Planerat kejsarsnitt PRIVAT

[vemsomhelst123]

Har någon gjort det? Jag vill gärna ha ett minimalt snitt och det lutar åt att vända mig till en privat klinik, vill gärna höra andra som gjort liknande samt vad ni fick betala och hur det hela gick till, nöjda? Missnöjda? Andra tankar och reflektioner? Samt vart vände ni er.

Jag förstår dig, jag har själv känt ungefär samma (ffa det där med att helst inte vilja föda barn/vara gravid alls). Däremot tycker jag nu att det ska bli rätt spännande med förlossningen, men att det ska vara ett "val" att snittas om man inte känner att man kommer komma över den rädslan. Däremot tror jag att du ska ta emot de samtal som erbjuds, inte minst mtp din vilja att snittas i v.37, så att du får en bättre bild av risker och komplikationer som kan uppstå. Det är alltid bättre att göra ett informerat val kring sin hälsa än ett baserat på instinkter och rädsla, för att minska risken för frustration, oro och felaktiga förväntningar efteråt.

Jag har forskat en del på en annan patientgrupp där det är väldigt tydligt att information ökar chanser för ett gott resultat oavsett om man opereras/inte opereras (jfr snitt/vaginalt). Oavsett utfall och patientens preferens från början, dvs vill patienten opereras så görs det om det inte är medicinskt kontraindicerat, men resultatet och nöjdheten är mycket större om man innan ingreppet genomgått strukturerad information vid ett antal tillfällen jämfört med de som endast får en operation.

 

[lil-sis]

Pappan sov med oss i eget rum på just Akademiska. Trots knökfullt när vi var där.

 

[Sofie_B]

Det räknar jag inte med heller, men önskemål får man lägga fram. Inställningen på akademiska är däremot att man helst ska få igång värkarbetet innan snittet påbörjas och det vill inte jag, för då finns risken att jag hamnar i ett akut snitt iallafall.

Vad är det du tycker är skrämmande med akut snitt? Jag blev igångsatt och ville väldigt gärna föda vaginalt, tyvärr gick inte det för mig den här gången då bebis fastnade för långt upp i förlossningskanalen och fick plockas ut med ett akut snitt 18 h efter att dom tagit hål på hinnorna. Ingenting under min förlossning kändes dock osäkert eller "akut" utan allting kring snittet blev väldigt bra. Dom betonade också hela tiden fördelen för bebisen med att gå igenom ett förlossningsarbete, även om det slutade i snitt. Så det är väl därför dom vill att värkarbetet ska börja, för barnets skull.

Försöker alltså bara luska i vad som skrämmer dig just med akut kontra planerat snitt, kanske kan vi hjälpa dig att dämpa den rädslan? Mitt snitt hade inte på något sätt kunnat bli bättre, varken upplevelsen i sig, återhämtningen eller första tiden med barnet.

 

[Ray]

Vad är det du tycker är skrämmande med akut snitt? Jag blev igångsatt och ville väldigt gärna föda vaginalt, tyvärr gick inte det för mig den här gången då bebis fastnade för långt upp i förlossningskanalen och fick plockas ut med ett akut snitt 18 h efter att dom tagit hål på hinnorna. Ingenting under min förlossning kändes dock osäkert eller "akut" utan allting kring snittet blev väldigt bra. Dom betonade också hela tiden fördelen för bebisen med att gå igenom ett förlossningsarbete, även om det slutade i snitt. Så det är väl därför dom vill att värkarbetet ska börja, för barnets skull.

Försöker alltså bara luska i vad som skrämmer dig just med akut kontra planerat snitt, kanske kan vi hjälpa dig att dämpa den rädslan? Mitt snitt hade inte på något sätt kunnat bli bättre, varken upplevelsen i sig, återhämtningen eller första tiden med barnet.

Mitt första var akut snitt och det var lätt det bästa. Ett akut är inte så akut som det låter.
Urakut är det när det är bråttom.

Mitt akuta var hur chill som helst och barnet mådde toppen och skrek direkt hon kom ut. Till skillnad från mitt planerade där barnet hade jobbigt med andningen och fick komma in ett tag på neo- vilket var hur läskigt som helst även om det inte var någon fara.

 

[ameo]

Mitt första var akut snitt och det var lätt det bästa. Ett akut är inte så akut som det låter.
Urakut är det när det är bråttom.

Exakt!
Akut snitt kallas det om det utförs vid en annan tidpunkt än den planerade, t.ex för att värkarna satt igång eller av annan orsak. Det behöver inte alls vara bråttom gör att set kallas akut.
Det jag tror att ts är orolig för är urakut snitt, även kallat katastrofsnitt, som är när det verkligen måste gå undan, för att rädda liv - mammans och/eller barnets.

Jag hade själv värkar hela förmiddagen före mitt första snitt, som skedde vid planerad tidpunkt. Det var inget som personalen var särskilt stressad över...

 

[Sporthorse]

Mitt första var akut snitt och det var lätt det bästa. Ett akut är inte så akut som det låter.
Urakut är det när det är bråttom.

Mitt akuta var hur chill som helst och barnet mådde toppen och skrek direkt hon kom ut. Till skillnad från mitt planerade där barnet hade jobbigt med andningen och fick komma in ett tag på neo- vilket var hur läskigt som helst även om det inte var någon fara.

Jaså, det är ju bra att veta. Är mest rädd att det blir slarvigt gjort om det blir akut.

 

[ameo]

Jaså, det är ju bra att veta. Är mest rädd att det blir slarvigt gjort om det blir akut.

Som sagt, det är bara när det handlar om att rädda liv som det möjligen kan bli lite hastigt lagda snitt. Och där kan man ju hamna oavsett hur väl förberedd man är.
(en av mina vänner katastrofsnittades med sitt femte barn, då hon börjat störtblöda. Läkaren sa efteråt att hen varit rädd för att inte kunna rädda livet på min vän, så illa var det. Och ändå bad läkaren om ursäkt för att hen inte lyckats lägga snittet riktigt så snyggt som det tidigare operationsärret som fanns på magen - efter en operation som inte var ett kejsarsnitt...)

Sätter värkarna igång innan det planerade datumet så är det bara att åka in, så görs det på samma sätt som om det vore planerat. Den enda skillnaden är att det görs vid en annan tidpunkt och därför kallas för akut i journalen. (nåja, nästan enda skillnaden - en till skillnad är att man inte duschat med desinfektionsmedel på morgonen före... Men det är de rätt bra på att kompensera. Min första bukoperation gjordes efter sån dusch, den andra som var med hela magen uppskuren gjordes akut, utan sån dusch före... Och infektion var väl ungefär den enda komplikationen jag slapp efteråt...)

 

[Ray]

Jaså, det är ju bra att veta. Är mest rädd att det blir slarvigt gjort om det blir akut.

Nej det blir det inte.
Mitt akuta är lätt det bästa på alla sätt och vis.
Mitt planerade tog sjukt lång tid, barnet skrek inte och mådde iofs bra men det var oroligt som fn och tog tid innan jag fick träffa honom. Och det var inte snyggare någonstans.
Min vän gjorde urakut- sövdes och barnet var ute på någon minut. Allt gick bra men hon var missnöjd med ärret eftersom det blev väldigt snett. De skär ju för att rädda barnet då och bryr sig inte om ärr.
Men det är ju som sagt för att rädda liv. Det är liksom liv som är prioritet i alla lägen.

 

[Poison-heart]

Jaså, det är ju bra att veta. Är mest rädd att det blir slarvigt gjort om det blir akut.

Har gjort ett akut snitt och det var inte slarvigt gjort. Som sagt, allt som inte är ett planerat snitt är ju akut. Men dom som jobbar i snittsalen är oerhört professionella. Finns ju värre saker som kan hända än ett lite slarvigt snitt...

 

[Flixon]

Jaså, det är ju bra att veta. Är mest rädd att det blir slarvigt gjort om det blir akut.

Det här är ju anledningen till varför det nog vore bra för dig att gå på samtalen med läkare /bm. Inte för att någon ska övertala dig att föda vaginalt, utan för att du ska fatta beslut baserat på fakta och inte ogrundade rädslor

 

[TinyWiny]

Jaså, det är ju bra att veta. Är mest rädd att det blir slarvigt gjort om det blir akut.

Jag blev tvungen att göra katastrofsnitt för 27 år sedan. Jag räknade med ett stort fult daggmaskärr från naveln och ner med tanke på hur blindtarmsärret som blev efter den operationen sex år tidigare och med tanke på hur akut det var. (Det här var alltså innan titthålskirurgin kom så mitt blindtarmsärr är över 2 dm långt.) Nu kvittade det mig, allt jag tänkte på var att mitt barn måste överleva. Jag själv var så sekundär i det läget att det hade kvittat hur ärret hade blivit.
Snittet blev ett bikinisnitt och visst syns det ett smalt smalt streck men med tanke på övriga operationsärr jag har på kroppen (jag har en sjukdom som heter EDS som ofta ger tjocka daggmaskärr) så är ärret efter snittet det absolut finaste och då var det verkligen urakut. De sprang genom korridoren till operation med mig i sängen medans läkaren förklarade för mig att de måste snitta.

Ett snitt efter värkarbetet har börjat är väldigt mycket skonsammare för bebisen. Att andningen är påverkad är vanligt efter planerade snitt.
Jag hoppas verkligen att du får prata med någon som kan ge dig all information du behöver så att du inte behöver tro utan kan veta. Jag tänkte på det tidigare när du skrev att du inte ville ligga och försöka pressa ut bebisen i flera timmar. Inget utdrivningsskede pågår i flera timmar. Vanligtvis handlar det om ett fåtal värkar bara, dvs. mindre än en halvtimme som är krystvärkar. Det är värkarna innan när livmoderhalsen ska öppna sig som kan ta timmar men då är det inget trycka på från den födandes sida. Att ha alla fakta gör att du kan ta ett beslut du är bekväm med. Rädd kan man självklart vara men ett beslut behöver grundas på den fakta man faktiskt har, inte att man tror att något är si eller så.

 

[Pontevecchio]

80% av alla förstföderskor spricker varav 5-7% total sfinkter. Andelen varierar beroende på vart i landet. Finns ett sjukhus där så många som 20% av förstföderskorna får förlossningsskada grad 4. I Finland är det bara 1-2 % som får sfinkterruptur.

Av alla som gör planerat kejsarsnitt får 0% sfinkterruptur.

Det går bra för många men döm inte oss som inte vill chansa för vi dömer inte er som vågar. Tvärt om tycker jag ni är tuffa järnladies.

Vilket sjukhus ger 20%? Jag har läst att KS i Sthlm hade högt, dvs upp mot 5%. Det har man arbetat med.

Jag tycker definitivt Sporthorse ska få snitt men jag tycker det är synd att det inte läses vad folk skriver ang snitt utan det förutsätts en hel del. Det är synd att projektet jag är med i ”min barnmorska” inte finns på fler ställen, hade varit en trygghet för många att få en barnmorska så dedikerad.

 

[Petruska]

Jaså, det är ju bra att veta. Är mest rädd att det blir slarvigt gjort om det blir akut.

Slarv, är nog inget du behöver oroa dig för. Varför skulle de slarva?

Vid urakut snitt är infektionsrisken i såret något högre. Men det är inte pga slarv, utan för att det brådskar att få ut bebisen.

Infektion i såret, i sin tur, försämrar ju läkningen något och därför kan också ärret bli mer synligt sen.

Men urakut är ju undantagsfallen, som man försöker undvika.

 

[Killaloe]

Nu har den här diskussionen glidit iväg på tok för långt från TS och jag skulle uppskatta om ni släpper spåret eller startar ny tråd /mod

Och eftersom denna uppmaning inte verkade fungera så ligger nu de senaste sidornas diskussion kring vaginala förlossningar här
https://www.bukefalos.se/threads/ru...ten-fran-planerat-kejsarsnitt-privat.1480046/

 

[Sporthorse]

Jag fick äntligen prata med en underbar bm, hon var verkligen på min sida och tyckte att det allra bästa för min och barnets skull vore att få ett snitt godkänt så snart som möjligt för att jag ska få njuta av dom sista tre månaderna i graviditeten.

Ligger nu och oroar mig ännu en natt över att tvingas föda fram ungen vaginalt.
Är livrädd. Läser statistik men blir bara mer och mer orolig.


https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/farre-drabbas-av-allvarliga-bristningar

Även om där står färre, så är tom 1% för högt för mig att riskera. Jag är dessutom övertygad om att jag aldrig kommer klara av smärtan ens i en problemfri vaginal förlossning.

Ber till gudarna, som jag inte tror på, att jag får mitt snitt beviljat.

Är otroligt känslig med låg smärtgräns, så kan inte genomgå en vaginal förlossning. Hade jag vetat att det skulle bli såhär jobbigt att vara gravid och behöva må så dåligt över att inte veta, så hade jag gjort abort direkt.

Får dåligt samvete över att tänka så, speciellt när jag samtidigt känner mitt barns rörelser, men nu mår jag inte bra alls.


Just det, I journalen tolkade hon läkaren som öppen inför ett ev kejsarsnitt.
Jag har fått remiss till någon på Aurora, det är bara den personen som kan trycka på att läkaren ändrar sig.
Men just den här läkaren kändes helt låst när jag var där. Ung man som säkert lärt sig att undvika snitt till varje pris. Jag vill inte ha Den läkaren när det väl gäller så hoppas INTE att jag får honom.

Får man veta vilken läkare man blir tilldelad?

 

[Blyger]

Skönt att du kommit iväg på fler samtal @Sporthorse ! En bra bm och Auroramottagningen kan säkert hjälpa dig massor, och kan säkert prata med läkaren på 'rätt' sätt (misstolkas mig inte, men ibland kan det behövas någon som hjälper en att förklara saker inom vården som också är i vården, har jag erfarenhet av).

 

[Kilauea]

Jag fick äntligen prata med en underbar bm, hon var verkligen på min sida och tyckte att det allra bästa för min och barnets skull vore att få ett snitt godkänt så snart som möjligt för att jag ska få njuta av dom sista tre månaderna i graviditeten.

Ligger nu och oroar mig ännu en natt över att tvingas föda fram ungen vaginalt.
Är livrädd. Läser statistik men blir bara mer och mer orolig.


https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/farre-drabbas-av-allvarliga-bristningar

Även om där står färre, så är tom 1% för högt för mig att riskera. Jag är dessutom övertygad om att jag aldrig kommer klara av smärtan ens i en problemfri vaginal förlossning.

Ber till gudarna, som jag inte tror på, att jag får mitt snitt beviljat.

Är otroligt känslig med låg smärtgräns, så kan inte genomgå en vaginal förlossning. Hade jag vetat att det skulle bli såhär jobbigt att vara gravid och behöva må så dåligt över att inte veta, så hade jag gjort abort direkt.

Får dåligt samvete över att tänka så, speciellt när jag samtidigt känner mitt barns rörelser, men nu mår jag inte bra alls.


Just det, I journalen tolkade hon läkaren som öppen inför ett ev kejsarsnitt.
Jag har fått remiss till någon på Aurora, det är bara den personen som kan trycka på att läkaren ändrar sig.
Men just den här läkaren kändes helt låst när jag var där. Ung man som säkert lärt sig att undvika snitt till varje pris. Jag vill inte ha Den läkaren när det väl gäller så hoppas INTE att jag får honom.

Får man veta vilken läkare man blir tilldelad?

Det där var väl ändå rätt positivt? Ska du prata mer med den bm?
Har förstått att fler besök kan behövas även om en blir beviljad.

Eftervärkar får man trots snitt, men mina gick över efter nåt dygn. Dessutom får man smärtstillande som tar bort det värsta av dom.

 

[TinyWiny]

Det där var väl ändå rätt positivt? Ska du prata mer med den bm?
Har förstått att fler besök kan behövas även om en blir beviljad.

Eftervärkar får man trots snitt, men mina gick över efter nåt dygn. Dessutom får man smärtstillande som tar bort det värsta av dom.

Det är inte alla som får smärtsamma eftervärkar överhuvudtaget och framförallt inte efter första barnet. Jag fick det inte alls med ettan (vaginalt) vilket jag hade räknat med då hen vägde nästan fem kg. Med tvåan (katastrofsnitt) var det någon enstaka som kändes mindre än normal mensvärk i några sekunder bara. Jag behövde ingen smärtlindring alls efter snittet så det var inte så att den smärtlindring som redan fanns tog värk-smärtan med. (Skriver det eftersom vissa när frågan har varit uppe har menat att jag då var så smärtlindrad ändå att de inte kändes.) Att livmodern drog ihop sig kände jag men det var helt enkelt inte smärtsamt. Det är så väldigt olika det också

 

[vemsomhelst123]

Jag fick äntligen prata med en underbar bm, hon var verkligen på min sida och tyckte att det allra bästa för min och barnets skull vore att få ett snitt godkänt så snart som möjligt för att jag ska få njuta av dom sista tre månaderna i graviditeten.

Ligger nu och oroar mig ännu en natt över att tvingas föda fram ungen vaginalt.
Är livrädd. Läser statistik men blir bara mer och mer orolig.


https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/farre-drabbas-av-allvarliga-bristningar

Även om där står färre, så är tom 1% för högt för mig att riskera. Jag är dessutom övertygad om att jag aldrig kommer klara av smärtan ens i en problemfri vaginal förlossning.

Ber till gudarna, som jag inte tror på, att jag får mitt snitt beviljat.

Är otroligt känslig med låg smärtgräns, så kan inte genomgå en vaginal förlossning. Hade jag vetat att det skulle bli såhär jobbigt att vara gravid och behöva må så dåligt över att inte veta, så hade jag gjort abort direkt.

Får dåligt samvete över att tänka så, speciellt när jag samtidigt känner mitt barns rörelser, men nu mår jag inte bra alls.


Just det, I journalen tolkade hon läkaren som öppen inför ett ev kejsarsnitt.
Jag har fått remiss till någon på Aurora, det är bara den personen som kan trycka på att läkaren ändrar sig.
Men just den här läkaren kändes helt låst när jag var där. Ung man som säkert lärt sig att undvika snitt till varje pris. Jag vill inte ha Den läkaren när det väl gäller så hoppas INTE att jag får honom.

Får man veta vilken läkare man blir tilldelad?

Försök att tänka att vården är på din sida generellt. Ingen kommer tvinga dig till vaginal förlossning. Däremot kommer allt gå mycket bättre om du får fakta och möjlighet att ventilera alla dessa saker som oroar dig, tex får information om vad som kan göra ont efter snitt och vilka smärtlindringsalternativ som finns då och vilken påverkan graviditeten i sig kan ha utseendemässigt och funktionsmässigt, och förväntat läkningsförlopp på den eventuella påverkan på kroppen som själva graviditeten har oavsett förlossningssätt.

Vårdens uppgift är att informera (tex att ingen kommer göra ett planerat snitt i v.37 pga hälsorisker för barnet) så att du ska ha all fakta inbakad i det val du gör. Det valet kommer ju som det låter inte ändras, men det kan grundas på bättre information och ge en större trygghet för dig i den situationen. Mitt råd till dig är att inte gå till aurora med inställningen att övertala eller "bråka" om ett snitt, utan gå dit och berätta hur du känner inför både graviditet och förlossning, lyssna på vad de har att erbjuda i form av stöd och lita på att de kommer hjälpa dig att bli lugnare och tryggare med resten av graviditeten och förlossningen/snittet.

 

[Sporthorse]

Det där var väl ändå rätt positivt? Ska du prata mer med den bm?
Har förstått att fler besök kan behövas även om en blir beviljad.

Eftervärkar får man trots snitt, men mina gick över efter nåt dygn. Dessutom får man smärtstillande som tar bort det värsta av dom.

Tyvärr inte med den barnmorskan, hon är pensionär och ersatte bara min ordinarie som är på semester. Men hon var verkligen underbar! Aldrig känns en sån trygghet med en främmande person förr. Hon gav mig dessutom massor med tips på vad jag skulle säga på aurora osv.
Fick svar på alla mina frågor efter mötet. Tycker inte den ordinarie är lika trygg, mycket yngre kvinna som saknar erfarenheten som denna har. Men den ordinarie är såklart också bra.
Den ordinarie vågar inte riktigt prata om kejsarsnitt, såg det i journalerna.