Pepptråden 2013

Sv: Pepptråden 2013

Hmm, jo jag ligger nästan exakt på BMI 15 nu efter viktuppgången men jag är van vid att ligga på ca 13 så det skiljer en hel del. Men det är väl bara att inse att jag inte kan eller ska jämföra med dom vikterna eftersom jag vill bli frisk och inte fastna i det här helvetet hela livet. Kanske är inte vårt första delmål på BMI 17 så extremt högt ändå, det verkar ju inte som att någon annan tycker det?

Och Lindgren, det är alltid skönt att påminnas om att allt faktiskt inte blir till fett. Och att jag inte ser ut som den köttbulle som jag ser själv. Lite muskler vore ju toppen att få, jag har redan fått mer muskler för nu klarar jag av vanliga saker som att riva en morot på rivjärn och öppna dörrar om dom inte är jätte tunga och en hel massa vardagssaker. Och jag klarar att gå mer med hunden och har ridit tre gånger.

Känner mig allmänt deppig och ledsen idag, men stolt för att jag skött maten som jag ska trots kaoset inombords. Jag ska inte låta ätstörningen vinna den här kampen!!!

Men jag har också klöst mig själv på armar och ben och nypt mig själv hårt för att straffa mig utan att det ska bli skador som syns...Och tog lite extra lugnande tabletter förut så de senaste timmarna är lite dimmiga och jag hoppas jag kan ta mig till badrummet nu så jag kan lägga mig sen...
 
Sv: Pepptråden 2013

Vad modig och duktig du är som försökt ta kontakt med din pappa. Det är ju ett jätte stort steg. Vi får hoppas att han är redo att ta till sig det du säger/skriver och att han har mod att svara. Jag håller tummarna för att det ska gå bra.

Nej, nu måste jag lägga mig för nu snurrar det i hela huvudet...
 
Sv: Pepptråden 2013

Ja du ser! Det är alla dessa små muskler som brutits ned under sjukdomens tid som kommer tillbaka ju mer du går upp. Nödvändiga muskler! Jag såg ju faktiskt att du fick ta i med hela dig för att putta upp porten till tågstationen när du var här - det är sådant du inte ska behöva göra. När sjukdomen förbrukat allt ditt fett tog den sedan musklerna. Du orkar ju faktiskt inte. Det beror inte på att du på något sätt skulle vara otränad - det beror på att din svältkost har snuvat dig kraften. Går du upp i vikt får du tillbaka kraften, men du kommer inte att bli tjock. För jag antar att du vill kunna öppna även de tunga dörrarna? Och utan eftertanke kunna riva många morötter om du så vill det? Och du vill väl kunna ta dig från ett ställe till ett annat utan att känna att kroppen protesterar?

Kämpa på, du kan klara det här! Hoppas du får sova i natt <3
 
Sv: Pepptråden 2013

Här ska jag försöka peppa upp mig själv imorgon, då jag ska på jobbintervju imorgon. För just nu känner jag mig mest värdelös. :( Liksom vem skulle vilja anställa mig?

Men det här jobb ska JAG HA! Det står mitt namn på det.
 
Sv: Pepptråden 2013

KL

Fick svar i natt och befann mig i chocktillstånd i två timmar. Trodde ärligt inte att jag av ett sms skulle börja skaka och gråta och inte kunna tänka klart! Jätte, jättetrevligt svar fick jag. Nu ligger bollen hos dem, så får försöka andas tills jag får kontakt igen :p
 
Sv: Pepptråden 2013

Stormkast- Med tanke på din bakgrund är det inte alls bra att du ska börja väga dig varje dag. Jag har jätte svårt för att acceptera att vikten skiljer sig från dag till dag och hela dagar förstörs om vågen visar högre siffror än jag tänkt. Och jag tror att du lätt kommer hamna i samma situation, eller vad tror du?

Jag är rädd för att du inte väger dig för att peppa dig själv eller uppnå lycka utan för att ha kontroll och få utlopp för din ångest och ditt självhat. Om du tänker tillbaka på när du var jätte smal, var du lyckligare då än nu när du fortfarande är smal men mer hälsosam?

Är man överviktig är det hälsosamt att gå ner i vikt, men det är aldrig hälsosamt att banta. Det handlar om att göra livsstilsförändringar. Är man normalviktig finns det inget som blir bättre för kroppen av att man går ner i vikt. Och jag vet att du inte tror på oss men du är normalviktig, det finns inget tjockt på dig överhuvudtaget. Om jag såg ut som dig när jag nått min målvikt skulle jag vara glad!

För oss som har problem med maten behöver inte en viktnedgång innebära allvarlig undervikt för att ställa till problem. Det räcker med något kilo ner eller att man utesluter någon mat för att tankarna ska triggas igång och man hamnar i ett mönster som är svårt att bryta och som bara blir värre och värre.

Var rädd om dig Stormkast

Usch, jag skäms nästan för att skriva det här till just dig - och jag hoppas så verkligen att du förstår att jag inte tycker att du är ljusår i närheten av att vara överviktig, utan det här rör bara mig - men ja, jag kan helt ärligt säga att jag var lyckligare som något mer normalviktig än som överviktig. Jag älskade att se OK ut i kläder, att ha ett mellanrum mellan låren hur jag än stod, att inte vara rädd för att hålla armarna intill kroppen, kunna ha sex utan att behålla kläder på överkroppen och hålla in magen, våga kunna prata med människor, se proportionerlig ut på min häst, få sjukt mycket uppmärksamhet från män, och titta på ett foto och kunna tänka att jamen, det ser ju ändå okej ut. Allt sådant. Och jag vill så himla gärna tillbaka dit igen, och den här gången dessutom bli 100% nöjd.

Jag vet att risken är stor att jag hamnar i svältspiralen igen, och jag är livrädd för det, men jag är lika livrädd för att fastna som idag. Inte våga bära de kläder jag vill, inte våga låta män röra eller knappt ens träffa mig, inte kunna gå på stan utan att hålla in magen, och ha ångest varje gång jag sitter bredvid någon på tåget för att mina lår väller ut. Jag är så livrädd för att jag resten av mitt liv ska vara den tjocka, ensamma och olyckliga, och jag måste ta chansen till att undvika det. Även om det innebär risker. Tyvärr.

Tusen tack för dina ord och omtanke i alla fall. <3
 
Sv: Pepptråden 2013

kl

Fy. Jag hatar såna här dagar när man går runt med tårarna brännandes bakom ögonlocken och man vet inte riktigt varför:(
Nu ska jag ta en promenad och tänka på annat.
 
Sv: Pepptråden 2013

Kl
Sitter här och försöker samla mod till att rida min tok ponny idag, hon ska bara skrittas i för sig så de kan jag göra hemma runt gården .. O_o
Lyssnar på P3 dokumentär om kidnappningen av Ulrika Bidegård ..
Nej bäst att sätta lite fart kanske :p
 
Sv: Pepptråden 2013

Lindgren- Oj, märkte du dom där sakerna när jag var hos dig? Haha, jag tyckte att jag hade peppat upp mig själv massor och att jag blivit så stark :p Men du har rätt, det kommer bli så skönt när jag klarar av vardagen bättre. Och det är skönt att höra att det inte är jag som är lat.

Det låter kanske lite som att jag är just lat för dom som inte förstår problematiken men jag orkar fortfarande inte vanliga saker som alla andra och inte att ha aktiviteter hela dagarna. Som igår så oroade jag mig hela dagen för hur jag skulle orka med idag för att jag skulle hinna med "så mycket", och detta utgör väl kanske en sisådär 5% av vad en frisk Qelina gjorde på en dag. Idag har jag bakat, varit på torget och köpt frukt, hämtat ut ett paket och sen ska jag storhandla. Det är väl vad andra gör utöver jobb och plugg?

Jag är så otroligt glad för din skull med smset! Och det är inte konstigt alls att reagera som du gjorde. Så starkt och modigt av dig att ta steget och så underbart att du fick positiv respons.

Grodan- Lycka till idag, om du inte redan gjort intervjun? Hur gick det i så fall? Vad är det för jobb du sökt?
 
Sv: Pepptråden 2013

Stormkast- Precis det du beskriver att du känner i nuläget känner jag också, och gjorde även på en bra mycket lägre vikt. Så för mig verkar det knappt som att jag överhuvudtaget skulle kunna se mig själv som smal eller vara nöjd. Nu är dom där tankarna du beskriver jätte starka hos mig som du kanske läst i mina inlägg.

Men jag kan se skillnad på att kläderna satt annorlunda förut och jag kunde känna mig lite mer bekväm i min kropp, jag gillade att mina armar och ben var smalare och att jag inte hade så mycket valkar som nu. Men jag hatade mitt ansikte för där såg jag inte frisk ut alls, så blek, grå och insjunken. Vissa gånger när jag vaknade och hjärnan inte riktigt var med och jag såg mig själv i en spegel visste jag inte vem jag såg. Innan jag var tillräckligt vaken för att fatta att det var mig själv jag såg så såg jag en sjukligt mager person som skrämde mig massor, men så fort jag insåg att det var jag i spegeln förvandlades bilden till en tjock tjej igen. Hel konstigt.

Jag vill inte se sjuk ut, för jag hatar att folk tror att dom vet saker om mig pga hur min kropp ser ut och jag hatar att folk kan stirra ut mig utan att dölja det. Jag vill se frisk och hälsosam ut.

Är din plan att du ska gå ner till en vikt som fortfarande är normalviktig? Du tänker väl inte gå ner till undervikt igen? Du är inte överviktig nu som du skriver, jag vet visserligen inte hur lång du är men det jag sett är absolut inte en tjock tjej.
 
Sv: Pepptråden 2013

Ja, det gjorde jag! Jag är i och för sig väldigt medveten om min omgivning (hur folk beter sig, kroppsspråk etc etc). Men ja, det märks att du inte har den kraften som en frisk Qelina skulle haft. Så jag hoppas verkligen att det kan påminna dig om att fortsätta att kämpa och fortsätta att äta utan att fixa med maten, så att du går upp i vikt och får tillbaka kraften! För det vet jag att du vill! Du vill ju inte vara handikappad av din bristande ork, och det blir du inte när du får tillbaka vikten och kraften!

Och lat är du verkligen inte, jag tycker att du gör mycket även för att vara sjuk. När jag var deprimerad låg jag i sängen, åt, gick på toa och tittade på TV i princip. Jag lämnade allt som oftast inte ens lägenheten. Nu när jag är frisk kan det gå dagar utan mycket aktivitet också - som idag t.ex. Jag klev upp kl12, har ätit brunch och lagar nu nån form av middag (vid alldeles fel tid på dagen egentligen :p). Och that's it. 16.30 ska jag till jobbet, sedan lär jag troligtvis hamna vid datorn igen. Och jag ser faktiskt inget fel med det!
 
Sv: Pepptråden 2013

Men jag kan se skillnad på att kläderna satt annorlunda förut och jag kunde känna mig lite mer bekväm i min kropp, jag gillade att mina armar och ben var smalare och att jag inte hade så mycket valkar som nu.

Måste bara påpeka att du faktiskt inte har några valkar, alls. Få bort det där tänket!
 
Sv: Pepptråden 2013

Jag låg på 49 när jag vägde som minst tidigare, och då hade jag fortfarande den hängande, lösa fettklumpen på magen och bilringar när jag satt ned, så tyvärr är det ju på sätt och vis fortfarande övervikt. Jag är bekant med uttrycket skinny fat, men för mig är det fortfarande övervikt som bör tas bort eller ersättas med muskler, och jag tycker ju inte att det sistnämnda är estetiskt tilltalande.

Och BMI är ju ingen vetenskap. I andra fall vet jag ett helt gäng friidrottare som skulle anses vara sjukligt underviktiga, men det blir ju inte applicerbart eftersom de har extremt lite underhudsfett, och detsamma gäller ju mig eftersom jag istället har extremt lite muskler.

I alla fall, fördelen från förra gången är att jag vet vid vilka viktgränser jag tycker att jag ser OK ut, och vilken gräns jag måste hamna på. Jag vet också ungefär hur mycket jag kan tappa på en period, och kan därför lägga upp det på ett bättre sätt den här gången, till skillnad från sist när jag bara toksvälte för att jag trodde att jag aldrig skulle bli smalare, och att jag trodde att en brödskiva skulle få mig att gå upp märkbart. Är övertygad om att det kommer gå bättre den här gången eftersom jag kan resonera mer logiskt runt det.
smile.gif
 
Senast ändrad:
Sv: Pepptråden 2013

Jag tror att risken är väldigt stor att du och Qelina triggar varandra genom att skriva sånt där. Vore jag som du skulle jag inte vilja riskera att elda på en tjejs vikthets när tjejen ifråga dessutom har 15 i bmi.
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har funderat några varv till på mitt förhållande till mat, efter att jag skrev mitt blogginlägg om det här tidigare...
Svar
13
· Visningar
3 633
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp