Olika synpunkter på NH?

[danilo]

Sv: Olika synpunkter på NH?

*Knapplån*


Jag tänker att min relation till min häst beror på många saker. Det kanske viktigaste är faktiskt att hästen mår bra fysiskt, och det är mitt ansvar att se till som ägare. Jag måste ge den rätt mat, se till att den inte har ont, rida den så att den är psykiskt och fysiskt i form. Annars kan man jobba med nh/ parelli eller whatever, men det kommer ändå inte att fungera.

Del två är att jag måste ha en bra koppling till mig själv och en god kunskap om hästen som varelse. Jag behöver helt enkelt känna mig själv och veta vad jag reagerar negativt på, vad som gör mig rädd, arg, ledsen, för att kunna hantera det när det händer och jag är tillsammans med min häst (för det kommer att hända). Självkännedom, och ärlighet. Fina, stora ord, haha, men det känns ärligt talat som att det är ganska ovanligt att folk har koll på sig själva i stallet. Saker bara händer och känslor flödar ibland, på träningar, tävlingar eller på ridturer när människor blir rädda.

Sen är det förstås del tre, själva hästhanteringen. Olika metoder, filosofier för hur jag ska hantera min häst. Där blandar och ger jag efter situation, men jag har som flera av er andra inte någon direkt manual eller bibel. Snarare har jag med åren blivit mer och mer villig att ge efter för min häst i vissa situationer, att ge henne större frihet eftersom jag helt enkelt litar på henne och känner henne bättre. Jag är inte rädd för vad som skulle kunna hända.

 

[nullo-modo]

Sv: Olika synpunkter på NH?

Hundar o hästar blir som man gör dem- som man själv är.
För det behövs inte den träning som en del anser. Då är det mer människan som brister i sin egen trygghet.
.

Fast det att man gör dom till vet i katten jo mina djur är lugna och trygga i sig själva men har ändå mycket olika personlighet. Eller var det du menade.

Är allergisk mot uttrycket att forma en häst eller hund till det man vill, man skall väl ändå låta deras egna personlighet få växa.

nä nu skall jag sova och hoppas min förkylning är borta i morgon.

Kram på er

 

[Lager]

Sv: Olika synpunkter på NH?

.............

Nu fick jag inte med dina kommentarer - gissar att det är för att du lagt dem i det gamla inlägget.

Men -
1. Att ha hästen helt lös vid hantering tillsammans med andra är respektlöst emot djur/människor som befinner sig runt om (tycker jag). Vill du stå hemma på gården med hästen lös ensam så fine... Men inte om jag ska stå fyra meter bort med min häst/hund/barn. Jag litar INTE på att din häst är skitsnäll eller superlydig, att den aldrig blir rädd för något, eller vad det nu är. Även om grimskaftet mest är där för syns skull så är det respekfullt att ha det.

Sedan är jag en sådan som vill ha grmmor och grimskaft som går sönder om den sprätter iväg. Den ska inte vara tjudrad vid väggen.

2. Hafsrida kan man göra så mycket man vill. Det gör jag också. Däremot att se det som ett självändamål? Nej. Det är inte så man får en hållbar och stark häst. Däremot är det avslappnande och trevligt. Jag har gått TTeam-kurs och ridit en del i halsring, det är intressant. Men igen - det gör inte att jag och Häst kommer vidare i vår träning. Det är ett avslappanden mellanspel bara.

3. Liksom du (?) har jag väldigt svårt för en hel av del av dominanstänket som finns inom mycket NH. Jag tar illa vid vid av en del övningar som folk utsätter sina hästar för, och sättet att hantera dem i stort enligt en del.

Kommunikation, samspel, och kontakt får man genom att vara konsekvent och juste. Sedan om man vill rida och träna för hållbarhet, eller träna cirkus är upp till människan. Man kan träna cirkus på ett jättefint och hästvänligt sätt.

Men det är samma som inom all djurträning - det finns inga övningar som magiskt resulterar i kontakt. Det är någonting som utvecklas under tiden som man umgås med sin häst och tränar den. Ridträning (korrekt) kräver enormt mycket kontakt och kommunikation. Något som man liksom bortser helt från inom vissa genres... det är bara kontakt på marken som "syns". Tämligen ologiskt i min värld.

Jag kan träna en hund att se mig i ögonen. Det betyder inte att vi har kontakt. Bara att hunden kan trixet att se mig i ögonen.

 

[Lager]

Sv: Olika synpunkter på NH?

/.../

Fråga bara - menar du att det FINNS godis som en labbe tycker är "lite äckligare"? Vad är det då undrar jag? Småspik?

Använder hästgodis i sådana situationer - morotsslantar. Det funkar om de inte förväntas anstränga sig överhövan. Även mjukost i viss mån, det är liksom gott, men inte sådär jättespännande. Och / Eller såklart klapp och hurra-rop!

Man får testa sig fram, min senaste gamle schäfer RIP älskade kaviar, skitsmidigt att ha en tub med på träning.

Herr Häst har dille på kanel, allt med kanel men gärna bullar, då blir han nästan manisk - GE MIG! Morot och äpple är mer - ah. godis, trevligt. På samma nivå som Hurra-berömmet ungefär.

 

[Lager]

Sv: Olika synpunkter på NH?

*Knapplån*


Jag tänker att min relation till min häst beror på många saker. Det kanske viktigaste är faktiskt att hästen mår bra fysiskt, och det är mitt ansvar att se till som ägare. Jag måste ge den rätt mat, se till att den inte har ont, rida den så att den är psykiskt och fysiskt i form. Annars kan man jobba med nh/ parelli eller whatever, men det kommer ändå inte att fungera.

Del två är att jag måste ha en bra koppling till mig själv och en god kunskap om hästen som varelse. Jag behöver helt enkelt känna mig själv och veta vad jag reagerar negativt på, vad som gör mig rädd, arg, ledsen, för att kunna hantera det när det händer och jag är tillsammans med min häst (för det kommer att hända). Självkännedom, och ärlighet. Fina, stora ord, haha, men det känns ärligt talat som att det är ganska ovanligt att folk har koll på sig själva i stallet. Saker bara händer och känslor flödar ibland, på träningar, tävlingar eller på ridturer när människor blir rädda.

Sen är det förstås del tre, själva hästhanteringen. Olika metoder, filosofier för hur jag ska hantera min häst. Där blandar och ger jag efter situation, men jag har som flera av er andra inte någon direkt manual eller bibel. Snarare har jag med åren blivit mer och mer villig att ge efter för min häst i vissa situationer, att ge henne större frihet eftersom jag helt enkelt litar på henne och känner henne bättre. Jag är inte rädd för vad som skulle kunna hända.

Det är förvånande hur många "problem" som löses genom att hästen får:
* tillräckligt mkt analyserat fräscht stråfoder
* tillräcklig tid per dygn ute i flock
* ordentlig motion
* smärtkoll

 

[axel]

Sv: Olika synpunkter på NH?

Nej jag är inte för kadaverdisciplin, utan vett o etikett o att de lär sig att jag skyddar dem. Det är ledarskap för mig.
Som en morsa...

Jag älskar vart o ett av mina djur o kommer ihåg de gångna just för deras olika personligheter.
JAG ACCEPTERAR O VÄRDERAR HÖGT ATT DE ÄR OLIKA.

Var o en har sina fina sidor.
De gör ju att jag skaffar mig erfarenheter - DE lär mig
Min märr talar man tyst till o kliar mkt. min val. kan man busa med osv.

 

[karamelldrottningen]

Sv: Olika synpunkter på NH?

Så är det. De lär oss mer än vad vi lär dem. Vilket är det fina med dessa djur . Och alla är vi så olika. En del "hästmänniskor" tål inte detta utan de ska helst vara robotar ... Tacka vet jag riktiga hästmänniskor som låter sina hästar vara de fantastiska individer de är !

 

[kvandi]

Sv: Olika synpunkter på NH?

(jag har inte läst alla sidor i tråden)

Jag följer ingen direkt metod i min hantering av hästarna. Jag har en gång i tiden testat kurser för både Cowboyversionen(ryck o slit i repgrimman), Parelli(övningar som passar den som behöver strukturerade övningar) och tillsist hittade jag hem genom indiansk horsemanship. Hästen lös, på hästens villkor, inte massa stress o slit i en repgrimma med massa uppgifter som skall utföras. Lite likt Monty i vissa avseenden. Dock har jag bara läst o sett videos om Montys metoder men det är mycket med hans sätt jag inte gillar! Dock var det åratal sedan jag fortbildade mig. Jag tycker jag har hittat en harmoni i hanteringen av hästarna som inte innebär att "träna varje torsdag kl 18“ utan vi bara Är tillsammans. Sunt förnuft, lite kunskap om hur en häst och en hästflock fungerar kan göra underverk. Själv har jag rehabiliterat en "galen och ohanterbar" häst på detta vis, ridit in en unghäst och nu har jag två tvååringar som allmänuppfostras i sin flock. Ser fram emot att rida in dom!

Jag varvar utveckling inom islandshäst/dressyr med att utveckla oss att klara rida utan träns, göra lite trick. Men det var åratal sedan jag tränade "NH" och upprepade övningar. Det behövs lixom bara den perioden man snackar ihop sig o sen har man ju satt gränserna och nivån på samvaron o då känner inte jag att man behöver älta. Däremot ser jag en utmaning i att kunna utföra precisionsridning -volter, fram/bakdelsvändningar, övergångar o andra dressyrövningar utan träns. Varför inte träna det utan tvingande hjälpmedel likaväl som med?

Vid det här laget har jag glömt huvudsyftet med tråden så kan det gå...

 

[skuggi]

Sv: Olika synpunkter på NH?

För att fortsätta lite på urspungsfrågan så har jag faktiskt fått en lite annan syn på Parelli nu. Jag tror jag ser mer av det andra ser, den Parelli jag har fått lära mig tillsammans med ponnyn har nog varit väldigt anpassad då ponnyn inte klarar av Parellis normala tänk.
När jag läser artiklar från dem ser jag dem med andra ögon.

Om jag ska sammanfatta kort mina tankar:

Parellis kommunikation med hästen utgår ifrån att människan använder samma metoder som en hingst använder för att hålla ordning i flocken.
Hingstens huvudmål är att de andra måste FLYTTA sig, han börjar med små signaler men eskalerar ganska snabbt till "fysiskt våld", tills den andre faktiskt flyttar sig. De andra hästarna i flocken vet att det är såhär, de behöver inte ha fått stryk för att se och känna vilken nivå av dominans hingsten har, och de kommer vanligen flytta sig för små signaler.
Det här funkar utmärkt på alla flockmedlemmar utom en likvärdigt dominant/hingst, samt på ledarstoet(eller den häst som har hennes roll).

Människan får problem med hästar som naturligt har mer dominans i sig än människan har, då de kommer att ifrågasätta, fysiskt. Därför "får" Parellistudenter inte hålla på med hingstar förän låååångt upp i utbildningsstegen.
Människan får också problem med "ledarston", som helt enkelt inte tar sådan behandling, de flyger och far och blir rädda.

Vår ponny har personlighetsdrag som ligger närmare "ledarstoets" roll, vilket har gjort att vi aldrig kunnat få lära oss Parelli på "rätt sätt". Vi har fått anpassa oss en hel del, skulle jag bli fysisk med honom så lämnar han planeten liksom

I helgen var jag med ponnyn på en grundkurs i True Connection, som grundats av Parelliinstruktörer som såg problemet.

De vill att vi hellre "imiterar" de metoder ett ledarsto har för kommunikation, eftersom att alla, även hingsten/dominanta kommer att följa. För ledarstoet är det viktigast att alla LYSSNAR på henne. Hon ger finare signaler och lämnar utrymmer för eftertanke innan hon eskalerar. Hon eskalerar heller aldrig upp till egentligt fysiskt våld, hon gör en snabb överrasknings"attack" och sedan går hon tillbaka till små signaler. Det är viktigt att alla är med henne och lyssnar, att de följer henne om hon springer. De ska inte vara rädda för henne.

