Jag skulle vilja bena i det här, för jag tycker att det drar så långt åt det ena eller det andra hållet i den här tråden när vi pratar om alkoholnormen. Antingen är det nästan obefintlig eller så är den stark. Personligen tycker jag att jag har försökt ge en varierad bild av det här, där det inte måste vara det ena eller det andra i ett sällskap eller sammanhang. Min uppfattning är att alkoholnormen till stor del är knuten till individer där variationen inom en grupp kan vara stor. Alkoholnormen kan alltså både vara dalande i samhället i stort, och i en del kretsar svag, samtidigt som jag upplever att den alltid visar sig i större sällskap. Fler människor visar en större variation.
Eftersom jag uppfattar den som ganska personbunden så vet jag redan på förhand vilka personer som finns i mitt liv, som tar med sig en stark alkoholnorm in i ett sammanhang. Jag har inte velat skriva om vilka personer jag har kring mig som jag ser det här hos, för jag vill inte höra att ”det är väl bara att”. Kasta ut personen eller sluta umgås. Jag vet inte hur det ser ut för andra människor, men i min värld behöver man ibland hantera mellanmänskligt skav för att bibehålla en god relation med exempelvis någon vän till maken, en förlängd familjemedlem osv.
Nu är det en fest, som jag har haft i bakhuvudet, där just den värden är en sådan person. Det behöver jag förhålla mig till. Sedan kan det också vara så att det inte är en enda kotte, av övriga på festen, som har samma norm i sig. Men när jag säger att det kan finnas en stark alkoholnorm, så menar jag att den kan vara stark hos individer som finns lite överallt och att, åtminstone jag, möter dem i olika sociala sammanhang. Det är också därför jag har stått på mig genom tråden, att jag vet det här, för egen del. Att folk förfasas över det eller ifrågasätter varför det är ett problem är inte hjälpsamt för mig.
Jag ser fram emot, för egen del, att komma ur gamla mönster och testa nya saker i livet. Jag gillar att upptäcka, och framöver har jag mycket alkoholfri dryck att testa, kopplingar att ställa om och mellanmänskligt skav att möta. Att bryta normer är inte nytt för mig. Att någon kommer in i ett sammanhang med en stark alkoholnorm kan vara ett invant beteende, som den personen har fått lära sig kring hur man är social, eller så finns en egen problematik i relationen till alkohol i grunden (jag tror jag ser båda i mina sällskap). Det kan, på andra sidan skavet, kanske vara skönt för en sån person att se att trycket kan lätta lite om man vill. Eller så är det inte så, och då är det väl hög tid att lära sig att det finns diversitet i en grupp.
Ja, lite så tänker jag i varje fall. Jag lånade ditt inlägg för att klargöra lite.
)
