Öppen och ärlig diskussion om att gå ned i arbetstid vs. jobba heltid

Bukefalos 30 år!

Jag tycker detta är ett väldigt vettigt inlägg och väl värt att tänka på! Jag ville ha min tid där och då - för min dotter och för mig själv - och då fick det dels kosta lite i stunden och dels minska mina pensionsavsättningar under några år. Jag kommer precis som du skriver att klara mig ändå, jag har jobbat heltid i totalt 25 år som det är nu och kommer att göra det i 10-15 år till innan det blir dags att ta ut någon pension. De 7 åren jag jobbade deltid känns faktiskt försumbara i sammanhanget.


Jag håller med - vi hade också perioder med gnäll och stök vid hämtning trots bara ett barn och trots vanligtvis relativt korta dagar. MEN med kortare dagar och "mer dag kvar" när vi kom hem så blev det tid till trevlig och lugn samvaro lite längre tid på eftermiddagen/kvällen och det var väldigt viktigt för MIN sinnesfrid. Att känna att det "blev bra igen" efter en stökig hämtning, att inte resten av dagen färgades helt av det pga trötthet och tidsbrist. Så jag gillade upplägget med kortare dagar! Hade ju dessutom hund då också, och det var mycket värt att hinna en hundpromenad i dagsljus även under den mörkare delen av året!

Jag tycker att det är trist att tiden med barnen på vardagarna är så kort när man arbetar heltid. Det blir nästan bara logistik. Frukost, iväg till förskolan och sen hem, laga middag, göra i ordning sig och läggning.

Jag tror inte jag vill gå ner i tid, men jag ska nog bli bättre på att ta ut lite föräldraledighet här och var. En onsdag, eller fredag. Jag ska nog sätta mig ner och räkna på hur många dagar vi har kvar och vilka vi eventuellt behöver till långa sommarlov osv. senare. Man kan ju vara tjänstledig också. Vi har råd med det.
 
Jag tycker att det är trist att tiden med barnen på vardagarna är så kort när man arbetar heltid. Det blir nästan bara logistik. Frukost, iväg till förskolan och sen hem, laga middag, göra i ordning sig och läggning.

Jag tror inte jag vill gå ner i tid, men jag ska nog bli bättre på att ta ut lite föräldraledighet här och var. En onsdag, eller fredag. Jag ska nog sätta mig ner och räkna på hur många dagar vi har kvar och vilka vi eventuellt behöver till långa sommarlov osv. senare. Man kan ju vara tjänstledig också. Vi har råd med det.

Om man jobbar heltid, kan man ta ut 11 tjänstlediga dagar per år utan att få betald-semesterdagsbortfall (om man har vanlig heltid och vanlig semester). Och ens jobb godkänner det då. En kompis som jobbar inom HR tipsade mig om det :D
 
Hej!

Jag och min man diskuterar fram och tillbaka här hemma om att gå ned i arbetstid eller inte.
Våra barn är 4 och 6 år. Vi jobbar idag heltid och barnen går på förskola 7.15-16.00 mån-tors samt 7.15-13.00 fredag.
Den stora går i förskoleklass plus fritids samma tider.
Vi båda känner att barnen är helt slut när vi kommer hem på eftermiddagarna samt att det är så mycket tjafs och gnäll på dom. Det är svårt att få till en vettig kväll. Att de bråkar vet jag inte om det bara beror på trötthet men absolut att det finns med i ekvationen.
Mannen kunde justera sin arbetstid lite så han går hem 14.30 på torsdagar och hämtar direkt då så jobbar han in den timmen någon kvart här och där istället.

Jag skulle vilja höra era erfarenheter och hur ni tänkt/tänker kring heltidsjobb/deltidsjobb.
Hur ni tänkt kring förlorad inkomst och pension eller bara allmänna tankar.
Nu generaliserar jag men oftast är det kvinnan som går ned i tjänst och i vår familj om bara jag skulle gå ned i tjänst skulle det innebära att jag alltid får lämna och hämta vilket jag tycker skulle sätta stor press på mig.

Men jag vill gärna ha er input!

MVH

Både jag och min man har arbetat omkring 80-85% sen vi fick vår dotter. Hon går nu sista året på förskolan och har alltid gått 7.30-15 månd-tors och 7.30-13 på fredagar.

Vi tycker det fungerar jättebra. Vi hämtar och lämnar varannan dag och turas om varannan fredag. Jag tror hon hade orkat längre dagar, men vi tycker om att få kvalitetstid ihop varje dag och inte bara skynda hem för att fixa mat och natta typ.

Det blir ju ett stort inkomstbortfall (man får inte räkna på det 🙈), men vi har helt okej grundlöner båda två och har alltid haft med i vår planering när vi köpt hus, bil osv att vi vill kunna arbeta denna procent. Så vi har planerat vårt liv och vår levnadsstandard utifrån en inkomst på ca 80% av våra löner.

Våra pensioner drabbas såklart. Men, båda våra mammor har dött innan eller precis månaderna efter pension så jag vägrar planera mitt liv efter det, utan jag vill ha livskvalitet NU 🧡 Men med balans för att vi såklart ska kunna leva drägligt framtiden också, så vi sparar lite extra peng privat till vår pension som vi t.ex försöker förvalta väl på börsen.
 
Sonen gick på förskola ca 7:45-16:15 de flesta dagarna. Vi har aldrig haft några problem med trötthet efter hämtning för han har alltid sovit så bra; de första åren när han sov på förskolan så kunde han lätt sova från lunch till efter mellanmålet på eftermiddagen och hemma somnade han i bra tid och sov som en sten på nätterna. Vårterminen i tvåan ville han inte gå på Fritids längre, så då började han ta bussen hem direkt efter skolan. Så i vårt fall har mycket sömn/vila gjort susen för vår fritid.
 
Jag jobbar 85%, har anpassat schema utifrån barnen. Jobbar ca 50% ena veckan, mer den andra. Är ensamstående-ish så det här är hur jag kan få ihop livet på ett bra sätt för barnen. Jag tycker det är bra eftersom det gör att jag aldrig är stressad över hämta/lämna-grejen längre. Och jag slipper dåligt samvete över långa dagar för barnen.
 
När äldsta barnet började förskolan gick jag ner till 80 %, ledig en dag i veckan. Som lärare har det tyvärr ofta inneburit att jag har arbetat 100 % men fått betalt för 80 %. Även om jag har varit hemma en dag i veckan så har jag behövt arbeta mer hemma än vad förtroendetiden egentligen har räckt till. Är man ensam mentor till 27 elever och fortfarande behöver gå på alla möten som de som arbetar heltid gör, så räcker det inte att någon annan håller i lektionerna en dag i veckan för att det ska motsvara 20 % mindre jobb.

Jag har ändå valt att fortsätta med att vara hemma en dag i veckan, äldsta är nu 6 år och jag är inne på tredje barnet. Kommer fortsätta vara hemma en dag i veckan även när yngsta går förskola och förskoleklass. Jag ska dock försöka stå på mig mer så att jag faktiskt inte arbetar mer än vad jag får betalt för.

Pensionen ja... Jag vet. Det blir ju ganska många år av deltidsjobb för mig, och även år av att vara föräldraledig på heltid. Jag tänker såhär: Barnen är det viktigaste i mitt liv och jag vet att jag aldrig kommer ångra att jag tillbringade mycket tid med dem när de var små. Jag har som ambition att arbeta några (kanske ganska många då...) år extra innan jag går i pension istället.
 
När barnet gick på förskola jobbade både jag och pappa ca 80% för att hon skulle få kortare dagar. Vi hade både ganska lång restid till jobben också. Vi gick omlott så han lämnade alltid och jag hämtade alltid.

Idag är vi separerade. Jag jobbar 100% men jobbar kortare på barnvecka och längre på barnfri vecka. Hade jag inte haft möjlighet till det så hade jag gått ner i tid.

Jag vill umgås med mitt barn. Tiden går så fort så det är ju bara några år som man behöver gå ner i tid. Min dotter är 8 och klarar sig själv på morgonen så jag behöver inte fundera på lämning längre. Inte hämtning heller egentligen men hon vill gå på fritids så jag hämtar henne på vägen hem.
 
Lediga dagar är inte så mycket värt det för oss då den stora har skolplikt. Det är mer värt att få kortare dagar (tyvärr) kan känna lite sorg över det men så är det.
Eftersom min man har statisk tid när han måste börja på jobbet innebär det att jag alltid lämnar. Han har fixat så han kan jobba kortare dagar torsdagar och fredagar och då hämtar han barnen.
Då är det mån-ons kvar och min plan var att fråga om jag kan testa jobba 1 timme mindre, dvs hämta vid 15.00 och se om det gör någon skillnad för barnen att komma hem lite tidigare. Så får vi utvärdera om det räcker eller om vi skulle behöva korta ned dagarna ännu mer. Men då blir det också så att jag får både lämna och hämta dessa tre dagar.
Är det ett alternativ att lämna barnen senare och din man hämtar? På så vis blir ju dagarna också kortare och du blir inte fast med både hämtning och lämning.
 