Det här funkar så bra på ponny så man trodde inte det var sant

En annan sak med Parelli är att man ser det som att det är hästens ansvar tex att hålla sig ute på volt och i ombedd gångart tills man ber om något annat. Som människa ska man vara passiv och ge hästen eftergift i form av att man inte inverkar. Om hästen avbryter sitt uppdrag får den "skäll" förståss.

Det jag upplevde med True Connection var att man fokuserade mycket mer på att vara MED hästen hela tiden. I mitt huvud är jag med och travar runt på volten hela tiden, berömmer, ber om ett varv till, håller takten osv. Och det var SÅ stor skillnad
Visst har det funkat som vi gjort förut, absolut, men UTTRYCKET hos hästen är ju helt förändrat! T.o.m. "utomstående" som inte ens är "NH-folk" såg stor skillnad i uttrycket.

Skulle vara spännande att höra om någon annan testat True Connection, extra spännande om någon Parellistudent har upplevt samma som jag. Jag kan självklart helt ha missförstått Parelli, men jag har tränat vid flera tillfällen med flerstjärniga Parelliinstruktörer och aldrig fått ett såhär bra resultat.

 

[axel]

Sv: Olika synpunkter på NH?

En annan sak med Parelli är att man ser det som att det är hästens ansvar tex att hålla sig ute på volt och i ombedd gångart tills man ber om något annat. Som människa ska man vara passiv och ge hästen eftergift i form av att man inte inverkar. Om hästen avbryter sitt uppdrag får den "skäll" förståss.

Suck.
Om hästen har det jobbigt då?

Jag tror mer på uppmuntran o lite mer spännande arbete- omväxlande.

Vad jag vet är hästen ingen maskin som man stoppar i en polett.

Andra hästar kan springa ihjäl sig...

Kyra.. som är professor i ridning anser att sparkstöttingen är bäst. Man får putta på igen om det börjar ebba ut eller snarare NÄR det gör det.

 

[skuggi]

Sv: Olika synpunkter på NH?

Självklart förväntar man sig bara detta från en häst som är fysiskt och mentalt förberedd. Man börjar ju inte med att bara förvänta sig att den ska fatta, man höjer sakta kraven.
För mig var som sagt den stora skillnaden närvaron MED hästen i arbetet, inom Parelli ska man liksom "låta den vara" när den gör rätt.

 

[axel]

Sv: Olika synpunkter på NH?

Låta den "vara" o sen skälla på den

Kyra myntade uttrycket "sparkstöttingen" o den beskriver väl hur man bör tänka.

Man ska också vara fair o se till om hästen orkar o förstår.

Uppmuntran funkar bäst på både djur o människa.

 

[skuggi]

Sv: Olika synpunkter på NH?

Påminna är väl ett bättre ord än skälla på antar jag. (får skylla på att min förkylning gör min hjärna till mos )

Orkar och förstår är som sagt naturligtvis grunden, det jag saknar hos Parelli är att man liksom "lämnar" hästen själv där ute på cirkeln. Det krävs så lite för att vara med den, men det gör så stor skillnad.

 

[tuaphua]

Sv: Olika synpunkter på NH?

Jag är ju varken Parelli eller TC. Men jag upplever lite att människor för lite individualiserar hanteringen av djuren när man följer metoder. För jag har hittills inte hittat en komplett metod. Därför kör jag en mix som inte har ngt namn. För att kunna anpassa efter individen.

Och jag tror att har man ridit en del dressyr så förstår man att arbeta "i varje steg" bättre. Iaf jag upplever att det gett mig en större förståelse för jobbet avsuttet.
Jag tror man bör avhålla sig från att störa hästar och inte ge hjälper i onödan sas. Men jag tycker inte man för det behöver överge dem.

Min ena har tex lite småsvårt med galoppen när han går i fri form avsuttet(och uppsuttet). Om man arbetar honom på tygeln så kan han lättare galoppera i takt etc. Han kan galoppera i takt fri om han får gasa på. Då blir han dock stressad.
Och i hans fall är det så viktigt att man håller den mentala energin rätt. Han har ju haft problem att komma ner i energi och kan än inte bryta stress själv.
Så i galoppen hjälper jag honom hålla takten genom att själv med hand och armbåge röra i den takt jag vill att han ska galoppera. Det är inga stora rörelser. Men det räcker. Fäller jag ner armen och bara låter honom själv lösa det byter han galopp, bryter av etc om man inte ber honom rusa, vilket jag inte vill.

Såna små saker upplever jag att man gott och väl kan hjälpa hästarna med.
Jobbar man mycket med konvalecenter som inte får spänna till, slänga sig, korsa benen, är superladdade etc så måste man hitta andra sätt än bara pressa och dominera. De hästarna har inte råd med den returen man kan få.
Med korrigering kommer hästen iaf tillfälligt stegras i energi. Är de då oskolade kan man få en retur som kräver mer korrigering en till retur etc etc..
Det blir liksom ohållbart. Man får välja en annan linje redan från start.
Speciellt om hästarna kanske redan är superladdade av att stå. Då kan man trigga responser som inte är skoj.

Det finns ju tränare som går i konflikt med hästarna och kräver. Då måste man kunna ta returen. Och med "fel" häst kan det bli jäkligt våldsamt. Hingstar tex kan ju svara upp rejält där. En del ledarston med.
Vissa saker måste man ta, tex om hästen är rent livsfarlig. Men då måste man som människa också ha en naturlig och självklar pondus som man kombinerar med pauser direkt efter korrigering. Pauserna är det viktigaste.
Det är i dem som den korrigerade går ner i energi och igen blir lugn och sammarbetsvillig, inte i försvar/retur etc. Utöver att det är då det sätter sig i nervsystemet.
Hingstar ger ju inte paus. Ledarston however gör ju ngt likt det.
Hingstar upplever jag också som slöare än ston. De låter saker fortgå längre innan de rejält och snabbt ger sig på. Ston tar saker snabbare innan det blir så stort. De slipper då slåss. Men måste hålla sig lite mer allerta i tid.
Så tror jag man måste jobba som människa. Ta det innan det blir stort.
Vi kan inte ta de fighter en hingst kan göra med sina kilon.

Man får också sätta rimliga gränser för vad som går att lyckas med. Man får ta små saker steg för steg för att undvika konflikter. Och om man undviker konflikter får man ett djur som villigare gör det man ska.
Man blir bra på det man gör.
Tränar man på/dvs är i kamp blir man bra på det.

 

[bigganl]

Sv: Olika synpunkter på NH?

Det finns många sätt att träna kommunikation med hästen.Fortsätt ditt sökande tills du hittar ett sätt att jobba/träna med hästen som känns rätt för dig. Olika träningssätt passar olika människor.

 

[avslutat medlemskap]

Sv: Olika synpunkter på NH?

KL:
Apropå kommunikation och pondus så måste jag berätta en grej som hände före jul:

Jag hjälper ibland till lite på en bondgård som vänner till mig äger och just den här dan skulle jag vara "stoppkloss" så att inte korna kom för långt. En kossa passade ändå på att smita bakom ryggen på mig när jag stoppade en annan och hon gick upp på en landgång som används till att fösa dom till ett annat utrymme. Hon kom dock till en stängd dörr och vanligtvis så vänder ju kor och river hela inredningen i sin iver att komma runt men jag sa bara lugnt "nää nu gick du för långt, kom tillbaks igen" och riktigt TÄNKTE på att hon skulle backa. Döm om allas förvåning när hon försiktigt och lugnt backade hela vägen tillbaks utan att ens tänka tanken på att vända.

Jag har varit med om så mycket genom åren så jag påstår att dom kan känna vad vi tänker bara vi tänker tillräckligt "högt". Intressant är det iallafall att försöka koppla ihop sig med djuren, vilket alla kan lära sig med lite tålamod och lyhördhet.

 

[tuaphua]

Sv: Olika synpunkter på NH?

Jag vet inte om jag tror på djurkommunikation. Jag utesluter inget. Men de flesta av oss kan iaf inte ta in sånt om det är möjligt. De flesta av oss kan heller inte sända tydligt nog.

Däremot tror jag att om man tänker rätt själv, bara förutsätter att det SKA gå och förväntar sig det och inte ngt annat, så kan djuren läsa det på en i form av kroppsspråk och energi och de gör då oftast rätt.
Varför jag tror detta är för att jag ser det funka då de ser människan. men är man ur synfält så funkar både ljudsignaler och tanke inte lika felfritt.

Jag och min ponny har hängt ihop i 20 år nu. Han gör ofta det jag tänker när jag säger "Hur tänkte du nu?" och då menar att nu gjorde du inte som jag tänkt. Då gör han om och gör som jag vill. Men för att det ska funka helt måste han se mig. Så huruvida det är tanken eller en liten, liten signal jag sänder ut med kroppen vete fasen.

Dock tror jag oavsett på tankens kraft. Om man tänker "nu ska vi dit" och inte "hoppas vi kan ta oss dit" så brukar man lyckas bättre. Det finns ju inget annat alternativ i ens sinne eller kroppsspråk.

 

[avslutat medlemskap]

Sv: Olika synpunkter på NH?

Jag tror inte heller på djurkommunikation i form av "djurpratare" o dyl. men jag är helt övertygad om att dom kan känna av vad vi menar att vi vill att dom ska göra. Det har hänt mig allt för många gånger för att jag helt ska avfärda det. Det har också hänt att jag känt ett "nädu, nu ska jag busa med dig" men där är det nog mer kroppsspråk inblandat.

 

[skuggi]

Sv: Olika synpunkter på NH?

KL:
Apropå kommunikation och pondus så måste jag berätta en grej som hände före jul:

Jag hjälper ibland till lite på en bondgård som vänner till mig äger och just den här dan skulle jag vara "stoppkloss" så att inte korna kom för långt. En kossa passade ändå på att smita bakom ryggen på mig när jag stoppade en annan och hon gick upp på en landgång som används till att fösa dom till ett annat utrymme. Hon kom dock till en stängd dörr och vanligtvis så vänder ju kor och river hela inredningen i sin iver att komma runt men jag sa bara lugnt "nää nu gick du för långt, kom tillbaks igen" och riktigt TÄNKTE på att hon skulle backa. Döm om allas förvåning när hon försiktigt och lugnt backade hela vägen tillbaks utan att ens tänka tanken på att vända.

Jag har varit med om så mycket genom åren så jag påstår att dom kan känna vad vi tänker bara vi tänker tillräckligt "högt". Intressant är det iallafall att försöka koppla ihop sig med djuren, vilket alla kan lära sig med lite tålamod och lyhördhet.

Det där pratade vi också om en hel del, det är ju helt uppenbart att de kan "läsa våra tankar" om vi tänker dem tillräckligt tydligt i våra huvuden. Skulle tro att en riktigt tydlig tanke syns i vår kropp i små omedvetna signaler som helt enkelt är precis lagom och tydliga för djuren.

 

[supersonic]

Sv: Olika synpunkter på NH?

Det finns garanterat ingen metod som är 100% rätt i precis samtliga fall, vissa metoder passar vissa människor (och hästar) bättre, och det är ju toppen tycker jag
En metod som känns bra inom en själv, och som hästen reagerar positivt på och utvecklas vidare, ja den metoden är nog rätt för just det ekipaget.

Du tog orden ur min mun!

Jag kan ibland känna att det har gått lite troll i "metoder" och att de har blivit lite för kommersiella. Grunden borde ju vara att tillbringa tid med sin häst och därigenom lära av varandra. Sen är det ju inte fel att vara öppensinnad för att komma vidare