Paus från facebook

[the_connemara]

Men fy, så trist inställning. En sak om man uttrycker att man inte är intresserad av att se folks selfies, men ditt inlägg är ju bara dömande. Vad vet du om varför folk lägger upp selfies?
Att det bara skulle handla om bekräftelse går stå för dig.

Jag är också så himla trött på allt tjat om bekräftelse. Ja, det är tragiskt (för dem som känner det behovet ) att det är så vanligt att det är skadligt. Men till att döma andra utifrån något de dessutom lår dåligt över är ju bara onödigt.

Är så himla glad över att jag aldrig öht känt att det var anledningen till att jag postat/kommenterat/gillat något som helst i sociala medier. Det är fan ett privilegium att slippa känna!

 

[honung]

Men fy, så trist inställning. En sak om man uttrycker att man inte är intresserad av att se folks selfies, men ditt inlägg är ju bara dömande. Vad vet du om varför folk lägger upp selfies?
Att det bara skulle handla om bekräftelse går stå för dig.

Nej det är snarare du som dömer mig. Jag känner mig stressad av att se alla dessa selfies dels för att det ger ganska uppenbara signaler om bekräftelsebehov som jag tycker är tragiskt och ledsamt, jag tycker uppriktigt att det är ledsamt att jakten på likes och kommentarer på sitt eget ansikte dag ut och dag in. Jag känner mig taskig om jag inte deltar i det, och jag känner mig taskig om jag deltar i det. Jag talar hellre om för mina vänner attt de är fina när vi träffas än att ge ett lamt like som triggar behovet ännu mer. Klickar jag like på en, undrar en annan varför jag inte klickade like där.
Samma sak med de där grattisarna på födelsedagar. Om 200 skickade grattis visste jag exakt vilka 44 som inte hade grattat mig. Så jag stängde tidigt av möjligheten att gratta mig när jag fyllde år. Då är det alltid några som skickar det där grattiset via messenger istället. Suck. Kom och plinga på min dörr istället, skicka en blomma, slå en signal.

Usch, facebook/sociala medier är en bekräftelsemaskin. Det är väl ganska vetenskapligt fastlagt att likes-cirkusen triggar hjärnans belöningscenter.

Sen har jag i första hand använt facebook för mycket mycket annat som jag tycker är bra. Jag bara önskar att vänner-kapitlet kunde blockeras helt och hållet. Jag vill inte ha andra människors liv i mitt knä. Och då får du tycka att jag är hur dömande du vill, men jag har nog med mitt eget liv och jag umgås hellre med mina vänner på riktigt och tar selfies tillsammans som vi INTE lägger upp på nätet utan spar i våra album istället.

 

[the_connemara]

Jag känner mig taskig om jag inte deltar i det, och jag känner mig taskig om jag deltar i det.

Känner igen mig! Jag vägrar delta. Gillar bara på saker jag verkligen gillar och är väldigt oaktiv förutom ett ynkligt fåtal vänner jag aktivt följer, typ färre än en hands fingrar.

Kanske min upplevelse av fb o sociala medier färgas mycket av att jag till allra, allra största delen har folk jag aldrig träffat/troligtvis inte kommer träffa där. Skaffade dem för att följa hästaktiviteter och området har utökats med en ansenlig mängd feministiska konton på senare år. Jag följer för att inspireras och lära mig mer och har således typ inga (?) konton med bara selfies. En del feministkonton har ju selfies till inlägget men det är ju den superlånga texten jag läser, läser kommentarer till och gillar.

 

[karamelldrottningen]

Någon som tagit paus från FB och andra sociala medier?
Funderar på att helt sonika logga ut en period, då jag tycker att jag irriterar mig för mycket på inlägg, och får så mycket negativt i mitt flöde.
Ni som tagit en time out, hur upplevde ni det? Var det negativt, dvs missade ni mycket?
För- och nackdelar?

Tog bort facebook några år (men med möjlighet att kunna komma in igen).

Fördelar: jätteskönt!
Nackdelar: så mycket aktuell info, ändringar skrivs först på facebook. Många företag/organisationer är jättesnabba på facebook men betydligt långsammare i sida egna hemsidor.

 

[Red_Chili]

Samma sak med de där grattisarna på födelsedagar. Om 200 skickade grattis visste jag exakt vilka 44 som inte hade grattat mig. Så jag stängde tidigt av möjligheten att gratta mig när jag fyllde år. Då är det alltid några som skickar det där grattiset via messenger istället. Suck. Kom och plinga på min dörr istället, skicka en blomma, slå en signal

Lite av den anledningen så skickar jag aldrig grattishälsningar öppet på facebook. Jag vill inte att andra ska tänka "Aha, hon skickar till den men inte till mig, alltså bryr hon sig inte om mig".

 

[Snurrfian]

Lite av den anledningen så skickar jag aldrig grattishälsningar öppet på facebook. Jag vill inte att andra ska tänka "Aha, hon skickar till den men inte till mig, alltså bryr hon sig inte om mig".

Är det verkligen någon som har koll på det? Jag har inte koll på vem som skickar till andra, och försöker bara vara noga att tacka det som grattar mig. Jag grattar på Facebook själv när jag ser att någon fyller, men är det folk jag träffar så grattar jag dem när jag träffar dem istället.

 

[MiniLi]

Nej det är snarare du som dömer mig. Jag känner mig stressad av att se alla dessa selfies dels för att det ger ganska uppenbara signaler om bekräftelsebehov som jag tycker är tragiskt och ledsamt, jag tycker uppriktigt att det är ledsamt att jakten på likes och kommentarer på sitt eget ansikte dag ut och dag in. Jag känner mig taskig om jag inte deltar i det, och jag känner mig taskig om jag deltar i det. Jag talar hellre om för mina vänner attt de är fina när vi träffas än att ge ett lamt like som triggar behovet ännu mer. Klickar jag like på en, undrar en annan varför jag inte klickade like där.
Samma sak med de där grattisarna på födelsedagar. Om 200 skickade grattis visste jag exakt vilka 44 som inte hade grattat mig. Så jag stängde tidigt av möjligheten att gratta mig när jag fyllde år. Då är det alltid några som skickar det där grattiset via messenger istället. Suck. Kom och plinga på min dörr istället, skicka en blomma, slå en signal.

Usch, facebook/sociala medier är en bekräftelsemaskin. Det är väl ganska vetenskapligt fastlagt att likes-cirkusen triggar hjärnans belöningscenter.

Sen har jag i första hand använt facebook för mycket mycket annat som jag tycker är bra. Jag bara önskar att vänner-kapitlet kunde blockeras helt och hållet. Jag vill inte ha andra människors liv i mitt knä. Och då får du tycka att jag är hur dömande du vill, men jag har nog med mitt eget liv och jag umgås hellre med mina vänner på riktigt och tar selfies tillsammans som vi INTE lägger upp på nätet utan spar i våra album istället.

Det var just det där med att anta att selfie = bekräftelsebehov. Så är det garanterat inte för alla, kanske för en del.
Sen att sociala medier kan bli jobbigt säger jag inget om.

 

[honung]

Det var just det där med att anta att selfie = bekräftelsebehov. Så är det garanterat inte för alla, kanske för en del.
Sen att sociala medier kan bli jobbigt säger jag inget om.

Så vad har du för teori om vad selfiepostandet står för och vad det innebär? Jag menar mer än bara tala om för mig att jag har fel, har du någon annan teori så får du gärna berätta så blir du mer relevant och det kanske då blir lättare att förstå fenomenet, och selfiepostarna ges en annan grace? Please?

Självporträtt har vi nog gjort i många tusen år på ett eller annat sätt efter vår tid och förmåga, men jag tror inte någonstans i tidlinjen att denna besatthet av att sprida sin egen fejja rakt i nyllet på sin omgivning varit möjlig eller existerat innan smartphonens backrearkameran kom 2010 i kombination med sen facebook, snapchat osv osv.

 

[MiniLi]

Så vad har du för teori om vad selfiepostandet står för och vad det innebär? Jag menar mer än bara tala om för mig att jag har fel, har du någon annan teori så får du gärna berätta så blir du mer relevant och det kanske då blir lättare att förstå fenomenet, och selfiepostarna ges en annan grace? Please?

Självporträtt har vi nog gjort i många tusen år på ett eller annat sätt efter vår tid och förmåga, men jag tror inte någonstans i tidlinjen att denna besatthet av att sprida sin egen fejja rakt i nyllet på sin omgivning varit möjlig eller existerat innan smartphonens backrearkameran kom 2010 i kombination med sen facebook, snapchat osv osv.

Jag tror att man kan lägga upp selfies av många anledningar. Ser ingen poäng med att ens analysera det mer än så.
Det är inte konstigare än alla andra saker vi lägger upp bild på.

 

[honung]

Jag tror att man kan lägga upp selfies av många anledningar. Ser ingen poäng med att ens analysera det mer än så.
Det är inte konstigare än alla andra saker vi lägger upp bild på.

Vi har olika åsikter, men du motiverar dina lite för fegt tycker jag. Det är viktigare för dig att poängtera att jag har fel, eller så får jag helt enkelt inte säga så, jag vet inte riktigt det är lite vagt.

 

[MiniLi]

Vi har olika åsikter, men du motiverar dina lite för fegt tycker jag. Det är viktigare för dig att poängtera att jag har fel, eller så får jag helt enkelt inte säga så, jag vet inte riktigt det är lite vagt.

Jag tycker inte att jag behöver kunna motivera varför man kan chilla lite med att anta saker om andra människors tankar och motiv.
Jobbigt att du blir så negativt påverkad av sociala medier. Kanske skulle det bli lättare för dig att hantera om du tog lite mer perspektiv kring varför folk lägger upp bilder osv istället för att bara anta en massa obefogade saker.

Och självklart finns det en del som lägger upp selfies för att få uppmärksamhet/bekräftelse, men de är nog i minoritet.

 

[honung]

Jag tycker inte att jag behöver kunna motivera varför man kan chilla lite med att anta saker om andra människors tankar och motiv.
Jobbigt att du blir så negativt påverkad av sociala medier. Kanske skulle det bli lättare för dig att hantera om du tog lite mer perspektiv kring varför folk lägger upp bilder osv istället för att bara anta en massa obefogade saker.

Och självklart finns det en del som lägger upp selfies för att få uppmärksamhet/bekräftelse, men de är nog i minoritet.

Det är fortfarande oklart vad du tycker man ska ha för perspektiv på selfiehetsen men ditt budskap om mig är desto tydligare, det behöver du inte upprepa fler gånger nu.

 

[Bobloblaw]

Har bara varit positivt utan facebook. Tog bort en gammal för flera år sedan för jag gillar inte att skrolla och hålla mig uppdaterad etc blir bara trött i hjärnan. Som introvert försöker jag spara min energi till folk irl.

Sedan blev jag "tvingad" att skaffa en för att vara med i vår grupp för stallet jag står i. Så där läser och skriver jag om det är något aktuellt som behöver meddelas. Ex städdagar, hagfördelningar. Har inga vänner på den facebooken

 

[Bobloblaw]

Kan inte ta någon paus eftersom jag aldrig fattat grejen med fb. Har ett fåtal vänner och går in på FB när jag ska leta rätt på någon saftig danskurs. Däremot kör jag med omvänd snobbism och gör mig lustig över dem som ägnar tid åt att berätta för alla och envar över deras präktiga liv. Tex om jag gör något riktigt duktigt typ klipper gräset, tvättar fönstren och sen lagar något smarrigt och dricker lite alkohol till så om någon ringer så säger jag att jag haft en fb dag. Eller det är är en riktigt fet FB status som givit många lajks. Skapa lugn i livet- skippa nyheter, inget FB, Instagram eller Twitter inget onödigt lyssnade på radio. Mitt hälsorips

Inga nyheter, radio, twitter eller instagram för mig heller. det är så skönt

 

[Problematisk]

Nej det är snarare du som dömer mig. Jag känner mig stressad av att se alla dessa selfies dels för att det ger ganska uppenbara signaler om bekräftelsebehov som jag tycker är tragiskt och ledsamt, jag tycker uppriktigt att det är ledsamt att jakten på likes och kommentarer på sitt eget ansikte dag ut och dag in. Jag känner mig taskig om jag inte deltar i det, och jag känner mig taskig om jag deltar i det. Jag talar hellre om för mina vänner attt de är fina när vi träffas än att ge ett lamt like som triggar behovet ännu mer. Klickar jag like på en, undrar en annan varför jag inte klickade like där.
Samma sak med de där grattisarna på födelsedagar. Om 200 skickade grattis visste jag exakt vilka 44 som inte hade grattat mig. Så jag stängde tidigt av möjligheten att gratta mig när jag fyllde år. Då är det alltid några som skickar det där grattiset via messenger istället. Suck. Kom och plinga på min dörr istället, skicka en blomma, slå en signal.

Usch, facebook/sociala medier är en bekräftelsemaskin. Det är väl ganska vetenskapligt fastlagt att likes-cirkusen triggar hjärnans belöningscenter.

Sen har jag i första hand använt facebook för mycket mycket annat som jag tycker är bra. Jag bara önskar att vänner-kapitlet kunde blockeras helt och hållet. Jag vill inte ha andra människors liv i mitt knä. Och då får du tycka att jag är hur dömande du vill, men jag har nog med mitt eget liv och jag umgås hellre med mina vänner på riktigt och tar selfies tillsammans som vi INTE lägger upp på nätet utan spar i våra album istället.

Jag tycker du verkar döma andra rätt hårt utifrån det här inlägget. Och jag förstår att du känner en himla press runt sociala medier/"bekräftelsemaskiner" men det är verkligen inte så för alla. Tycker det är synd att du bara ångar på om att det bara handlar om bekräftelse istället för att bara acceptera att det inte alls är så för alla.

 

[Problematisk]

Jag har inte tagit nån officiell paus, däremot har jag medvetet valt att inte vara aktiv på så många sociala medier. Har aldrig haft twitter, snapchat, kik, tiktok eller allt vad det heter och har hetat genom åren (jag vet inte ens vad som finns )
Det jag har är facebook och instagram. På facebook är jag vän med några gamla klasskamrater, och resten är folk med hund- eller hästkoppling. Är med nästan uteslutande hund- och hästgrupper. Om någon vän gör inlägg som irriterar mig tar jag bort dem eller avföljer dem, så i praktiken gallrar jag ju rätt friskt så jag bara ser det jag vill se. Jag skulle INTE klara mig utan facebook eftersom det är där jag hittat nya stallplatser, hittat medryttare, träffat hundkompisar, bokar träningar, köper begagnade hästprylar etc. Jag får också en stor del av mitt sociala umgänge den vägen, genom "kompisar" i hund- och hästgrupperna. Vissa grupper är bra för seriösa frågor, har fått mycket bra hjälp och stöd där, och andra är mer mysiga och folk delar med sig av små historier från sin dag typ. Som att småprata med vänner alltså.
Instagram följer jag mest hund- och hästkonton (no shit ) och några jag känner. I perioder har jag följt t.ex. träningskonton, matkonton eller liknande men ofta väcker det ångest och press som jag inte vill ha, så då avföljer jag snabbt.

Jag har alltså valt ganska petigt vilka sociala medier jag vill ha och har en ganska "skyddad atmosfär" där. Jag ser helt enkelt till att inte bli pepprad av "onödig information" och sånt jag inte bryr mig om, det är så enkelt att göra för att slippa stress och irritation. Då ger det mig mycket mer. Skulle jag däremot ha "större" konton med fler vänner/följare osv skulle jag kanske se mer negativa aspekter av det. Nu har jag liksom inga problem att lägga upp en bild där jag är skitful på instagram eftersom mina följare 1) antingen sett mig skitful många gånger förr eller 2) inte kunde bry sig mindre om hur JAG ser ut eftersom det är mina hundar och hästar de "vill följa"

Sammanfattning: Jag tror mer på att "styra flödet" än att "pausa helt", för egen del.