Vi jobbar båda två heltid och vill gärna göra det. Jag hade en kort period efter barn nummer två när jag gick ner till 90% men det var snarare mer för att jobbet var slitsamt. När jag sedan blev gravid med barn nummer tre gick jag direkt upp till 100% igen för att få ut högsta SGI vid föräldraledigheten.

Våra barn kan absolut vara lite trötta och slitna ibland men det är de oavsett tiden vi hämtar upplever jag. Det brukar oftast ordna upp sig efter ett rejält mellanmål eller middag så jag tycker snarare att det handlar om hunger än trötthet 😄

Jag jobbar i vården och jobbar lite skift och helger vilket innebär att jag har någon enstaka dag ledigt under veckan, då får minsta såklart vara hemma från förskolan och de stora slipper fritids.

För vår del hade vi kunnat gå ned i tid rent ekonomiskt men vi vill inte 🙈
 
Vi jobbar bägge heltid. Men förutsättningarna för att kunna göra det är att vi bägge har förtroendetid, stor möjlighet att styra våra arbetstider själva och möjlighet att delvis arbeta hemifrån. Annars vet jag inte om vi hade arbetat heltid. Innan när jag "bara" hade flextid så arbetade jag ca 85 %. Det var framför allt för att kompensera för pendlingstid. Maken jobbade heltid då och vi hämtade och lämnade lika mycket, det gör vi även idag.

Också ekonomiskt priviligerade att vi har haft råd att gå ner tid. Men handlar också om att vi aldrig har anpassat våra utgifter efter två fulla inkomster. Vi flyttade till hus när vi var föräldralediga med äldsta barnet, har snålat ordentligt med föräldradagar, varit lediga mycket med barnen över lov och bara i korta perioder haft två hela inkomster.

Yngsta går 8-16 på förskola och de äldre (10 och 8) går på skola/fritids samma tider. Yngsta kan absolut vara trött men som @Guldaskig upplever jag att det är oavsett längd på dagarna på förskolan. Äldsta barnen vill aldrig gå hem från fritids så där är jag inte så orolig för att de är där för länge...
 
Vi jobbar båda två heltid och vill gärna göra det. Jag hade en kort period efter barn nummer två när jag gick ner till 90% men det var snarare mer för att jobbet var slitsamt. När jag sedan blev gravid med barn nummer tre gick jag direkt upp till 100% igen för att få ut högsta SGI vid föräldraledigheten.

Våra barn kan absolut vara lite trötta och slitna ibland men det är de oavsett tiden vi hämtar upplever jag. Det brukar oftast ordna upp sig efter ett rejält mellanmål eller middag så jag tycker snarare att det handlar om hunger än trötthet 😄

Jag jobbar i vården och jobbar lite skift och helger vilket innebär att jag har någon enstaka dag ledigt under veckan, då får minsta såklart vara hemma från förskolan och de stora slipper fritids.

För vår del hade vi kunnat gå ned i tid rent ekonomiskt men vi vill inte 🙈

Jag hade gärna jobbat heltid också, men jag har för lång resväg just nu pch är ensam med alla lämna/hämta. Jag hade fått ha barnomsorg 06.30-17.30 minst… jag har aldrig innan jobbat deltid. Det är en spännande erfarenhet.
 
Jag jobbar 70%, men en del av det helg, så ungarna är på fritids/förskola ca kl 7-16.30 tre dagar i veckan. Yngsta är hemma mina två lediga dagar I veckan och äldsta har då endast skola utan fritids.
Jag tycker egentligen det är lite väl långa dagar för dom, men har varit tvungen att byta jobb för att fokusera på eget mående (ohållbar situation på tidigare jobb som aldrig löstes) och har därför fått längre att köra till jobbet (närmare 1 timme). Anledningen att jag känner att det går är att det är just tre dagar i veckan som är långa, inte fem dagar i alla fall.


Vad gäller min pension har vi ett eget sparande till det. Sambon jobbar I nuläget utomlands, förhoppningsvis byter han jobb inom närmaste året och kan då ta lämna/hämta ett par dagar i veckan.
 
Vi kan absolut avsätta lite mer till pensionen, den möjligheten har vi.
Jag har flexibla arbetstider men det har inte min man. Han börjar alltid 6.30 och då behöver han vara ombytt så han åker 6.15 hemifrån och har av det skälet svårt att lämna på morgonen.
Fredagen är kort av den anledningen att han jobbar på industri och de slutar vid 12 på fredagar (förutom en dag i månaden då de turas om att jobba till 16 men då hämtar jag tidigt) så tyvärr kan vi inte ändra på fredagstiden.
Kan ni gå ner till 90 båda, och ha en dag ledig varannan vecka, så barnen får en ledig dag mitt i veckan?
 
Vi jobbar både 100%, men både arbetar en del hemma, har flexibla tider och kan lätt arbeta en timma var när barnen somnat på kvällen.

Jag överväger att gå ner i tid, men valt att inte göra det ännu. Men strösslat ganska friskt med föräldradagar för att få en del långhelger.
 
Lediga dagar är inte så mycket värt det för oss då den stora har skolplikt. Det är mer värt att få kortare dagar (tyvärr) kan känna lite sorg över det men så är det.
Eftersom min man har statisk tid när han måste börja på jobbet innebär det att jag alltid lämnar. Han har fixat så han kan jobba kortare dagar torsdagar och fredagar och då hämtar han barnen.
Då är det mån-ons kvar och min plan var att fråga om jag kan testa jobba 1 timme mindre, dvs hämta vid 15.00 och se om det gör någon skillnad för barnen att komma hem lite tidigare. Så får vi utvärdera om det räcker eller om vi skulle behöva korta ned dagarna ännu mer. Men då blir det också så att jag får både lämna och hämta dessa tre dagar.
Jag är föräldraledig 20% med ledig fredag, trots att stora går i skolan (de små på föris). Passar oss bra :)
 
Våra barn har ungefär samma tider som dina. Den stora går i skolan och lilla på förskola. Stora åker skolbuss så där slipper vi en lämning.

Jag jobbar 90 % just nu, och halva fredagar (i huvudsak hemifrån så jag slipper restid). Kan dock täcka upp med föräldrapenning så jag inte behövde bekymra mig om SGI.

Jobba kortare dagar alla dagar är svårt med mitt arbete och jag skulle behöva förskjuta arbetsdagen så det ändå inte blivit kortare på förskola/fritids.

Jag jobbar oftast 06.30-15, mannen lämnar och jag hämtar.

Det är det jag tänkt mest på, inte pension eller pengar (även om det hjälpte ekonomiskt att gå upp från 80 % till 90 %). Pensionen tänker jag att jag kan spara extra pengar till sedan om jag behöver, mina föräldrar betalade av huset och fixade ganska mycket i reda pengar de sista tio åren innan då vi barn flyttat ut.
 
Hej!

Jag och min man diskuterar fram och tillbaka här hemma om att gå ned i arbetstid eller inte.
Våra barn är 4 och 6 år. Vi jobbar idag heltid och barnen går på förskola 7.15-16.00 mån-tors samt 7.15-13.00 fredag.
Den stora går i förskoleklass plus fritids samma tider.
Vi båda känner att barnen är helt slut när vi kommer hem på eftermiddagarna samt att det är så mycket tjafs och gnäll på dom. Det är svårt att få till en vettig kväll. Att de bråkar vet jag inte om det bara beror på trötthet men absolut att det finns med i ekvationen.
Mannen kunde justera sin arbetstid lite så han går hem 14.30 på torsdagar och hämtar direkt då så jobbar han in den timmen någon kvart här och där istället.

Jag skulle vilja höra era erfarenheter och hur ni tänkt/tänker kring heltidsjobb/deltidsjobb.
Hur ni tänkt kring förlorad inkomst och pension eller bara allmänna tankar.
Nu generaliserar jag men oftast är det kvinnan som går ned i tjänst och i vår familj om bara jag skulle gå ned i tjänst skulle det innebära att jag alltid får lämna och hämta vilket jag tycker skulle sätta stor press på mig.

Men jag vill gärna ha er input!

MVH
Vi jobbade deltid från och till fram till barnen var 3-4 år ungefär, med olika upplägg. Ibland kortare dagar och ibland färre dagar. Jag arbetade deltid i högre utsträckning än min man. Visst var det mysigt att kunna få lite mer tid med barnen, men vi upplevde aldrig att de var speciellt mycket tröttare av att vara på förskolan.

Anledningen till att vi slutade arbeta deltid var helt enkelt att det blev för slitigt. Vi förväntades göra samma arbete på mindre tid och för mindre lön, och det mäktade vi inte med. Ekonomiskt var det dock inga problem.

Nu är barnen 11 och 14 och jag har precis gått ner i tid igen, nu har jag en annan typ av tjänst där jag kan prioritera på ett annat vis. Helt underbart även om barnen inte behöver mig utan jag gör det bara för min egen skull :).

Arbetar man olika mycket deltid eller är olika mycket föräldraledig behöver man så klart kompensera varandra för ex. pensionssparande.
 
Jag jobbade 80-90% när barnens pappa och jag levde ihop, har för mig han också jobbade deltid då. När vi separerade behövde jag gå upp lite i tid för att få ihop månadsbudgeten, till 95% men har fördelat det så att jag jobbar mer under mina barnfria veckor och mindre barnveckorna, så barnen har samma tider som innan (de går på pappret 7:30-16:30 men i praktiken blir det mer 7:50-16).

Jag har aldrig säkrat upp min SGI eller liknande. Jag har relativt hög inkomst och har bedömt att nedgången i tid och lön inte gör jättestor skillnad för min pension. Dessutom har jag ett privat sparande som är så stort att jag känner mig trygg ändå.

Nu har jag återigen försökt gå ner till 90%, mest för att jag är trött 🙈 och inte vill slita ihjäl mig. Mindre än så skulle i nuläget vara svårt med den roll och de uppgifter jag hade, det skulle antagligen va leda till att jag fick en massa flex.
 
Hej!

Jag och min man diskuterar fram och tillbaka här hemma om att gå ned i arbetstid eller inte.
Våra barn är 4 och 6 år. Vi jobbar idag heltid och barnen går på förskola 7.15-16.00 mån-tors samt 7.15-13.00 fredag.
Den stora går i förskoleklass plus fritids samma tider.
Vi båda känner att barnen är helt slut när vi kommer hem på eftermiddagarna samt att det är så mycket tjafs och gnäll på dom. Det är svårt att få till en vettig kväll. Att de bråkar vet jag inte om det bara beror på trötthet men absolut att det finns med i ekvationen.
Mannen kunde justera sin arbetstid lite så han går hem 14.30 på torsdagar och hämtar direkt då så jobbar han in den timmen någon kvart här och där istället.

Jag skulle vilja höra era erfarenheter och hur ni tänkt/tänker kring heltidsjobb/deltidsjobb.
Hur ni tänkt kring förlorad inkomst och pension eller bara allmänna tankar.
Nu generaliserar jag men oftast är det kvinnan som går ned i tjänst och i vår familj om bara jag skulle gå ned i tjänst skulle det innebära att jag alltid får lämna och hämta vilket jag tycker skulle sätta stor press på mig.

Men jag vill gärna ha er input!

MVH

Som jag har skrivit i någon annan tråd så tycker jag ibland att diskussionen kring deltidsjobb tenderar att bli för svartvit och oproportionerlig.

Det viktiga är väl vad man utgår från för belopp, inte att man till varje pris måste jobba heltid.

Om jag som tjänar 55 000 i månaden jobbar 75% så tjänar jag fortfarande mer på min deltid och får mer i pension än en person som arbetar heltid och har 40 000 kr i månaden. Men vem är det som får pekpinnar om förlorad inkomst och lägre pension? Jo, jag. Inte får den andra personen en massa kommentarer kring varför den valt ett jobb med så låg lön och jag antar att den inte heller i normalfallet ligger sömnlös över sin framtida pension.

Både jag och barnens pappa jobbade deltid i omgångar när barnen var små och det känns som helt rätt beslut. Det var skönt att ha lite större marginaler i vardagen och få mer tid tillsammans med barnen även om det inte blev särskilt långa eftermiddagar tillsammans ändå eftersom båda vi vuxna pendlade.
 
Men gud en lön på 40.000:- kan väl inte anses vara låg? O_o
Jag vet att buke inte är representativt för befolkningen men inte ens här kan väl 40' vara en låg lön?

I övrigt köper jag att bara % av arbetstid inte ger hela bilden för hur framtiden blir.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Valvaka!
  • Dejtingtråden 39
  • Stensamlare?

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 12
  • Kattnamn från sagor?

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp