Ni som står uppstallade

[chiiliacanth]

Står nu på gård där jag också bor, där har vi inga åtaganden utan alla sköter sig själva. Men håller såklart rent och snyggt och försöker ha bra kommunikation kring saker vi tycker vi borde tänka på, men inga speciella pass.

Stod innan dess på kollektivstall där vi hade ett fodringspass på rullande schema ca var 8-9:e dag, morgon eller kväll. Vi kom överens om hjälpa varann med utsläpp på helger. Var tal om städschema men aldrig något som kom igång, dock brukade flera hjälpas åt att plocka undan i fikarum o så. Självklart sopa stallgången efter sig, hålla det prydligt i stallet osv. Stallmöte 1-2 ggr per år. Ingick också tömma/tvätta hela boxen en gång per år och hjälpas åt med att sopa i ridhuset nån gång ibland.

Innan dess på mindre kollektivstall, där var det mer pass. Stallmöte en gång i månaden (!), då hade vi även fixardag och stängslade hagar osv. Var fjärde vecka hade du stalltjänst hela veckan och skötte in/utsläpp , fyllde på hö och vatten - sjukt tungt! Tror de bytt till en dag i veckan nu istället för en vecka åt gången. I detta stall var det även gemensam underhåll av hagar, städa stallet osv, ungefär som att man ägt stallet men gjorde det tillsammans. Jag tyckte detta var jättetungt och det tog som du säger all tid från hästarna.


Vet flera som har riktigt många pass som du beskriver, jag klarar verkligen inte av det. Känns som det kan "balla ur" totalt om man har en stallchef eller informell stallchef som älskar att vara där och greja konstant, eller vill ha gratis service av sitt stall. Sånt här tycker jag ska regleras tydligt i inackorderingskontraktet så att man vet vad som krävs och förväntas av en. Vissa har noll intresse att fixa och vill bara vara med hästen, andra verkar ha ett aldrig sinande intresse i att röja sly, städa och laga grejer.

 

[chiiliacanth]

Tack för alla svar.
Syftade mest till privata stall, ridskolor vet jag är mer ”jobb” på mot lägre hyra oftast.

Vad jag kan se så verkar det vara ganska ”normalt” med åtaganden. Att städa efter sig själv, ta hand om sin hage ev nån extra uppgift i gemensamma utrymmen osv.

Vi har väldigt många sysslor utöver som gäller gården. I början kände jag att ”okej” det blir lite mer men det börjar bli ohållbart. Ofta med många sura medelanden om att man slarvat fast man verkligen försökt sitt bästa. Missat att torka lite på nån dörr, missat lite spån på gården, inte tömmer skottkärran rätt, inte kollar hagen och trampar till det hästarna sprungit upp varje dag och trampar till , inte dammat bakom sadlarna osv. Ofta stallmöten och klagomål över slarv om dessa sysslor. Ibland får hela gruppen gå ut och kontrollera vad den andre gjort. Ibland delas sysslor utöver ut som att måla hinder, kratta ridhuset eller paddock. Hinner det inte bli klart i tid är det ridförbud. Ganska ofta lägger man en timme på allt minst innan man kan ta hand om sin egen häst.
I fd stallet hade man var 7:e vecka där man städade täckesrum, sadelkammaren och foderum samt krattade gården. En skillnad var att man själv kunde den dag det passade/man var ledig/man var i stallet dagtid och det var ljust.

Tack för lite input, tydligen inte jag som överdriver eller är lat då. Jag är en person som vill göra rätt, och göra det bra. Men oavsett så lyckas jag aldrig och det börjar bli mer och mer otrevligt att åka till stallet.

Låter helgalet! Hade aldrig klarat att stå där.

 

[yamyam]

När jag stått på gårdar med personal har det endast varit mockning av box och hålla efter mockning i hagen, samt iordningställa foder åt sin häst (en del köpte även de tjänsterna). Inga gemensamma städdagar utan man höll bara snyggt efter sig på gången/ridbana/ridhus.

Jag har också stått hos privatperson som skötte alla pass och fodringar, mockning av hage, ibland mockning av box, städning. Bara hålla snyggt efter sig på gången/ridbanan.

I helkollektiv har jag beroende på antal hästar i stallet haft ca 4 in- eller utsläppspass per vecka med fodringar, täckesbyten och visitering av hästarna. Då fyller man hö och vatten i hagarna, och tar en titt på stängslet för att ev sträcka upp trådar/laga om något blivit trasigt. Man krattar gården vid behov, städar sadelkammaren vid behov. Inga städdagar utan man hjälps åt.

Inget av stallen jag stått i har haft stallmöten, vi har mer bara kommunicerat saker löpande om något uppstår.

Sedan har jag också haft eget stall utan inhyrda så skött allting själv. Eget stall eller kollektiv med pass och utan service är det som passar mig bäst. Även om sysslorna tar en hel del tid så gör det att jag känner mig mer delaktig i min hästs vardag. Självklart kan jag i perioder av övertid på jobbet känna att det vore skönt med service så man bara kunde umgås och träna med hästen när man är i stallet, men det är inte så ofta så det funkar ändå.

Som inhyrd någonstans har jag tyckt att det varit väldigt viktigt att ha utförligt skrivna avtal om vad som förväntas av en. Jag ser hellre att det vid varje förändring (som innebär att man behöver lägga extra tid) innebär nytt avtal. Då kan det inte smygas in fler och fler uppgifter utan att aktivt få ta ställning, och det är tydligt med ev saker som tillkommer. Kanske lite omständigt men tycker det gör att man slipper tjafs och gnäll då från alla parter. Bättre och smidigare samarbete.

 

[villhöver]

Jag står i inackorderingsstall, privat gård där hälften av hästarna är stallägarens och hälften är inackorderingar.
Vi delar på insläpp av inackorderingarna på vardagarna och har utsläpp och insläpp på helgen (blir ungefär 5-6 tillfällen/häst och månad). Man städar sadelkammaren en gång varannan vecka och krattar spåret i ridhuset en gång varannan vecka = ett städåtagande/vecka (fasta dagar). Även stallägaren ingår i städschemat.
Annars så sköts det mesta av gårdsfixet av stallägaren.
Det ställs krav på att hålla ordning, sopa efter sig osv men annars så är det att sköta sin häst, mocka, vatten, höpåsar. Under blöta perioden när de går i rasthage mockar man sin hage varje dag. Man tömmer sin box och skurar den på sommaren.

 

[iNHALE]

Där jag står nu är det bara jag och stallägaren, jag har en häst och stallägaren har tre. Stallägaren sköter alla in- och utsläpp samt fodrar. Mockning, täckesbyte, packning av höpåsar, uppmätning av kraftfoder osv ingår inte men vi har en bra dialog och om det skulle skita sig så hjälps man åt. Jag var tex magsjuk i tisdags kväll och kunde inte ta mig till stallet så stallägaren mockade och fixade till min häst eftersom jag varit bussig och fixat till hennes hästar tidigare när jag haft tid över. Det finns inga konkreta regler uppsatta eftersom det bara är vi där utan det är allmänt hyfs som gäller, man städar efter sig, plockar undan, ser till att allt är iordning, säger till om något är sönder/behöver fixas osv. Jag ser alltid till att lämna stallet i samma skick som det var när jag kom dit.

Är det större stall med fler personer förstår jag att det behöver finnas vissa riktlinjer och regler för vad som ska göras och hur vissa saker ska göras, dock hade jag aldrig orkat med att stå i ett sånt stall som TS beskriver. Man betalar trots allt för att ha sin häst där och om hyran inte är extremt billig så går jag inte med på att användas som gratis arbetskraft i den omfattningen.

 

[QueenLilith]

Hur mycket åtagande gör ni förutom in/utsläpp och skötsel av egna hagen?

Vad har ni för övriga ?städ/ordningsregler?? För gården och stallet? Gör ni saker som inte ingår i avtalet också?

Gäller reglerna också stallägaren eller bara de som står där?

Jag är lite fundersam om vi inte har lite väl mycket sådant hos oss. Då det ibland gör att man knappt hinner rida.Utan mesta tiden går åt till gårdskötsel och att komna ihåg nytillkomna regler.

Upplever att det mesta av min stalltid och stallprate/möten, FB gruppen enbart går åt till att prata om städ/gårdskötsel. Väldigt lite kring hästarna som det varit på tidigare ställen?

Har varit med om detta på ett stort stall i Stockholm. Flyttade därifrån. Stallägaren gjorde inget med dom inhyrde hästarna (16 stycken) utom alla inhyrde tog alla pass/fodringar. Sen fick man ha en städ dag i månaden vart man fick sköta allt möjligt, som att tömma brunnar etc. Sedan tog dom riktigt bra betalt på det. Folk flyttade hela tiden därifrån. Jag kände jag betalar för att jobba. (tror dom flesta andra kände likadan).

I nuvarande stall är det ett litet. Vi har boxar och lösdrift. Man har en mockdag per vecka vart man mockar vart hästarna käkar + ligghall. Sedan sköter man saker kring sin häst, stallägaren tar in dom varje kväll och ger dom kvällsmat. Det är verkligen super där. Jag gör gärna extra saker för att hjälpa och är det tex smutsigt i sadelkammaren, så torkar jag va ytor när jag ser det, tog bort plast från silage i stallägarens hage då jag inte menar plast skall vara runt hästar Sedan har jag även på egen hand gått och rensat i hagen, plockat bort stora vassa sten i hästarnas "gångväg" ner till stora hagen och sådant. Vi har väldigt bra hyra och stallägaren är väldigt mån om hästarna och gör gärna extra. Om jag tex ser en häst som fryser eller annat, då tar jag in den, skriver i fb gruppen och då byter täcke eller liknande. Man hjälpas åt helt enkelt. Dom andra har gjort samma för min.

 

[Kiwifrukt]

I mitt förra stall jag stod i var reglerna när jag flyttade in att man mockade och fixade allting till sin egen häst, men betalde extra för att en hästägare som bodde på gården skötte in- och utsläpp eftersom hon ändå bodde där.

Hon flyttade tyvärr efter ett år och det blev kollektivstall istället. Jag hade inte flyttat dit från början om det var de premisserna som varit gällande då. Vi hade ett fast schema på vardagar där man hade en fast morgon och en fast kväll där vi skulle släppa in och ut hästarna (var fem hästar i stallet), helgerna hade man ett utsläpp och ett insläpp varannan helg (var fyra hästägare, en hade två hästar). Vi fick inte under några som helst omständigheter byta pass med varandra. Var gånger när någon var tvungen att resa bort i jobbet där det blev ett sjuhelvetes liv för att vi hade bytt pass. Om någon skulle tävla och var tidigt i stallet var den person som hade utsläppet ändå tvungen att ta sitt pass, man fick inte byta ens om den som skulle tävla ville göra det. Det var stallmöten konstant, eller mer möten i klubben för inbördes beundran, där den som hyrde stallet och sen hyrde ut platserna till oss och dennes privata vän som också stod i stallet dunkade varandra i ryggen och skällde på alla andra. Det skulle anordnas märkliga städdagar med obligatorisk närvaro på märkliga tider (typ klockan 7 en söndagmorgon), det togs ingen hänsyn till om någon jobbade utan då förväntades det bara att denne skulle kunna typ ta semester. Städningen innefattade också att enbart städa i "stallägaren/ansvariges" utrymmen. Det skulle läggas orimligt mycket tid på att äta och prata istället för att jobba vid de tillfällena, så att det tog ännu längre tid än vad som behövdes. Jag flyttade, jag pallade inte med det.

I andra stall jag stått i tidigare har det varit att ta hand om sin egen häst, hålla snyggt omkring sig och eventuellt ta stallpass om det varit ett stall som haft det så. Känns betydligt mer rimligt. Jag vill inte stå och betala för underhåll i stallägarens stall = på hens privata egendom. Då får vederbörande höja hyran, men jag hade inte köpt staket, målat och grejat med någon annans gård.

 

[_Taggis_]

I mitt förra stall jag stod i var reglerna när jag flyttade in att man mockade och fixade allting till sin egen häst, men betalde extra för att en hästägare som bodde på gården skötte in- och utsläpp eftersom hon ändå bodde där.

Hon flyttade tyvärr efter ett år och det blev kollektivstall istället. Jag hade inte flyttat dit från början om det var de premisserna som varit gällande då. Vi hade ett fast schema på vardagar där man hade en fast morgon och en fast kväll där vi skulle släppa in och ut hästarna (var fem hästar i stallet), helgerna hade man ett utsläpp och ett insläpp varannan helg (var fyra hästägare, en hade två hästar). Vi fick inte under några som helst omständigheter byta pass med varandra. Var gånger när någon var tvungen att resa bort i jobbet där det blev ett sjuhelvetes liv för att vi hade bytt pass. Om någon skulle tävla och var tidigt i stallet var den person som hade utsläppet ändå tvungen att ta sitt pass, man fick inte byta ens om den som skulle tävla ville göra det. Det var stallmöten konstant, eller mer möten i klubben för inbördes beundran, där den som hyrde stallet och sen hyrde ut platserna till oss och dennes privata vän som också stod i stallet dunkade varandra i ryggen och skällde på alla andra. Det skulle anordnas märkliga städdagar med obligatorisk närvaro på märkliga tider (typ klockan 7 en söndagmorgon), det togs ingen hänsyn till om någon jobbade utan då förväntades det bara att denne skulle kunna typ ta semester. Städningen innefattade också att enbart städa i "stallägaren/ansvariges" utrymmen. Det skulle läggas orimligt mycket tid på att äta och prata istället för att jobba vid de tillfällena, så att det tog ännu längre tid än vad som behövdes. Jag flyttade, jag pallade inte med det.

I andra stall jag stått i tidigare har det varit att ta hand om sin egen häst, hålla snyggt omkring sig och eventuellt ta stallpass om det varit ett stall som haft det så. Känns betydligt mer rimligt. Jag vill inte stå och betala för underhåll i stallägarens stall = på hens privata egendom. Då får vederbörande höja hyran, men jag hade inte köpt staket, målat och grejat med någon annans gård.

Ibland undrar jag om de märkligaste människorna dras till djur eller va detta beror på. Men man har hört och upplevt så mkt märkligt kring hästfolk så man upphör aldrig att förvånas. Vissa är helt enkelt störda, som ovanstående. Det där handlar ju enbart om att kunna styra och ställa, inget annat, ingen praktiskt funktion öht.

Värst för mig var nog då jag hyrde hus och plats åt mina hästar på en mindre gård. Med tiden insåg jag att ägaren verkligen var sjuk. Som en svartsjuk partner som kontrollerade allt jag gjorde och hur och när och dubbelkollade lämnade uppgifter 1-3 ggr (i syfte att jag skulle försäga mig antar jag). Kunde ringa mig på jobbet och dubbelkolla när jag skulle komma hem osv. Sjukt obehaglig. Sedan började hen kontrollera mina hästar också, enligt sin egen mall av rätt skötsel såklart. Det var såklart fel att sko dem, ställa in dem i stallet ibland (spec unghästen för den kunde skrapa med hoven) och när en av dem blev skadad och ordinerad sjukhage försökte hen ändå propsa på att sätta den i flocken "eftersom hästar alltid mår bäst i grupp". Eh what. Ja jag blev inte långvarig kan sägas.

 

[orientalkatten]

Har min häst på lösdrift.
Vinteråtaganden:
Mocka grushage/ ligghall med 3 hästar 2-3 ggr vecka. 1 kärra tar 15 min.
Fodring 15 tal hästar 1 ggr/ vecka, tar ca 20 min, då har man även fyllt på vatten.
Ensilaget ligger i en balupprullare i stallet. Våg brevid. En skottkärra att fylla med ensilage till varje hage.
Kran vid varje vattentunna i hagarna.
En lördag på vintern lunch och kvällsfodring, den rullar då det var svårt att hitta en "frivillig".
Sen är övriga utrymmen lite flytande just nu men ska styras upp, toa, sadelkammare, foderrum, täckesrum.
Det är väldigt lättskött och väl organiserat.
Vill man byta pass så ordnar men det, hagar med belysning i anslutning till stallet.
Hästar i sjukhage där får ägaren själv göra påsar som den som har fodringen ger.

 

[LenaH]

Jag står i ett helkollektiv så allting ligger på oss medlemmar (10 st) och ägarna till gården har ingenting med driften att göra så vi arbetar mer än vi betalar så att säga men trots det upplever inte jag att det är så mycket som du @Emine beskriver att ni måste göra.
Utöver den vanliga skötseln (två pass/vecka) så har vi städvecka var tionde vecka och då ska man när det passar en under veckan:
Städa sadelkammare och foderkammare
Kolla att staketen är hela och att elen går runt
Kratta gårdsplanen
Fylla på havre
Skura 3 vattenbaljor i hagarna
Byta handdukar vid tvättställ
Ha lör kvällsfodring

Vi brukar också ha en arbetshelg på våren och en på hösten där vi gör de lite större jobben såsom byte av staket eller andra projekt vi vill göra.

 

[Kiwifrukt]

Ibland undrar jag om de märkligaste människorna dras till djur eller va detta beror på. Men man har hört och upplevt så mkt märkligt kring hästfolk så man upphör aldrig att förvånas. Vissa är helt enkelt störda, som ovanstående. Det där handlar ju enbart om att kunna styra och ställa, inget annat, ingen praktiskt funktion öht.

Värst för mig var nog då jag hyrde hus och plats åt mina hästar på en mindre gård. Med tiden insåg jag att ägaren verkligen var sjuk. Som en svartsjuk partner som kontrollerade allt jag gjorde och hur och när och dubbelkollade lämnade uppgifter 1-3 ggr (i syfte att jag skulle försäga mig antar jag). Kunde ringa mig på jobbet och dubbelkolla när jag skulle komma hem osv. Sjukt obehaglig. Sedan började hen kontrollera mina hästar också, enligt sin egen mall av rätt skötsel såklart. Det var såklart fel att sko dem, ställa in dem i stallet ibland (spec unghästen för den kunde skrapa med hoven) och när en av dem blev skadad och ordinerad sjukhage försökte hen ändå propsa på att sätta den i flocken "eftersom hästar alltid mår bäst i grupp". Eh what. Ja jag blev inte långvarig kan sägas.

Det där har hänt mig också. Det var en stallägare som började fullständigt telefonterrorisera mig. Hon ringde tidiga mornar, sena kvällar, när jag jobbade, jämnt. Ville ingenting, utan pratade bara rent allmänt (hade liksom varit ett normalt samtal om hon inte ringt halv sju på söndagsmornar eller halv tolv på natten). Svarade jag inte på mobilen (har alltid ljudet avstängt) ringde hon på hemtelefonen och väckte hela resten av familjen också (bodde hemma då).

Mot slutet skaffade hon Facebook och då började hon stalka mig där och kolla upp vem jag var vän med eller varför jag hade gillat en bild som person X lagt upp. Blev fullständigt bindgalen när jag försökte vara trevlig mot hennes nya medryttare och föreslog att vi kunde rida ut tillsammans någon gång. Medryttaren åkte ut med huvudet före och hon hade lämnat gråtande röstmeddelanden på min mobil om att jag aldrig fick svika henne så igen. Efter det flyttade jag. Jag blev ärligt talat rädd för henne på riktigt då i samband med historien med medryttaren, så några månader efter att jag flyttat tog jag bort henne från sociala medier. Jag skriver aldrig något på Facebook och detta var före Instagram slog igenom, så jag trodde faktiskt inte hon skulle märka det. Hon ringde upp redan samma kväll och röt och skrek om hur vidrig jag var som tog bort henne från Facebook, så som hon ställt upp för mig.

 

[_Taggis_]

Det där har hänt mig också. Det var en stallägare som började fullständigt telefonterrorisera mig. Hon ringde tidiga mornar, sena kvällar, när jag jobbade, jämnt. Ville ingenting, utan pratade bara rent allmänt (hade liksom varit ett normalt samtal om hon inte ringt halv sju på söndagsmornar eller halv tolv på natten). Svarade jag inte på mobilen (har alltid ljudet avstängt) ringde hon på hemtelefonen och väckte hela resten av familjen också (bodde hemma då).

Mot slutet skaffade hon Facebook och då började hon stalka mig där och kolla upp vem jag var vän med eller varför jag hade gillat en bild som person X lagt upp. Blev fullständigt bindgalen när jag försökte vara trevlig mot hennes nya medryttare och föreslog att vi kunde rida ut tillsammans någon gång. Medryttaren åkte ut med huvudet före och hon hade lämnat gråtande röstmeddelanden på min mobil om att jag aldrig fick svika henne så igen. Efter det flyttade jag. Jag blev ärligt talat rädd för henne på riktigt då i samband med historien med medryttaren, så några månader efter att jag flyttat tog jag bort henne från sociala medier. Jag skriver aldrig något på Facebook och detta var före Instagram slog igenom, så jag trodde faktiskt inte hon skulle märka det. Hon ringde upp redan samma kväll och röt och skrek om hur vidrig jag var som tog bort henne från Facebook, så som hon ställt upp för mig.

Det låter som vi stått i samma stall

Jag läste av henoms problem ganska snabbt och spelade mina kort väl, hen fattade aldrig att hen var genomskådad. Men jag var så nöjd att jag kom därifrån med skinnet i behåll, andra lyckades inte lika väl. Men fortfarande idag vägrar jag gå in på Ica om henoms bil är där, dubbelkollar alltid parkeringen innan osv. Nu när hen äntligen slutat höra av sig vill jag inte råka på hen så jag ger nån ide om att fortsätta kontakta mig...
Värst är att jag fick bryta med gemensamma bekanta för att kunna gå under jorden så pass väl att jag kunde bli av med hen.

Nåväl. Nog om OT.

 

[Kiwifrukt]

Det låter som vi stått i samma stall

Jag läste av henoms problem ganska snabbt och spelade mina kort väl, hen fattade aldrig att hen var genomskådad. Men jag var så nöjd att jag kom därifrån med skinnet i behåll, andra lyckades inte lika väl. Men fortfarande idag vägrar jag gå in på Ica om henoms bil är där, dubbelkollar alltid parkeringen innan osv. Nu när hen äntligen slutat höra av sig vill jag inte råka på hen så jag ger nån ide om att fortsätta kontakta mig...
Värst är att jag fick bryta med gemensamma bekanta för att kunna gå under jorden så pass väl att jag kunde bli av med hen.

Nåväl. Nog om OT.

Exakt samma här. Jobbade ett tag i en affär där den här personen kom in ibland och handlade. Vet inte hur många gånger jag rusat in i personalrummet eller på lagret för att slippa personen. Känns inte som en person som inte ältar det hela heller, utan mycket väl skulle kunna ställa till en scen om det, så här typ tio år senare.

 

[Fjordfrälst]

Tack, ja det känns för mycket. Speciellt när en har som kall att kontrollera alla andra dessutom och påminna och tjata och rapportera till stallägaren ”Emine slarvade minsann när hon sopade stallplanen och trampade inte ner skiten ordentligt i gödselhögen”. Ofta arga medelanden från stallägaren som en blixt från klar himmel. Dock har hästen det väldigt bra, men tanken är att försöka hitta något annat så fort det går. Man går runt i en dimma av stress hela tiden.

Suck. Hade en stallkompis som "tjallade" till stallhyresvärden en gång när jag inte hade sopat efter mig...Så det kom en bild vidarebefodrad från stallkompisen via stallhyresvärden. Lite senare vart det osopat vid "min" stallgång efter en annan stallkompis som är skulle jag säga är slarvigare än jag. Då satte jag ner foten att det är fan inte okej att bara gå på mig om att det ska hållas rent, det ska gälla alla.

 

[QueenLilith]

I mitt förra stall jag stod i var reglerna när jag flyttade in att man mockade och fixade allting till sin egen häst, men betalde extra för att en hästägare som bodde på gården skötte in- och utsläpp eftersom hon ändå bodde där.

Hon flyttade tyvärr efter ett år och det blev kollektivstall istället. Jag hade inte flyttat dit från början om det var de premisserna som varit gällande då. Vi hade ett fast schema på vardagar där man hade en fast morgon och en fast kväll där vi skulle släppa in och ut hästarna (var fem hästar i stallet), helgerna hade man ett utsläpp och ett insläpp varannan helg (var fyra hästägare, en hade två hästar). Vi fick inte under några som helst omständigheter byta pass med varandra. Var gånger när någon var tvungen att resa bort i jobbet där det blev ett sjuhelvetes liv för att vi hade bytt pass. Om någon skulle tävla och var tidigt i stallet var den person som hade utsläppet ändå tvungen att ta sitt pass, man fick inte byta ens om den som skulle tävla ville göra det. Det var stallmöten konstant, eller mer möten i klubben för inbördes beundran, där den som hyrde stallet och sen hyrde ut platserna till oss och dennes privata vän som också stod i stallet dunkade varandra i ryggen och skällde på alla andra. Det skulle anordnas märkliga städdagar med obligatorisk närvaro på märkliga tider (typ klockan 7 en söndagmorgon), det togs ingen hänsyn till om någon jobbade utan då förväntades det bara att denne skulle kunna typ ta semester. Städningen innefattade också att enbart städa i "stallägaren/ansvariges" utrymmen. Det skulle läggas orimligt mycket tid på att äta och prata istället för att jobba vid de tillfällena, så att det tog ännu längre tid än vad som behövdes. Jag flyttade, jag pallade inte med det.

Fy fan! Helt sjukt att bete sig sådär mot sina inhyrda.

 

[Happimess]

Jag har lite av de tendenserna du beskriver i stallet jag står i nu. Det har dock blivit lugnare senare året men hon som driver stallet är helt klart pedant och väldigt oflexibel i hur hon tänker sig att saker och ting ska vara. Stallet ska nog helst vara så rent att man själv skulle kunna flytta in vid behov. Det har inte gjort mig jättemycket eftersom jag själv uppskattar att det är rent och prydligt, men att behöva göra det "med tvång" tar emot. Och jag har aldrig tidigare i något stall lagt så här fruktansvärt mycket tid på att städa och fixa efter mig. Å andra sidan slipper jag störa mig på en massa andra stallkamrater som inte städar och på en stallägare som inte följer upp sina egna regler. Det finns verkligen för och nackdelar med båda ytterligheter.

För mig hade nog "skvallerkulturen" och det missunsamma, skuldbeläggande tänket varit det verkliga problemet, kanske inte själva reglerna eller uppmaningarna i sig. Även om de verkar ganska överdrivna.

 

[Kiwifrukt]

För mig hade nog "skvallerkulturen" och det missunsamma, skuldbeläggande tänket varit det verkliga problemet, kanske inte själva reglerna eller uppmaningarna i sig. Även om de verkar ganska överdrivna.

Detta håller jag verkligen med om. Jag är pedant. Så pass pedant att jag på riktigt förmodligen har det renare i stallet än vad en del har inne i hemmet. Jag har delat stall med andra pedanter och det har gått bra, då har alla varit likadana.

Men i stall där det ska snokas, skvallras, skuldbeläggas och kanske till och med är så att reglerna bara gäller vissa och inte andra, det är jag helt allergisk mot.

 

[Ajda]

Vi har inga regler. Stallägaren sköter alla pass. Men han har inga egna hästar.
Går hagen sönder fixar jag den själv om jag inte sitter i skiten tidsmässigt. Då ber jag om hjälp. Vet att de andra inte fixar trådar som går sönder utan säger till honom i stället. Vi ansvarar själva när vi vill mocka hagen. Mina går Ihop i en hage så jag behöver inte diskutera det med någon annan.
Sadelkammaren… kaos. Trångt och jätte dammigt. Går knappt sopa. Sköts inte.

Paddocken sladdas när någon har lust. Den är rätt hård så det blir inte gropig. Inte sladdad på 6 månader. Va min son som gjorde det sist. Hindrena är slitna, men knappt ens värt att lägga tid på att måla dem. Det får va.

Annars tar man reda på sin egen smuts och saker. Vissa mer, vissa mindre. Jag gillar ordning och reda. Men biter mig i läppen och försöker intala mig att jag har koll på mina saker. Ingen skuldbeläggs. Man får ta det för vad det är.

 

[prinsessfeminist]

Jag har just nu en av våra hästar hos en kompis. Vi hjälps åt. Kompisen släpper ut och jag släpper in.

Eftersom fördelningen är att jag har en ponny och ägaren har fem, så är fördelningen sådan.

Vi mockar åt varandra när det finns tid.

Lättare stall kan man inte ha, men vi har samma filosofi och håller ordning båda två.

 

[Emine]

Jag har lite av de tendenserna du beskriver i stallet jag står i nu. Det har dock blivit lugnare senare året men hon som driver stallet är helt klart pedant och väldigt oflexibel i hur hon tänker sig att saker och ting ska vara. Stallet ska nog helst vara så rent att man själv skulle kunna flytta in vid behov. Det har inte gjort mig jättemycket eftersom jag själv uppskattar att det är rent och prydligt, men att behöva göra det "med tvång" tar emot. Och jag har aldrig tidigare i något stall lagt så här fruktansvärt mycket tid på att städa och fixa efter mig. Å andra sidan slipper jag störa mig på en massa andra stallkamrater som inte städar och på en stallägare som inte följer upp sina egna regler. Det finns verkligen för och nackdelar med båda ytterligheter.

För mig hade nog "skvallerkulturen" och det missunsamma, skuldbeläggande tänket varit det verkliga problemet, kanske inte själva reglerna eller uppmaningarna i sig. Även om de verkar ganska överdrivna.

Känner igen tendenserna. Fast hos oss upplever jag att det blivit värre med åren. Saker måste göras prick NU, när stallägaren får ett infall så är det NU det gäller oavsett om man jobbar eller inte. Desamma regler gäller givetvis inte henne ”har så mycket att göra”.

Jag tycker också om när det är rent och fint och kan gärna lägga tid på det de dagar jag själv känner att tiden finns. Vi har deadline en viss dag då allt kontrolleras. Vi har också skvaller, eller en som kontrollerar alla andra, skriver uppmaningar och regler 24/7 om alt och inget. Samt har ett galet kontrollbehov på alla andra, hur mycket de strör, vad deras hästar äter. T.o.m. haft diskussion med veterinär kring en annans häst.