skeptisk. Det brukar vara så att det behövs tre gånger för att något ska vara "normalt". Sen blir det istället konstigt när det är borta.
 
Man får numera ha grimma på tävlingar inom svrf.
Jag tror inte det handlat om att just grimman är en stor grej, mer att det blir konstigt att ha helt olika regler på samma tävlingsplats. Framförallt de regler som är tänka som säkerhetsaspekter.
Vad bra! Personligen hade jag nog blivit knäpp av att under ett helt meeting, t.ex. SM, aldrig (?!?) få gå ut och promenera hästen i grimma, beta lite osv. :)

Vad gäller olika regelverk, så är det ju inte samma tävling utan två olika så jag ser det inte som så konstigt egentligen, tror inte heller att dressyr- och islandhästar blandas i någon större utsträckning utan det är väl mer "parallella tävlingar bredvid varandra"

Ska vi återgå till fördomarna om folk som håller på med olika inriktningar så ser jag det som att westernfolket ser på säkerhet främst i hur hästen är tränad och hanterad - den ska helst gå att både leda och rida helt utan huvudlag om det är så, men hjälm är stört omöjligt att ta på sig. Och storhästfolket är raka motsatsen - tyglar, hjälptyglar, ledrep och gramaner till förbannelse för att kontrollera en häst som ändå inte kan skritta lugnt på en rak linje. Och islandshästfolket nånstans mitt emellan - vill egentligen vara som westernfolket, men lyckas inte riktigt, kommer ändå undan med att de har små snälla hästar och blir djupt förolämpade om någon antyder att de borde ta på ett träns på tävlingsplatsen. :rofl:
 
Jag hävdar ju att det finns två sätt att träna hästen att klara störningar. Det ena, mer direkta, är att vänja hästen vid själva störningen. Det andra, mer indirekta, är att lära hästen att fokusera på ryttaren oavsett vad som händer runt om. Jag kan ju se att båda varianterna behövs, men då hästar är väldigt dåliga på att generalisera är det första svårt att få ett generellt resultat av. Att hästen lär sig att ett grönt domarbord inte är farligt innebär inte att de kan konstatera att då är nog inte ett blått domarbord farligt heller. Att lära hästen att fokusera på arbete är ju det dressyr går ut på, så vanlig dressyrträning tycker jag är effektivast där. För en del hästar fungerar det hundraprocentigt. Andra kan vara duktiga på att fokusera, men så ser de något som är över deras gräns och de lägger in skyddsstopp för arbete på den platsen. Rent säkerhetstänk från hästens sida :D
Min häst har detaljerat filmiskt minne. Igår red jag i en skog där han ofta går - men efter stormen häromveckan låg det ner träd här och var. Han noterar direkt avvikelsen och är skeptisk. Det brukar vara så att det behövs tre gånger för att något ska vara "normalt". Sen blir det istället konstigt när det är borta.
Håller med! Och ju bättre samarbete man får till i dressyren desto mer kan man hjälpa hästen att hantera störningar.
 
Vad bra! Personligen hade jag nog blivit knäpp av att under ett helt meeting, t.ex. SM, aldrig (?!?) få gå ut och promenera hästen i grimma, beta lite osv. :)

Vad gäller olika regelverk, så är det ju inte samma tävling utan två olika så jag ser det inte som så konstigt egentligen, tror inte heller att dressyr- och islandhästar blandas i någon större utsträckning utan det är väl mer "parallella tävlingar bredvid varandra"

Ska vi återgå till fördomarna om folk som håller på med olika inriktningar så ser jag det som att westernfolket ser på säkerhet främst i hur hästen är tränad och hanterad - den ska helst gå att både leda och rida helt utan huvudlag om det är så, men hjälm är stört omöjligt att ta på sig. Och storhästfolket är raka motsatsen - tyglar, hjälptyglar, ledrep och gramaner till förbannelse för att kontrollera en häst som ändå inte kan skritta lugnt på en rak linje. Och islandshästfolket nånstans mitt emellan - vill egentligen vara som westernfolket, men lyckas inte riktigt, kommer ändå undan med att de har små snälla hästar och blir djupt förolämpade om någon antyder att de borde ta på ett träns på tävlingsplatsen. :rofl:
Det är ju tävling brevid tävling egentligen men linjen mellan kan nog bli lite suddig.

Jag älskar förövrigt att se hästarna betas på tex SM. Hingstar och ston, vuxna och barn som håller i hästarna och det är bara lungt och rofyllt
 
Det är ju tävling brevid tävling egentligen men linjen mellan kan nog bli lite suddig.

Jag älskar förövrigt att se hästarna betas på tex SM. Hingstar och ston, vuxna och barn som håller i hästarna och det är bara lungt och rofyllt
Ja, jag gillar också det! Vi sätter aldrig upp hagar, så det blir ju några "betesrundor" under ett SM :D
 
Fast en del uttrycker att det skulle vara synd om ryttarna som köpt "för mycket häst" och därför inte rider ut så mycket. Flera i den här tråden har ju skrivit om de mesiga dressyrryttarna som bara rider lugnt och kontrollerat på uteritter osv.
Jag håller såklart med om att alla hästar mår bra av att ridas ut. Jag rider ut regelbundet men det varierar i perioder hur ofta vi rider ut och vad vi gör på uteritter. Det måste vara ganska sällsynt med hästar som aldrig får lämna ridhuset.
Det är fortfarande hästen och inte ryttaren det är synd om, fast det är synd att de köpt en häst de inte vågar rida ut på. Många har nog mer häst än de behöver helt enkelt, oavsett diciplin. Många av dem har dessutom sina hästar på full service på stora anläggningar, de behöver aldrig hantera sin häst mer än när den rids.
 
Andra kan vara duktiga på att fokusera, men så ser de något som är över deras gräns och de lägger in skyddsstopp för arbete på den platsen. Rent säkerhetstänk från hästens sida :D

Aha! Så det är det min ridhäst sysslar med när hon skär av ena långsidan som går förbi hönsgården. ;)
 
Det är fortfarande hästen och inte ryttaren det är synd om, fast det är synd att de köpt en häst de inte vågar rida ut på. Många har nog mer häst än de behöver helt enkelt, oavsett diciplin. Många av dem har dessutom sina hästar på full service på stora anläggningar, de behöver aldrig hantera sin häst mer än när den rids.

Det här gäller fö alla kategorier av ekipage. I tidigare inackorderingsstall jag stått i har det varit så många som haft fel häst till det de vill göra. Tex vill börja tävla i hoppning men har en häst som alltid vägrar på hindret 2-3 gånger innan den vågar sig över. Eller vill tävla 1,20 som sina kompisar men köper en nyinriden unghäst.

Så många gånger jag fått höra i olika sammanhang hur lyckligt lottad jag är som har en häst som gör x. Det kan vara allt ifrån att lasta sig själv, följa med snällt till sekretariatet, hoppa alla hinder utan att bry sig i konstiga dekorationer eller att jag kan rida barbacka dagen efter en terrängträning.

Men det sorgliga i det är ju att jag inte är lyckligt lottad, jag har medvetet valt en häst som det går att göra dessa saker med. Sen har jag istället anpassat mig efter hästen, så vi gör det som den vill. Alternativet är ju att sälja. För mig var det ok att lägga ned drömmarna om distansritt när hästen ville hoppa, men är det inte ok så sälj hästen istället för att vara olycklig och gnälla så fort du rider den. :(
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej! Vill varna för lång och rörig text... Gör ett sista desperat försök att få någon hjälp. Vill börja med att säga att hästen i...
3 4 5
Svar
81
· Visningar
11 455
Ridning Jag är tretton år och rider på ridskola och har gjort i runt 4 å, vet inte hur det är på era ridskolor men på vår kan man bli fodervärd...
Svar
14
· Visningar
2 703
Senast: Badger
·
Träning Jag tänker speciellt vid uteritt. Min häst kan bli rädd för "spöken", alltså grejer bara han ser. Ofta bakom honom, så han sprätter till...
2
Svar
34
· Visningar
6 566
Senast: Badger
·
Hästvård Vita hästar är ju sällan vita men undrar lite hur folk gör för att hålla dom lite mindre gulgröna ;). dvs hur ofta tvättar ni dom och...
2 3
Svar
44
· Visningar
5 370
Senast: Blimblom
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp