Ni som valt bort barn/inte vill skaffa

Fast HALLÅ jag skrev Spin- off!!! Och poängen, om den förbigick dig, var mer att jag liksom lite bara sorterade in nykomlingen i flocken och tyckte tanken jag faktiskt fick där var lite kul; ”två ben eller fyra, en liten ny som ska tas hand om”. Det var INTE ett ifrågasättande av någon annans val! Och jag likställer heller INTE mina barn med mina djur. Det var som sagt en spin - off i diskussionen!
Och vaddå inte jobbigt!? Det är väl både jobbigt och roligt med såväl barn som djur för dem som väljer att ha något av dem eller båda.
Kan oxå tillägga som en knorr att jag under mina första månader som förälder för drygt 10 år sedan flera gånger kom på mig själv med att säga ”såja gubben, matte kommer ” - till sonen...😂
 
Fast HALLÅ jag skrev Spin- off!!! Och poängen, om den förbigick dig, var mer att jag liksom lite bara sorterade in nykomlingen i flocken och tyckte tanken jag faktiskt fick där var lite kul; ”två ben eller fyra, en liten ny som ska tas hand om”. Det var INTE ett ifrågasättande av någon annans val! Och jag likställer heller INTE mina barn med mina djur. Det var som sagt en spin - off i diskussionen!
Och vaddå inte jobbigt!? Det är väl både jobbigt och roligt med såväl barn som djur för dem som väljer att ha något av dem eller båda.
Jag förstår att det var din poäng. Men du måste ju också förstå att folk som väljer bort barn ständigt får höra hur fantastiskt och enkelt det är för de som har barn, att det inte är jobbigt alls och allt vad det är, när man uppger såna orsaker, vilket blir rätt tröttsamt i längden. För min del har det ingen som helst betydelse hur underbart och enkelt det är för någon annan och ser inte syftet till att folk ska berätta det för mig. Så även om jag förstår din poäng förstår jag inte ditt behov av att skriva det i den här tråden.
 
Jag förstår att det var din poäng. Men du måste ju också förstå att folk som väljer bort barn ständigt får höra hur fantastiskt och enkelt det är för de som har barn, att det inte är jobbigt alls och allt vad det är, när man uppger såna orsaker, vilket blir rätt tröttsamt i längden. För min del har det ingen som helst betydelse hur underbart och enkelt det är för någon annan och ser inte syftet till att folk ska berätta det för mig. Så även om jag förstår din poäng förstår jag inte ditt behov av att skriva det i den här tråden.
Nej. Man tycker ju inte att allas varesig poänger eller skämt är roliga. Det här är dock ett forum och jag skrev något som jag såg som en spinn- off. Den var, som du bör ha förstått, inte för att ifrågasätta ditt eller någon annans livsval.
Sedan håller jag med om att det är konstigt att någon ska behöva försvara sitt val att inte vilja skaffa barn. Ett ”jag vill inte” bör räcka och inte generera fler frågor tycker jag.
 
Visst blir de stora, men du har (förhoppningvis) en relation till dem även som vuxna. Om man inte misslyckats allt för mycket då. Som sagt, de flesta hundar klarar tex att bli omplacerade om man skulle inse att det är övermäktigt för en, det görs inte lika enkelt för barn. Det är inte läge att ångra sig om man väl skaffar dom.
Barn lever så himla länge också, jämfört med hundar. Även om tex du ville ha en bebis nu, vad är det som säger att du kommer att gilla att vara mamman till den vuxna person som den bebisen är om tex 30 år? Själv tycker jag att det är helskumt att den där 29-årige plåtslagaren är MITT BARN! Och tänk om hen ramlar ner från ett tak!!!
 
Att så pass många använder det uttrycket beror väl just på att man då kan njuta av det roliga med barnet utan att för den skull ha hela ansvaret dygnets alla timmar.
Jag har ett plastbarnbarn, via min fosterdotter. Det är JÄTTEKUL att hen finns och att göra grejer med hen och se hen växa upp.

Men om hen är efterrätten, så tycker jag nog att hen har serverats lite förhastat.

Och som sagt, det är roligt. Men det är MYCKET LÅNGT från livets mening. Hade hen inte fötts, hade jag inte gått och hoppats på barnbarn. Nu när han finns, gör jag det bästa av det. (Att jämföra med hens farmor som LEVER för detta barn. Jag vill inte ens det.)
 
Nej. Man tycker ju inte att allas varesig poänger eller skämt är roliga. Det här är dock ett forum och jag skrev något som jag såg som en spinn- off. Den var, som du bör ha förstått, inte för att ifrågasätta ditt eller någon annans livsval.
Sedan håller jag med om att det är konstigt att någon ska behöva försvara sitt val att inte vilja skaffa barn. Ett ”jag vill inte” bör räcka och inte generera fler frågor tycker jag.
Precis som jag skrev innan, så förstår jag din poäng. Och ifall du på allvar tycker att man inte ska behöva försvara sitt val att inte skaffa barn så föreslår jag att du faktiskt funderar kring hur du uttrycker dig och lyssnar på hur det upplevs att ständigt motta oombedd information om hur fantastiskt och enkelt det kan vara att skaffa barn. Du är inte först med att påpeka det, och lär knappast vara sist. Men helt ärligt är det information som är totalt ointressant för mig som inte vill skaffa barn.

Så fundera ett varv på det du skrev, och varför du skrev det i en tråd om frivilligt barnlösa, om det inte var menat till dessa frivilligt barnlösa? Att alla inte uppskattar alla skämt har ingenting med saken att göra, för det är just sånt man ständigt får höra ihop med ifrågasättanden kring att välja bort barn och därför blir det väldigt malplacerat i det här sammanhanget.
 
Precis som jag skrev innan, så förstår jag din poäng. Och ifall du på allvar tycker att man inte ska behöva försvara sitt val att inte skaffa barn så föreslår jag att du faktiskt funderar kring hur du uttrycker dig och lyssnar på hur det upplevs att ständigt motta oombedd information om hur fantastiskt och enkelt det kan vara att skaffa barn. Du är inte först med att påpeka det, och lär knappast vara sist. Men helt ärligt är det information som är totalt ointressant för mig som inte vill skaffa barn.

Så fundera ett varv på det du skrev, och varför du skrev det i en tråd om frivilligt barnlösa, om det inte var menat till dessa frivilligt barnlösa? Att alla inte uppskattar alla skämt har ingenting med saken att göra, för det är just sånt man ständigt får höra ihop med ifrågasättanden kring att välja bort barn och därför blir det väldigt malplacerat i det här sammanhanget.

Men oj! Att en liten spinn- off på ämnet kunde tas så allvarligt...

Spinn- offen var heller inte på valet att skaffa barn eller ej, utan på de jämförelser mellan barn och djur som kom upp. I diskuterade trådar går ju faktiskt ibland tankar och text lite ifrån grundftågeställningen och i de flesta fall känner sig folk inte kränkta för det.

Återigen har jag aldrig försökt få någon att tycka det vore fantastiskt med barn utan jag spånade bara lite på ämnet, men det var tydligen en gräsligt het potatis...
 
Eller bara gräsligt tröttsamt i en tråd som handlar om motsatsen.
Men som sagt- förlåt om någon tog så illa upp! Jag vägde inte mina ord på guldvåg och skrev något jag själv såg som en helt harmlös spinoff på jämförelsen barn / djur. Inte någonstans har jag på något vis försökt få någon att vilja ha barn (varför skulle man liksom!?) och jag har inte heller glorifierat föräldraskapet.
 
Men som sagt- förlåt om någon tog så illa upp! Jag vägde inte mina ord på guldvåg och skrev något jag själv såg som en helt harmlös spinoff på jämförelsen barn / djur. Inte någonstans har jag på något vis försökt få någon att vilja ha barn (varför skulle man liksom!?) och jag har inte heller glorifierat föräldraskapet.

Det här hatar jag. Antingen så ber man om ursäkt eller så gör man det inte. Att lägga bördan på den andra parten är så fult. "Om du tog illa upp så kanske jag kan be om ursäkt". Nä, bestäm dig.
 
Barn lever så himla länge också, jämfört med hundar. Även om tex du ville ha en bebis nu, vad är det som säger att du kommer att gilla att vara mamman till den vuxna person som den bebisen är om tex 30 år? Själv tycker jag att det är helskumt att den där 29-årige plåtslagaren är MITT BARN! Och tänk om hen ramlar ner från ett tak!!!
Och som då dessutom påminner en om hur gammal man själv börjar bli...
 
En högst personlig reflektion dock och lite spinnoff på detta med barn / djur (och INTE en jämförelse på något sätt eller något försök att övertala någon åt något håll!!!!). När vi fick vårt första barn hade vi tre hästar, två hundar och fyra katter. När sonen föddes förändrades självklart mycket i livet, men lite grann var också känslan att ”jaha, en till att ta hand om”, men med andra behov och förutsättningar förstås.
Jag hade två stora hundar och en häst när jag fick mitt första barn. Allt fick jag göra mig av med utom barnet då. Jag kommer sannolikt få passa mina barn långt upp i vuxen ålder, alltid kämpa för dem. Nu har jag tre marsvin, det är allt som hinns med. Jag tror det är väldigt dumt att tro att alla barn är enkla utan om man inte är beredd att sätta sina egna behov och intressen åt sidan under många år, bör man inte skaffa barn. Jag tycker det är klokt och strongt att resonera som många gör i den här tråden.
 
Helt ur det blå tänker jag störa mig på fenomenet: "Men du som har sådan bra hand med barn!?" bara för att jag fick kommentaren senast idag av en ny kollega, efter att vi föst iväg några ungar som sprang runt och levde rövare i korridoren.
"Have you got children?"
"Nope."
"Why not, you are so good with them!?"
Har hört det såååå till leda! "Men du har ju sån hand med barn!"

Förmodligen har jag hand med barn just för att jag INTE har några egna, utan kan ta på mig servicerollen under de få och ofta korta tillfällen det krävs. Som om ett par falska leenden och kommentarer om Harry Potter på något vis gör en till lämpligt föräldramaterial.
 
Hur menar du nu? De som är gamla idag dör ju men ersätts av nya gamla, livets gång, typ...! Och med vår allt bättre vård blir vi allt äldre, dvs vi lever längre och får en allt större grupp gamla som behöver resurser som kostar pengar som någon ska betala. Självklart är det så, vi kan ju inte säga att efter 70 får du ingen vård? Det är en knepig cirkel och jag tänker snarare att vi behöver omfördela våra resurser, vilket inte heller är en enkel ekvation.
Aha! Jag tror jag nu förstår hur du tänker :up:
 
Jag hade två stora hundar och en häst när jag fick mitt första barn. Allt fick jag göra mig av med utom barnet då. Jag kommer sannolikt få passa mina barn långt upp i vuxen ålder, alltid kämpa för dem. Nu har jag tre marsvin, det är allt som hinns med. Jag tror det är väldigt dumt att tro att alla barn är enkla utan om man inte är beredd att sätta sina egna behov och intressen åt sidan under många år, bör man inte skaffa barn. Jag tycker det är klokt och strongt att resonera som många gör i den här tråden.
Det motsätter jag mig inte ett dugg men jag förstår att flera har misstolkat mitt inlägg så. Jag har också dragit ner massor på mina intressen och djur, och jag har aldrig ifrågasatt någons val att vilja ha barn eller ej. Det är väl verkligen allas eget val (ev tillsammans med en partner).
Min spinoff var på detta att jämföra barn och djur och hur min spontana känsla var när sonen kom. (Dvs ”en till...” osv).
 
H
Det här hatar jag. Antingen så ber man om ursäkt eller så gör man det inte. Att lägga bördan på den andra parten är så fult. "Om du tog illa upp så kanske jag kan be om ursäkt". Nä, bestäm dig.
Hata på du om du vill! Jag tycker ärligt inte jag har något att be om ursäkt för, jag drog en harmlös spin- off i en tråd i ett allmänt forum, men sedan är det ju självklart tråkigt om folk väljer att känna sig kränkta. Min avsikt var absolut inte att kränka, och om du läser de inlägg jag har gjort i tråden bör du förstå det. OM någon nu känner sig kränkt kan jag absolut be om ursäkt för att jag bidrog till den personens negativa känsla, det var inte min mening. Själv kan jag inte se hur min spinoff skulle vara kränkande? Jag såg det mer som en anekdot från en djurnörd som konstaterade att flocken utökats med glimten i ögat.
 
Senast ändrad:
  • Gilla
Reactions: Sel
H

Hata på du om du vill! Jag tycker ärligt inte jag har något att be om ursäkt för, jag drog en harmlös spin- off i en tråd i ett allmänt forum, men sedan är det ju självklart tråkigt om folk väljer att känna sig kränkta. Min avsikt var absolut inte att kränka, och om du läser de inlägg jag har gjort i tråden bör du förstå det. OM någon nu känner sig kränkt kan jag absolut be om ursäkt för att jag bidrog till den personens negativa känsla, det var inte min mening. Själv kan jag inte se hur min spinoff skulle vara kränkande? Jag såg det mer som en anekdot från en djurnörd som konstaterade att flocken utökats med glimten i ögat.
Ja men tycker du inte att du har något att be om ursäkt för så be inte om ursäkt då! Svårare än så är det ju inte. Men be inte om ursäkt "ifall de blev kränkta". Det vet du ju redan att de är, så varför ens lägga till den kommentaren? Det är så otroligt onödigt. Det förminskar ju den andra personen. Bättre att inte be om ursäkt alls då om man anser att man inte har något att be om ursäkt för.

Och ja, jag håller till viss del med dig, folk drar runt saker i oändligheten. Så åter igen, bestäm dig! Be om ursäkt på riktigt eller be inte om ursäkt alls.

Och nej, detta är inte bara till dig, jag ser det så ofta och det är så störande. Det är ju ingen ursäkt, inte på riktigt. Det blir bara konstigt!

Bättre att skriva "Jag ber om ursäkt, det var inte min mening att du skulle bli upprörd eller kränkt på något sätt". Då har man bett om ursäkt, men samtidigt förklarat att den uppfattningen mottagaren gjorde inte var den som avsågs. :up:
 
Ja men tycker du inte att du har något att be om ursäkt för så be inte om ursäkt då! Svårare än så är det ju inte. Men be inte om ursäkt "ifall de blev kränkta". Det vet du ju redan att de är, så varför ens lägga till den kommentaren? Det är så otroligt onödigt. Det förminskar ju den andra personen. Bättre att inte be om ursäkt alls då om man anser att man inte har något att be om ursäkt för.

Och ja, jag håller till viss del med dig, folk drar runt saker i oändligheten. Så åter igen, bestäm dig! Be om ursäkt på riktigt eller be inte om ursäkt alls.

Och nej, detta är inte bara till dig, jag ser det så ofta och det är så störande. Det är ju ingen ursäkt, inte på riktigt. Det blir bara konstigt!

Bättre att skriva "Jag ber om ursäkt, det var inte min mening att du skulle bli upprörd eller kränkt på något sätt". Då har man bett om ursäkt, men samtidigt förklarat att den uppfattningen mottagaren gjorde inte var den som avsågs. :up:
Men en gång till: Jag tycker inte att jag har skrivit något kränkande, men om någon ändå har känt sig kränkt tycker jag förstås att det är tråkigt eftersom det inte på något vis var min intention. Jag känner inte att jag har något att just be om ursäkt för eftersom jag inte kan se att jag skrivit något kränkande eller taskigt, men jag tycker ju självklart att det är tråkigt att människor misstolkar så att de tar illa upp eftersom det inte var min mening. Det var en harmlös anekdot ur en djurnörds perspektiv.
Bättre än så kan jag liksom inte förklara.
 

Liknande trådar

  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
20 698
Senast: Gunnar
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
19 011
Senast: jemeni
·
Hundavel & Ras Hej! Det är spännande tider för mig och min familj, då vi äntligen känner att det är en bra tid att skaffa hund. Tanken är att besöka...
2 3
Svar
40
· Visningar
1 857
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 515
Senast: Grazing
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Lösa hundar
  • Bra familjehund? Rasvak😇
  • Hundhantering

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp