Överklaga beslut från Försäkringskassan

[Petruska]

Formellt sett är, och ska myndighetsbeslut vara, lätta att överklaga. Dvs det kräver inte mycket formalia. Men kompletterande handlingar ökar ju chansen att överklagan leder till att beslutet ändras.

 

[Alexandra_W]

När det gäller skillnaden på att begära omprövning (steg 1) och att överklaga (steg 2) brukar jag förklara det som att

”Om du får ett beslut du inte är nöjd med så kan du be att Försäkringskassan ska kolla igen om de verkligen fattat rätt beslut. Då är det en annan person på Försäkringskassan som tittar på ditt ärende och alla papper igen och sen bestämmer om beslutet ska ändras eller om det var rätt. Det kallas omprövning.

Om Försäkringskassan inte ändrar beslutet och du fortfarande tycker det är fel kan du be att en domstol, Förvaltningsrätten, ska kolla om Försäkringskassan fattat rätt eller fel beslut. Det kallas att överklaga. Då tittar domstolen på alla papper igen, och lyssnar på varför du tycker beslutet ska ändras samt på varför Försäkringskassan tycker beslutet är rätt. Sen bestämmer domstolen om Försäkringskassan gjort rätt eller fel.

Båda alternativen är gratis, du kan även lämna in fler intyg från vården, förklara med egna ord varför du anser att det är fel beslut och i båda fallen så om man kommer fram till att beslutet var fel kommer det att ändras. Det är din rättighet att om du vill få beslutet granskat av Försäkringskassan och domstolen. Om du vill att ditt beslut ska granskas räcker det att du kontaktar Försäkringskassan och säger det. Om du vill att någon annan ska hjälpa dig med det går det bra, du måste då skriva på ett papper att den personen får hjälpa dig och att Försäkringskassan och/eller domstolen får prata med den personen om ditt ärende”


Folk har en bild av att det är krångligt, svårt, kostar pengar osv att begära omprövning eller överklaga. Det är det inte. Och framförallt omprövning anser jag man alltid ska begära om man är missnöjd och tycker beslutet är fel. Det gagnar alla med omprövningar - även Försäkringskassan.

 

[Loppanhellqvist]

Men fy! Det låter verkligen som en mardröm! Hur orkade du? Och hur klarade du dug?

Vad skönt att det gick för dig att överklaga och få rätt! Och jag håller med angående principerna (generellt), det öe ju bra inte alltid att det är värt det ur ett hälsoperspektiv om det tar för mycket tid och energi som en inte har. Men jag tycker det är bra när personer står på sog när dom orkar och kan!


Det är vad jag hört från min omgivning också

@Loppanhellqvist så himla himla fint att det löste sig för dig och att du fick hjälp från läkaren! Det är ju verkligen bra när allt sådant fungerar!

Ja jag är så väldigt tacksam över hur alla orkade engagera sig när jag mest bara bröt ihop.
Min stackars rumsgranne pratade inte svenska, så hon lär väl ha trott att nån hade dött.

Hoppas att det ordnar sig för dig! Det är skit att systemet inte fungerar bättre än såhär!

 

[nickan1]

Jag blir lite intresserad här. Just depression, som är @Killaloe s problem, innebär ju nästan som regel att ens ork och kapacitet är generellt nedsatt oavsett vad. Hur skulle läkaren då lämpligen formulera sig mer precist om nedsättningen? Har du någon idé om det? Tänkte det skulle kunna vara till.nytta i så fall.

Tyvärr vet jag inte eller har någon ide om det det var vad vi fick lära oss när vi hade föreläsning om sjukförsäkringen när jag läste socialrätt. Det var en 15 poängskurs så det var inte direkt någon fördjupning i något utan mer skrapa på ytan i varje del vi gick igenom.

 

[attheedge]

Vad skönt att det ändå gick att anpassa så mycket så du kunde hantera det så, även om det låter otroligt tungt och orimligt att en ska behöva göra så. Fick du bättre hjälp och blev bra efter andra omgången med sjukskrivning?

Utan jobbet som gett mig massor av hjälp och fördelar, och framförallt min fantastiska man som fått dra ett stort lass så hade de där två månaderna aldrig varit möjliga. Hade även en del komp och övertid som jag tog ut så att alla dagar inte blev så långa. I denna andra omgången startade jag på 75% för att "visa" att jag klarar mer och har nu passerat 90 dagar igen. Det görs en ny utredning nu, de har pratat med mig och min arbetsgivare om det. Tyvärr har min läkare blivit utbytt, så jag är i princip helt säker på att sjukpenning inte kommer beviljas. Jag har arbetsuppgifter nu som sällan har tidspress, få telefonsamtal, endast bilkörning till och från jobbet (tidigare körde jag uppemot 25-30 mil ett par dagar i veckan), jag får jobba hemifrån 2 dagar i veckan, har bytt kontor till ett utan glaspartier, har möjlighet att vila på arbetstid och hörlurar, bullerdämpning mm får jag vad jag behöver. Dessutom är det flextid så jag kan själv styra timmarna på jobb och start/avslut. Jag ser inte att jag kommer att hitta ett nytt jobb på 100% som ger mig alla dessa fördelar direkt när jag börjar. Men där delar fk och jag helt olika åsikter...

Jag har förberett jobbet på att jag börjar jobba heltid 1 april. Det får liksom gå som det går, jag gillar mitt jobb och 75% känner jag själv blir för lite ekonomiskt. Orkar inte bråka med fk så hoppas att detta blir lugnaste vägen att gå. I första omgången behövde jag inte betala tillbaka det som jag fick utöver 90 dagar när de utredde.

 

[monster1]

Ja, det har ju även skapat en rädsla hos mig, jag vågar inte lita på systemet längre. Så hur ska jag göra resten av mitt arbetsliv? (35+ år) ska jag jobba heltid och riskera att råka bli sjuk igen och stå utan hjälp? Eller ska jag jobba 75% resten av mitt liv, för att minska risken att bli sjuk? Och då behöva ha en rejält sämre ekonomi och en katastrofal pension? Jag älskar att jobba, men törs jag?

Flera kommer nog att tycka att jag resonerar tokigt, men det är fks behandling av mig som skapat den. Min handläggare behandlade mig ruskigt illa, såhär i efterhand skulle jag nog ringt hennes chef och framfört vissa grejer hon sa/gjorde. Men det energin fanns definitivt inte då.

Jag jobbar 75% nackdelen är att jag inte har råd att bli sjuk och att jag kommer ha mycket låg pension om jag lever så länge att jag behöver nyttja den.

 

[Killaloe]

Liten uppdatering angående mitt ärende - jag hade missuppfattat lite så dom hade inte fattat ett beslut. Men jag skickade in fler handlingar, bland annat ett långt utlåtande från min behandlande psykolog vilket gjorde noll skillnad. Så nu står jag med ett beslut och ska begära omprövning.

Det jag funderar på då är liksom vad mer jag kan göra? Jag har skickat in två läkarintyg och ett långt psykologutlåtande samt har tidigare ärenden hos FK pga samma problematik som styrker det läkare och psykolog säger nu. Trots det så gör FK en annan bedömning och går emot alla rekommendationer från läkare och psykolog. Då känns det ganska hopplöst att ens försöka göra något, även om jag ska försöka såklart.

I mitt ärende så står det att jag, för att skydda min sgi (antar jag), måste börja jobba i samma omfattning som tidigare redan imorgon eller stå till arbetsmarknadens förfogande om 25 dagar (då måste jag säga upp mig och jag har längre uppsägningstid än så - hur går det ihop?). Inget av det känns som ett görbart alternativ eftersom jag inte är frisk på den nivån att jag kan jobba mer än jag gör, så jag funderar på om det även skyddar sgi att vara tjänsteledig på deltid?

(Och tack @Alexandra_W för den jättebra förklaringen angående processerna)

 

[Unafraid]

Liten uppdatering angående mitt ärende - jag hade missuppfattat lite så dom hade inte fattat ett beslut. Men jag skickade in fler handlingar, bland annat ett långt utlåtande från min behandlande psykolog vilket gjorde noll skillnad. Så nu står jag med ett beslut och ska begära omprövning.

Det jag funderar på då är liksom vad mer jag kan göra? Jag har skickat in två läkarintyg och ett långt psykologutlåtande samt har tidigare ärenden hos FK pga samma problematik som styrker det läkare och psykolog säger nu. Trots det så gör FK en annan bedömning och går emot alla rekommendationer från läkare och psykolog. Då känns det ganska hopplöst att ens försöka göra något, även om jag ska försöka såklart.

I mitt ärende så står det att jag, för att skydda min sgi (antar jag), måste börja jobba i samma omfattning som tidigare redan imorgon eller stå till arbetsmarknadens förfogande om 25 dagar (då måste jag säga upp mig och jag har längre uppsägningstid än så - hur går det ihop?). Inget av det känns som ett görbart alternativ eftersom jag inte är frisk på den nivån att jag kan jobba mer än jag gör, så jag funderar på om det även skyddar sgi att vara tjänsteledig på deltid?

(Och tack @Alexandra_W för den jättebra förklaringen angående processerna)

jag har inget vettigt att bidra med än att jag vet hur det känns. Fick samma beslut som du och valde att stanna hemma, det fanns inte en chans i världen att jag skulle kunna jobba. Så min SGI antar jag att blev noll då.

 

[Killaloe]

jag har inget vettigt att bidra med än att jag vet hur det känns. Fick samma beslut som du och valde att stanna hemma, det fanns inte en chans i världen att jag skulle kunna jobba. Så min SGI antar jag att blev noll då.

Tack! Det är verkligen en helt orimlig och svårhanterlig situation.

 

[monster1]

Tack! Det är verkligen en helt orimlig och svårhanterlig situation.

Ja det verkar helknepigt, vad säger försäkringskassans handläggare om att du inte kan återgå till ditt jobb och att du har uppsägningstid?

 

[mandalaki]

De verkar ha fått fnatt kring det där med 180 dagar. En bekant med utmattningssyndrom hade en plan för återgång, men vid 180 dagar åkte hon ändå ut med motiveringen att med hennes diagnos var prognosen för återgång till 100% efter ett år så dålig att det inte var sannolikt att hon skulle klara det. Därför skulle hon gå till Arbetsförmedlingen i stället redan nu.

Hon började jobba och bekostade en nedgång i arbetstiden själv.

 

[Killaloe]

De verkar ha fått fnatt kring det där med 180 dagar. En bekant med utmattningssyndrom hade en plan för återgång, men vid 180 dagar åkte hon ändå ut med motiveringen att med hennes diagnos var prognosen för återgång till 100% efter ett år så dålig att det inte var sannolikt att hon skulle klara det. Därför skulle hon gå till Arbetsförmedlingen i stället redan nu.

Hon började jobba och bekostade en nedgång i arbetstiden själv.

Ja det är galet - jag har ju redan en tjänst på 70% som jag valt för att kunna jobba så mycket som min ”normala” förmåga ligger på så att säga. Och trots att jag har en plan för att kunna komma tillbaka helt till min vanliga tjänst så är det liksom tvärstopp för mig med motiveringen att det bland annat inte finns en plan.

Men det är sjukt att FK ens anser det vara ett alternativ att en ska säga upp sig och söka nya jobb när arbetsförmågan är begränsad. Jag hoppas din bekant har fått en fungerande tillvaro utan FKs inblandning!

 

[Killaloe]

Ja det verkar helknepigt, vad säger försäkringskassans handläggare om att du inte kan återgå till ditt jobb och att du har uppsägningstid?

Att jag har fel typ, för det kan jag visst (alltså jobba eller söka jobb) för jag är inte sjuk.

Problemet verkar också vara att om jag nu skriver in mig på arbetsförmedlingen så har jag ju fortfarande ett läkarutlåtande på att jag är sjuk och det innebär att jag hamnar i kategorin ”arbetssökande med förhinder” som i sin tur inte skyddar SGI. FKs lösning på detta är att jag inte ska visa upp några intyg för dom har bedömt att jag är frisk. Det är en jättemärklig situation minst sagt

 

[attheedge]

Ja det är galet - jag har ju redan en tjänst på 70% som jag valt för att kunna jobba så mycket som min ”normala” förmåga ligger på så att säga. Och trots att jag har en plan för att kunna komma tillbaka helt till min vanliga tjänst så är det liksom tvärstopp för mig med motiveringen att det bland annat inte finns en plan.

Men det är sjukt att FK ens anser det vara ett alternativ att en ska säga upp sig och söka nya jobb när arbetsförmågan är begränsad. Jag hoppas din bekant har fått en fungerande tillvaro utan FKs inblandning!

Helt tvärstopp för mig med Min läkare skrev utförligt i kompletteringen att mina besvär skulle förvärras om jag bytte jobb samt att min nuvarande arbetsplats vidtagit alla åtgärder som är möjligt för att jag ska kunna jobba 75%. I mitt fall tycker de att jag har för stort ansvar i min jobbroll, ett arbete utan ansvar skulle innebära att jag kan jobba heltid. Att jag sedan förklarat att jag hittar inget nytt jobb med flextider, möjlighet till vila på arbetstid, jobba hemifrån 2 dagar/v, avgränsat kontor, bullerdämpning och brusreducerande hörlurar, ingen press mm. där jag har dessa förmåner från dag 1. Jag friskanmälde mig i måndags och har gått tillbaka till heltid. Samma svar för mig angående planen, de har fått en plan över framtiden, men hävdar att det ingen finns.

Att jag har fel typ, för det kan jag visst (alltså jobba eller söka jobb) för jag är inte sjuk.

Problemet verkar också vara att om jag nu skriver in mig på arbetsförmedlingen så har jag ju fortfarande ett läkarutlåtande på att jag är sjuk och det innebär att jag hamnar i kategorin ”arbetssökande med förhinder” som i sin tur inte skyddar SGI. FKs lösning på detta är att jag inte ska visa upp några intyg för dom har bedömt att jag är frisk. Det är en jättemärklig situation minst sagt

Jättemärklig situation! Hade ingen aning om att det inte skyddade SGIn om man hamnar i den kategorin bland arbetssökande. Förstår att det måste vara svårt att förhålla sig och bestämma vad som kan bli bäst, när det enda en vill är att bli frisk och komma tillbaks som innan.

 

[Raderad medlem 6459]

nget av det känns som ett görbart alternativ eftersom jag inte är frisk på den nivån att jag kan jobba mer än jag gör, så jag funderar på om det även skyddar sgi att vara tjänsteledig på deltid?

Vid tjänstledighet skyddas inte SGI tyvärr!

Jag lider med dig, fy fan för att det får fungera såhär .

 

[Killaloe]

Vid tjänstledighet skyddas inte SGI tyvärr!

Jag lider med dig, fy fan för att det får fungera såhär .

Jäkla skit alltså, hade ju varit enklare om delvis tjänstledighet hade kunnat frysa SGIt i några månader iaf.

Och tack! Jag känner mig ändå rätt priviligerad i det här som har stöttning av familj plus fina vänner. Det är ju inte alla som har det liksom

 

[Lia_]

Liten uppdatering angående mitt ärende - jag hade missuppfattat lite så dom hade inte fattat ett beslut. Men jag skickade in fler handlingar, bland annat ett långt utlåtande från min behandlande psykolog vilket gjorde noll skillnad. Så nu står jag med ett beslut och ska begära omprövning.

Det jag funderar på då är liksom vad mer jag kan göra? Jag har skickat in två läkarintyg och ett långt psykologutlåtande samt har tidigare ärenden hos FK pga samma problematik som styrker det läkare och psykolog säger nu. Trots det så gör FK en annan bedömning och går emot alla rekommendationer från läkare och psykolog. Då känns det ganska hopplöst att ens försöka göra något, även om jag ska försöka såklart.

I mitt ärende så står det att jag, för att skydda min sgi (antar jag), måste börja jobba i samma omfattning som tidigare redan imorgon eller stå till arbetsmarknadens förfogande om 25 dagar (då måste jag säga upp mig och jag har längre uppsägningstid än så - hur går det ihop?). Inget av det känns som ett görbart alternativ eftersom jag inte är frisk på den nivån att jag kan jobba mer än jag gör, så jag funderar på om det även skyddar sgi att vara tjänsteledig på deltid?

(Och tack @Alexandra_W för den jättebra förklaringen angående processerna)

Det är ju något fel på hur det här fungerar. Man borde inte kunna ramla mellan stolarna på det här sättet. Jag har varit i nästan samma situation, bara att i mitt fall hann FK aldrig fatta något beslut, bara informera om vilket beslut de avsåg att fatta. Jag kompletterade två gånger med bland annat läkarintyg och min chef pratade med min handläggare. Jag "jobbade" då 50 %, vilket i verkligheten innebar att jag befann mig på jobbet 4 timmar om dagen. FK menade att jag skulle kunna jobba 100% på ett enklare jobb, vilket jag inte tror finns. Hade en utmattning som jag var långt ifrån frisk från. Det som till slut hjälpte var att min läkare ringde till min handläggare. Jag tror att min handläggare faktiskt ville kunna godkänna fortsatt sjukskrivning på 50 % för mig, men trots långa läkarintyg så var tydligen inte rätt saker med. Det var det som jag tror att telefonsamtalet hjälpte till med.

Nu vet jag inte om det fungerar annorlunda när ett beslut väl är fattat, men jag skulle se om det gick att få läkaren att ringa till handläggaren.

 

[Killaloe]

Det är ju något fel på hur det här fungerar. Man borde inte kunna ramla mellan stolarna på det här sättet. Jag har varit i nästan samma situation, bara att i mitt fall hann FK aldrig fatta något beslut, bara informera om vilket beslut de avsåg att fatta. Jag kompletterade två gånger med bland annat läkarintyg och min chef pratade med min handläggare. Jag "jobbade" då 50 %, vilket i verkligheten innebar att jag befann mig på jobbet 4 timmar om dagen. FK menade att jag skulle kunna jobba 100% på ett enklare jobb, vilket jag inte tror finns. Hade en utmattning som jag var långt ifrån frisk från. Det som till slut hjälpte var att min läkare ringde till min handläggare. Jag tror att min handläggare faktiskt ville kunna godkänna fortsatt sjukskrivning på 50 % för mig, men trots långa läkarintyg så var tydligen inte rätt saker med. Det var det som jag tror att telefonsamtalet hjälpte till med.

Nu vet jag inte om det fungerar annorlunda när ett beslut väl är fattat, men jag skulle se om det gick att få läkaren att ringa till handläggaren.

Åh vad skönt att det löste sig så bra för dig! Och att du hade en läkare som kunde ringa det samtalet. Det är galet att det ska behövas, såklart, men ändå fint när det går att lösa på något sätt.

I mitt fall så har min läkare slutat så jag står dessutom mellan läkare, vilket gör att läkaren inte längre kan ringa (och kunde inte göra det heller ens när hen jobbade kvar och meddelandet inför beslutet kom). Jag ringde till vårdcentralen senast idag för att jag behöver en ny tid/uppföljning och ny läkare men det är väntetid en månad så jag tror inte ny läkare hjälper heller i det här fallet

 

[Alexandra_W]

@Killaloe jag önskar så lagstiftaren kunde täppa igen det där gigantiska hålet som gör att folk faller rakt mellan stolarna och förlorar sin SGI.

Allmänt så finns det ett litet fönster i en situation som den som beskrivs. Om man är med i a-kassan, har tjänstledigt utan lön pga hälsoskäl och skriver in sig som aktivt arbetssökande på AF. Då får man dels a-kassa och skyddar dels sin SGI även om man har ett arbete och uppsägningstid. Det är en del som ska vara uppfyllt dock. Men om någon annan läser tråden.

Dock hjälper det inte alls mot att man i slutänden behöver säga upp sig från ett jobb man senare hade kunnat återgå till och som är anpassat ;(

 

[Killaloe]

@Killaloe jag önskar så lagstiftaren kunde täppa igen det där gigantiska hålet som gör att folk faller rakt mellan stolarna och förlorar sin SGI.

Allmänt så finns det ett litet fönster i en situation som den som beskrivs. Om man är med i a-kassan, har tjänstledigt utan lön pga hälsoskäl och skriver in sig som aktivt arbetssökande på AF. Då får man dels a-kassa och skyddar dels sin SGI även om man har ett arbete och uppsägningstid. Det är en del som ska vara uppfyllt dock. Men om någon annan läser tråden.

Dock hjälper det inte alls mot att man i slutänden behöver säga upp sig från ett jobb man senare hade kunnat återgå till och som är anpassat ;(

Ja det äe verkligen ett helt enormt gap att trilla ner i! Och det blir ju så väldigt galet när en uppmanas att inte ta med läkarintyg till arbetsförmedlingen för dom gäller inte - samtidigt som arbetsförmedlingen trycker på aty det är jättebra att ta med alla intyg så en kan få så bra hjälp som möjligt.

Hur fungerar det om en har obetald semester på halvtid? Kan en ha det och skydda sitt SGI?

Jag läste också, just det här med a-kassa/SGI/arbetssökande med förhinder och begärt omprövning att det händer att a-kassan nekar till ersättning för att en ju är sjuk och inte alls står till arbetsmarknadens förfogande. Det känns ju också som en fälla en lätt kan hamna i :/