Ridning på en hand

[stjarnfrugt]

Sv: Ridning på en hand

jag kan ha roligt på många sätt med hästen men i det ligger ingen som helst motsats till att hästen arbetar på ett bra sätt igenom kroppen som ökar dess styrka och hållbarhet

Precis. Både äpplen och päron är goda men för den sakens skull kommer det aldrig att bli samma frukt. Man kan inte jämföra äpplen och päron, men man kan ändå inse att de båda har sitt eget goda syfte.
På svenska: Att man har roligt med hästen är viktigt då det inte minst stärker relationen häst-människa. Men man blir inte automatiskt en bättre ryttare, och hästen blir inte automatiskt en välgymnastiserad och stark häst, bara för att man tycker om att leka "följa john" i hagen etc.

Att något känns roligt och lätt är nödvändigtvis inte detsamma som att det är bra och hälsosamt. Annars skulle nog inte minst jag vara lådvinsalkis numera - tänk vad mkt roligare det hade varit att studera matematik om man hade nån alkoholpromille i blodet

Atta glida runt och åka häst är något annat och säger en del om varför man söker sej till den sortens ridning = tyvärr som jag misstänkt, bekväma "genvägar" för ryttaren när det är så "jobbigt" med det andra sättet Inte för alla, det tror jag inte men för många tyvärr, det syns även av den inställning man har många gånger till "vanlig" dressyr....

OT

Ungefär det sa min lärare på gymnasiet då vi under min gymnasietid diskuterade den tidens "modegren" inom ridning (behöver inte nämna vilken det var).
Helt plötsligt marknadsförs en ridstil som en mkt bättre ridstil än den "vanliga tråkiga". Självklart får det många anhängare, speciellt av dem som inte är så duktiga ryttare. Av naturliga skäl. Folk som tragglat skoldressyr i tio år utan framgång blev som pånyttfödda, som om Gud själv uppenbarat sig - Det är ju mkt lättare att rida på det "nya sättet" så varför traggla runt i det gamla? Kan man köpa ny sorts utrustning allt går jättelätt helt plötsligt så vem lockas inte av det? Ett helt nytt koncept, rakt ner i brevlådan kommer lösningen på alla ens problem. Varför traggla sitsträning när man kan gå vidare och få göra roligare saker...?

Jag klandrar inte folk för att man vill ta den enkla vägen. Så är vi människor. Men sysslar man med hästar och ridning tycker jag att man är skyldig hästen att lära sig mer samt tänka kritiskt. Man måste inse att ingen ridstil i sig är nyckeln till god ridning.
Men finns det inte så många utövare så är det klart att konkurrensen blir lägre, och man framstår som duktig snabbare än annars...

 

[fio]

Sv: Ridning på en hand

Halle, halle - luja

 

[axel]

Sv: Ridning på en hand

Precis. Både äpplen och päron är goda men för den sakens skull kommer det aldrig att bli samma frukt. Man kan inte jämföra äpplen och päron, men man kan ändå inse att de båda har sitt eget goda syfte.

OT

Ungefär det sa min lärare på gymnasiet då vi under min gymnasietid diskuterade den tidens "modegren" inom ridning (behöver inte nämna vilken det var).
Helt plötsligt marknadsförs en ridstil som en mkt bättre ridstil än den "vanliga tråkiga". Självklart får det många anhängare, speciellt av dem som inte är så duktiga ryttare. Av naturliga skäl. Folk som tragglat skoldressyr i tio år utan framgång blev som pånyttfödda, som om Gud själv uppenbarat sig - Det är ju mkt lättare att rida på det "nya sättet" så varför traggla runt i det gamla? Kan man köpa ny sorts utrustning allt går jättelätt helt plötsligt så vem lockas inte av det? Ett helt nytt koncept, rakt ner i brevlådan kommer lösningen på alla ens problem. Varför traggla sitsträning när man kan gå vidare och få göra roligare saker...?

Jag klandrar inte folk för att man vill ta den enkla vägen. Så är vi människor. Men sysslar man med hästar och ridning tycker jag att man är skyldig hästen att lära sig mer samt tänka kritiskt. Man måste inse att ingen ridstil i sig är nyckeln till god ridning.
Men finns det inte så många utövare så är det klart att konkurrensen blir lägre, och man framstår som duktig snabbare än annars...

Mer OT
Det här påminner även om när Isisen kom till S. i större skala.
Folk som var lika långa som jag o hade ridit på ridskola o i mina ögon hade stoor respekt för stora hästar, köpte dessa..små.., utan några som helst kunskaper i att ha häst överhuvudtaget.
Mina arbetskompisar köpte en ihop o satte den ensam i en hage mitt ute i intet.
Det gick överhuvudtaget inte att diskutera, då den här hästen kom ifrån en annan Planet o kunde inte jämnställas med andra hästar- punkt!!! De visste nu bättre än jag.

Den behövde förstås inte mat mm.

Senare köpte den ena en unghäst o jag sa- lita inte på vad säljaren påstår, utan var försiktig. Backa lite.
Det slutade med en herrejössesresa där kvinnan gjorde illa sin fot så pass illa att inga operationer eller kryckor i världen gjorde henne frisk igen. Hon kunde sen inte rida mer -fast att hästen var av ponnyhöjd

 

[Susan]

Sv: Ridning på en hand

Att något känns roligt och lätt är nödvändigtvis inte detsamma som att det är bra och hälsosamt. Annars skulle nog inte minst jag vara lådvinsalkis numera - tänk vad mkt roligare det hade varit att studera matematik om man hade nån alkoholpromille i blodet

Det är väl det som gör det så stort genomslag - plötsligt kan man, om man får använda grövre hjälper, eller grövre bett

Jag tycker det korrigerande spöet på en bog är en grov hjälp tex, överböjandet av halsen också och tängande tygeltg också.

grövre hjälper ger större efekter- självklart, plötsligt känns det möjligt

Helt plötsligt marknadsförs en ridstil som en mkt bättre ridstil än den "vanliga tråkiga". Självklart får det många anhängare, speciellt av dem som inte är så duktiga ryttare. Av naturliga skäl. Folk som tragglat skoldressyr i tio år utan framgång blev som pånyttfödda, som om Gud själv uppenbarat sig - Det är ju mkt lättare att rida på det "nya sättet" så varför traggla runt i det gamla? Kan man köpa ny sorts utrustning allt går jättelätt helt plötsligt så vem lockas inte av det? Ett helt nytt koncept, rakt ner i brevlådan kommer lösningen på alla ens problem. Varför traggla sitsträning när man kan gå vidare och få göra roligare saker...? framförallt så kan man hoppa över grunden, och gå direkt på den högre skolan

Jag klandrar inte folk för att man vill ta den enkla vägen. Så är vi människor. Men sysslar man med hästar och ridning tycker jag att man är skyldig hästen att lära sig mer samt tänka kritiskt. Man måste inse att ingen ridstil i sig är nyckeln till god ridning.
Men finns det inte så många utövare så är det klart att konkurrensen blir lägre, och man framstår som duktig snabbare än annars...

Det du har skrivit i ett fetstil skriver jag under på - Överbegåvat skrivet

Men - jag vill också säga att det handlar inte bara om bekvämlighet

Många har sökt sig bort från traditionella Dressyren för att
a/ det råder en d*a snobbighet, och en självrättfärdighet.
b/ för att mycken träning är inte heller där fokuserad på sits och tålmodig tärning utan det är mycket tvång och korvstoppning kanske inte anpassat till alla personlighetstyper. kanske jag nu fattar totola bättre. En del tränare är som ångvältar.

c/ det finns säkert både C och D men kommer inte på något bra nu

KL

det fungerar ju i alla fall inte att döma alla alternativisar som lata. För en viss ridstil garanterar vare sig det ena eller det andra. det är vare sig vägen tillljuset, eller tecken på att man är en lat människa

Vi är alla olika männsikor och drivs av många saker.
"Att vilja något annat" Är i sig ingen dålig egenskap

det är en bra början på utveckling

 

[bigganl]

Sv: Ridning på en hand

jag vill inte vara taskig men det som Bent och Co sysslar med berör bara halsen. Och det förekomemr inom alla ridstilar att man tror sig gör rätt men aldrig får tag i bäckenet - men man tror man gör rätt
men eh - nej

Öhh... och vi firar julafton i juni i sverige.

 

[bigganl]

Sv: Ridning på en hand

Precis. Både äpplen och päron är goda men för den sakens skull kommer det aldrig att bli samma frukt. Man kan inte jämföra äpplen och päron, men man kan ändå inse att de båda har sitt eget goda syfte.
På svenska: Att man har roligt med hästen är viktigt då det inte minst stärker relationen häst-människa. Men man blir inte automatiskt en bättre ryttare, och hästen blir inte automatiskt en välgymnastiserad och stark häst, bara för att man tycker om att leka "följa john" i hagen etc.

Att något känns roligt och lätt är nödvändigtvis inte detsamma som att det är bra och hälsosamt. Annars skulle nog inte minst jag vara lådvinsalkis numera - tänk vad mkt roligare det hade varit att studera matematik om man hade nån alkoholpromille i blodet



Ungefär det sa min lärare på gymnasiet då vi under min gymnasietid diskuterade den tidens "modegren" inom ridning (behöver inte nämna vilken det var).
Helt plötsligt marknadsförs en ridstil som en mkt bättre ridstil än den "vanliga tråkiga". Självklart får det många anhängare, speciellt av dem som inte är så duktiga ryttare. Av naturliga skäl. Folk som tragglat skoldressyr i tio år utan framgång blev som pånyttfödda, som om Gud själv uppenbarat sig - Det är ju mkt lättare att rida på det "nya sättet" så varför traggla runt i det gamla? Kan man köpa ny sorts utrustning allt går jättelätt helt plötsligt så vem lockas inte av det? Ett helt nytt koncept, rakt ner i brevlådan kommer lösningen på alla ens problem. Varför traggla sitsträning när man kan gå vidare och få göra roligare saker...?

Jag klandrar inte folk för att man vill ta den enkla vägen. Så är vi människor. Men sysslar man med hästar och ridning tycker jag att man är skyldig hästen att lära sig mer samt tänka kritiskt. Man måste inse att ingen ridstil i sig är nyckeln till god ridning.
Men finns det inte så många utövare så är det klart att konkurrensen blir lägre, och man framstår som duktig snabbare än annars...

bara att buga

 

[bigganl]

Sv: Ridning på en hand

Atta glida runt och åka häst är något annat och säger en del om varför man söker sej till den sortens ridning = tyvärr som jag misstänkt, bekväma "genvägar" för ryttaren när det är så "jobbigt" med det andra sättet

Men för den som vill lära sig rida finns inga genvägar öht. Det är hårt arbete som gäller. Det upptäcker många efter vägen.

Inte för alla, det tror jag inte men för många tyvärr, det syns även av den inställning man har många gånger till "vanlig" dressyr....[/QUOTE

]

Men man behöver inte ha en avog inställning till vanlig dressyr bara för att man hittat en annan väg för att utvecklas. Man ska komma ihåg att det inte skiljer så värst mycket mellan inriktningarna när man kommit en bit. Grundarbetet börjar i olika ändar, men dessa möts sedan en bit upp. Likheterna är mycket större än skillnaderna.

 

[stjarnfrugt]

Sv: Ridning på en hand

Självklart är inte alla "alternativa" lata, jag hoppas verkligen att ingen tror att jag tycker det
Att bli en god ryttare inom tex AR, Western eller "Traditionell ridning" är lika svårt och kräver lika mkt av ryttaren oavsett diciplin. Däremot menade jag med mitt inlägg att det är så lätt att ta till sig något nytt när man inte insett att det är lika lång väg där. Man får ett färdigt koncept presenterat för sig och man tycker helt plötsligt att det är svaret på allt. Och när det inte finns lika många som utövar en alternativ stil, så är de dåiga inte lika lätta att gallra ut. Det finns även en tendens att rättfärdiga ett tillvägagångssätt genom att säga "det ingår i *stilens namn*" och sedan är det slutdiskuterat.

Inom traditionell ridning finns fler "domare" eftersom fler utövar det, och skulle man sätta en nybörjargrupp att rida på kandar skulle folk reagera. Men kommer någon exempelvis in i ridhuset på häst iförd westernsadel och stång, tänker okunnigt folk på läktaren "Det där är en westernryttare" istället för att tänka "Är det verkligen förenligt med god ridning att galoppera i full fart och med all kraft slänga sin vikt i tygeln (stångbettet) så att hästen sätter sig på hasorna?"...

Jag vet inte om det framgick tydligare vad jag menade. Jag har lite bråttom iväg och sitter dessutom med matteböckerna samtidigt som jag funderar på att formulera mig . Hav överseende med grova generaliseringar, de är bara där för att göra min poäng tydlig.

 

[Susan]

Sv: Ridning på en hand

Öhh... och vi firar julafton i juni i sverige.

det här blir på samma nivå som när Carina B sågade hela Kottas clinicen här på buke med motiveringen att de inte sökte sig framåt nedåt på deras vis


Det talar ju för sig själv

 

[bigganl]

Sv: Ridning på en hand

[

QUOTE=Susan;12796651]Det är väl det som gör det så stort genomslag - plötsligt kan man, om man får använda grövre hjälper, eller grövre bett

Min tanke här är att i och med att ett ekipage utvecklas så använder man mindre/finarehjälper. Inte grövre.

Annars pratar vi inte utveckling utan avveckling.

 

[bigganl]

Sv: Ridning på en hand

det här blir på samma nivå som när Carina B sågade hela Kottas clinicen här på buke med motiveringen att de inte sökte sig framåt nedåt på deras vis


Det talar ju för sig själv

Det har jag varken hört eller sett (inte clinicen och inte tråden) så där har jag inga kommentarer.

 

[Susan]

Sv: Ridning på en hand

Precis

Jag själv blev väldigt intresserad av AR såsom den framtställdes marknadsfördes i medierna runt Sekelskiftet ( tänk att mankan säga så )

Så jag åkte iväg på barockdagarna i Flen, och Skokloster bla och blev grymt besviken av uppvisningarna där och så också många i publiken som dömde efter normala normer.

Någon frågade vad jag tyckte - och min kommentar var "blå sammet" och mer fanns liksom inte att säga

 

[jacko]

Sv: Ridning på en hand

det fungerar ju i alla fall inte att döma alla alternativisar som lata. För en viss ridstil garanterar vare sig det ena eller det andra. det är vare sig vägen tillljuset, eller tecken på att man är en lat människa

Vi är alla olika männsikor och drivs av många saker.
"Att vilja något annat" Är i sig ingen dålig egenskap

det är en bra början på utveckling

Vill bara hänga på här och den erfarenhet jag har av "alternativa" tränare (icke bokstavstränare som vill förmedla något lite annorlunda än gemene tränare så att säga?) - för jag får ofta intrycket att "alternativare" gärna vill förmedla "mer" än vanliga tränare (och givetvis finns det undantag!!!). Och det talar ju tvärtemot "den lätta vägen ut"? Ofta ingår rätt mkt mer teori än för vanliga tränare t ex. En hel del kompletterar ju även med exempelvis yoga och andra sätt att komma åt "hela ryttaren"?

Edit: Såg nu att bortkommen skrivit i stort sett samma sak.

 

[Susan]

Sv: Ridning på en hand

den här teorin tilltalar väl folk som faktiskt vill förstå varför och inte bara göra som de blri tillsagda utan att tänka

En tänkande människa vill ha logik i det den håller på med

Problemet är ju att allt kan "bevisas med logik"
det finns ett rundresoneman som "bevisar" att en katt har 9 svansar som vår mattelärare drog, nu minsn jag det inte i sin helhet

Och här kommer man ju in på detta att allting kan "säljas" med mördande röeklm, och så säljs ett hetl koncept in

För att det låter logiskt - men det behöver inte vara förankrat i vare sig vetenskap eller fysiologisk ridning

det är ju det som är det stora problemet - det låter djävligt bra

men stopp hallå här - stämmer det det som sägs

Näe inte om man granskar det närmare

och det gäller en del bokstavstränare också

för folk snor en del biomekaniska begrepp för att rättfärdiag sin metod

istället för att låta biomekaniken välja metod

 

[jacko]

Sv: Ridning på en hand

Men det här är svårt ur ett filosofiskt hänseende.

Man vet ju vad man vet, så att säga. Om person A ser bärighet för att den lärt sig av tränare C hur bärighet ser ut, är det inte så lätt för person A att misstänka att tränare C missat något.

Och rent mänskligt är det ju också att använda sig av "försvarsmekanismer". Person A kanske började rida för tränare C för att h*n tröttnat på tidigare traditionella tränare och kände att inget hände utvecklingsmässigt. Kanske A även kände att hästens rörelsemönster möjligen blev sämre år efter år. Och när tränare C presenterar ett annat koncept och det känns spännande och logiskt, då är det väl också lätt att A börjar se exempelvis tävlingsdressyr som ett typiskt exempel på hur rätt tränare C är ute. För svansarna vajar ibland, ibland exploderar en holländsk häst och en hel del ryttare är i med sporrarna. Man ser liksom det man "vill" se? Tror jag i varje fall.

Och så är det det här som jag försökte få ur mig (på ett synnerligen förvirrat sätt): om jag tycker något är rätt, för att det är vad jag fått lärt mig, hur ska jag då se att kejsaren är naken?

Eller: om jag är ateist för att jag tycker det är logiskt - vad förvånad jag ska bli när jag dör om det visar sig att Jehovas vittnen hade rätt.

 

[Totola]

Sv: Ridning på en hand

snarare är det så att vid byte från stång till ett tränsbett kommer problem fram som funnits där hela tiden, men maskerats av skarpheten i stången.

Fast det är både och. Stången är svår att rida på, särskilt inom en ridstil där ordet "böjning" tjatas om till spyfärdighetsgrad! Vissa saker kan man uppleva enklare, men du kan t ex inte styra/böja med handen, vilket bara det blottar en hel del.. Likaså är det precis som ni skriver svårt att få en "ärlig" form i minst samma grad som på ett tränsbett. Det bara blottas på olika sätt. En skicklig tränare kommer slå ner på och hjälpa till att bearbeta de punkterna oavsett vilket bett man rider på.
Det jag ser som är lättast att bli lurad av är faktiskt bettlöst just för att man inte "kommer åt" hästen lika mycket och då inte får protester på samma sätt (oftast) utan antingen får man inte ett svar alls- kommunikationen brister - eller så lullar man lätt på i tron om att man har något bra när man i själva verket påverkat överlinjen väldigt lite - bara att man inte försämrade den vilket är lätt hänt med bett!

självklart påverkar stången en bogtung häst! du lägger ett bett som inbjuder till att böja in hästen utan att kroppen för den skull är med, samtidigt som hästen redan är på bogarna. krävs inget geni att se resultatet.

ang. balans så vet jag inte hur du tänker här. Ingen häst är i sig född med särskilt dålig balans. det är ett ryttarproblem främst, dvs ryttaren har förmågan att påverka hästens balans via sin sits och hjälpgivning - både till det negativa och det positiva.

Hästen får mer eller mindre problem med balansen så snart man sätter upp en ryttare på ryggen. Och ja, då menar jag även med en balanserad ryttare även om en ryttare i obalans självklart sabbar mycket. Hur var det susan uttryckte det? Balanserad obalans? Iom att du inte har balansen av formen ännu så blir den balans man kan få "naturligt" av en oförstörd häst med naturlig balans ändå väldigt begränsad och man märker det när man ber om något i form av att hästen inte kan svara direkt/inte svarar alls eller rinner iväg utan stöd från ryttaren (som exempel).
Sen blir det däremot desto tydligare på en häst som är riden med ett femte ben som plötsligt inte får det - eftersom man tagit bort dess naturliga balans och den vant sig vid att gå så.

 

[Totola]

Sv: Ridning på en hand

OT

Ungefär det sa min lärare på gymnasiet då vi under min gymnasietid diskuterade den tidens "modegren" inom ridning (behöver inte nämna vilken det var).
Helt plötsligt marknadsförs en ridstil som en mkt bättre ridstil än den "vanliga tråkiga". Självklart får det många anhängare, speciellt av dem som inte är så duktiga ryttare. Av naturliga skäl. Folk som tragglat skoldressyr i tio år utan framgång blev som pånyttfödda, som om Gud själv uppenbarat sig - Det är ju mkt lättare att rida på det "nya sättet" så varför traggla runt i det gamla? Kan man köpa ny sorts utrustning allt går jättelätt helt plötsligt så vem lockas inte av det? Ett helt nytt koncept, rakt ner i brevlådan kommer lösningen på alla ens problem. Varför traggla sitsträning när man kan gå vidare och få göra roligare saker...?

Jag klandrar inte folk för att man vill ta den enkla vägen. Så är vi människor. Men sysslar man med hästar och ridning tycker jag att man är skyldig hästen att lära sig mer samt tänka kritiskt. Man måste inse att ingen ridstil i sig är nyckeln till god ridning.
Men finns det inte så många utövare så är det klart att konkurrensen blir lägre, och man framstår som duktig snabbare än annars...

Det finns två sidor på ett mynt!
Om vi säger såhär - jag tycker absolut det är enklare med AR (nu är jag inte bara intresserad av AR men eftersom det är helt klart det jag försöker rida numera och det var det vi pratade om så blir det ur den synvinkeln) av diverse anledningar.
T ex:
*Självklart känns det lättare att utvecklas när man "accepterar" hjälpgivning/övningar/förklaringar i lite större utsträckning. Lite orättvis jämförelse då jag jämför med 4-5 olika ridlärare varav den högst skolade på MSV-nivå, men det är det jag har att utgå ifrån och dom förutsättningarna som fanns inom "vanliga" dressyren. Då deras metoder antingen var såna att jag inte ens ville följa dom (jag vill t ex inte ha vad som känns som ett halvt ton i handen och driva på, så är det bara) att man iom det såklart inte utevcklades heller, för att komma långt enligt någons koncept måste man faktiskt följa det också! Eller så kändes dom helt enkelt inte anpassade efter hästen, väldigt olika upplevt beroende på vilken häst man satt på men viktigast är såklart den egna hästen. Ger det inte resultat även om/när man försöker följa metoderna så blir man less.
*När träningen är upplagd mer efter ekipaget och efter harmoni (det är nog alla tränare mer eller mindre bra/dåliga på även inom AR) då kommer man känna sig mer lyckad OM strävan faktiskt till stor del ÄR efter harmoni!

Jag håller absolut med om att ingen ridstil i sig är nyckeln till bra ridning. Det måste fortfarande vara god ridning inom ridstilen.
Och även om det nu kändes som att man fick snabbare resultat inom AR så ju längre man håller på så känns det precis som i vilken inriktning som helst som att ju mer inser man att man inte kan. Och nej, jag tror inte att AR (BB´s egen version) skulle tillfredsställa mitt eget kunskapsbehov i sluttampen, att det förmodligen vare sig det kommer om ett par år eller när man är pensionär kommer en punkt där man vill vidare och hämta större inspiration för att man behöver fler nycklar för att komma vidare och mer spinna vidare på en "egen" ridning från att ha gått som lärling (som jämförelse).
Men i nuläget är min(a) tränare skyhögt över mig kunskapsmässigt och kommer kunna hjälpa mig långt över nuvarande nivån.

Jag håller iofs med om att det kan vara lätt att luras av "harmonin". Där kommer kunskapen in - både ens egen och tränarnas. På videofilmer/bilder från träningarna kan man med sina egna ögon se hur det motsvarar den nivå man trodde att det var på utifrån känslan för att mindre "lura sig själv" och tränaren kan konstatera både vad ekipaget blivit bättre på och vad man fortfarande har att jobba på, och vilka övningar man är redo för att prova, tränaren kan man även bolla funderingar om på den fronten för att minska risken att man experimenterar till sig en massa skumheter på fritiden!
Om vi säger såhär- för att man kan sitta och rida omkring och öva "diagonalslutor", förberedande arbete för piaff, skolor osv så betyder inte det att man inte inser att man har mycket kvar, även inom det jobbet. Att allt är en process och att man inte kommer "kunna" något på riktigt egentligen förrän grundnivån börjar bli rätt hög. Fram tills dess är ju eg. allt jobb uppbyggande för ryttare och häst, inte självändamål.
Men var och en har sin världsbild. Det här är min uppfattning.
Jag håller fortfarande med i tränarnas inställning att det ska vara enkelt att rida! Bara att man (pratar fortfarande utifrån mig själv) självklart vet med sig att enkelt, det blir det inte förrän man kan det, och kraven på "kan" ökas hela tiden vilket betyder att i praktiken är inget enkelt (även om man ändå gärna ska ha den känslan när man rider - för att inte blockera sig själv mentalt-det betyder inte att man slutar sträva framåt).

 

[Totola]

Sv: Ridning på en hand

Hmm, jag fattar nog bättre vad du var ute efter av att ha läst senaste inlägget
Men det är ju å andra sidan inte så konstigt att man som nybörjare är "nyfrälst"?
Jag var väldigt frälst när jag var liten och fick börja rida på ridskola och självklart tyckte man tränarna var kunniga, DÅ!
Förstår om andra kan bli less på attityden hos nybörjare (om dessa inte hajjat att uttrycka sig "fint" för fridens skull) och där ser jag ingen skillnad från t ex när någon säger till mig att western är så harmoniskt och hästvänligt och man själv suckar över helt andra erfarenheter från ryttare på halvhög nivå ändå! Erfarenheter, blir ganska vinklat om man har lite av det...

 

[Totola]

Sv: Ridning på en hand

Men det här är svårt ur ett filosofiskt hänseende.

Man vet ju vad man vet, så att säga. Om person A ser bärighet för att den lärt sig av tränare C hur bärighet ser ut, är det inte så lätt för person A att misstänka att tränare C missat något.

Och rent mänskligt är det ju också att använda sig av "försvarsmekanismer". Person A kanske började rida för tränare C för att h*n tröttnat på tidigare traditionella tränare och kände att inget hände utvecklingsmässigt. Kanske A även kände att hästens rörelsemönster möjligen blev sämre år efter år. Och när tränare C presenterar ett annat koncept och det känns spännande och logiskt, då är det väl också lätt att A börjar se exempelvis tävlingsdressyr som ett typiskt exempel på hur rätt tränare C är ute. För svansarna vajar ibland, ibland exploderar en holländsk häst och en hel del ryttare är i med sporrarna. Man ser liksom det man "vill" se? Tror jag i varje fall.

Och så är det det här som jag försökte få ur mig (på ett synnerligen förvirrat sätt): om jag tycker något är rätt, för att det är vad jag fått lärt mig, hur ska jag då se att kejsaren är naken?

Eller: om jag är ateist för att jag tycker det är logiskt - vad förvånad jag ska bli när jag dör om det visar sig att Jehovas vittnen hade rätt.

Precis!
Man vet inte vad man inte vet. OM man vet vad man inte vet, då vet man det ju egentligen, även om det kan bli lite "jag vet att jag BORDE få till det här, men det gör jag inte!" och när man kan ställa rätt fråga till rätt person så är man väldigt mycket närmare att veta det i praktiken också!

Svårt det där med olika preferenser, och vad man är van vid att se som "rätt" från olika ridstilar. Såklart man går efter det man fått lära sig, sen gäller det såklart att samla på sig stoor kunskap själv för att kunna i högre och högre grad avgöra vad som är mer "rätt" utan att för den skull kunna veta att man har rätt.
Jag förstår ju att vanliga dressyrare kan titta på AR-ekipage som ändå är på medelhög nivå (à la nära väpnarprovet/på väpnarprovsnivå, eller motsvarande nivå fast från dåligt utgångsläge - bara den faktiska utbildningsnivån säger ju eg. inget om hur mycket man utvecklats som ekipage!) och sucka över hur fel det ser ut, även om det kanske är lika stor chans att man faschineras över hur annorlunda det ser ut och kanske bättre på vissa sätt beroende vad man har för preferenser och vilken nivå man är på själv.
Precis som jag numera tittar på dressyrekipage och inte längre kan avgöra hur bra/dåligt det går för detta ekipage eftersom det ska till en hög nivå för att kunna göra en rättvis bedömning (ha "rätt" att ställa höga petighetskrav snarare?) för på lägre nivå hajjar jag ju ofta inte vad just den eleven och den tränaren är ute efter och om man dessutom inte vet utgångsläget - hur långt de tagit sig - då känns det fel att döma. Om det är ett ekipage man följt däremot, stallkompis t ex, och vet vad denne jobbat med på ett ungefär och vill ha som "mall", ja då är det en annan femma. Men då kan man också se det positiva -ur dennes synvinkel, även om man själv inte är ute efter samma sak!

 

[Susan]

Sv: Ridning på en hand

självklart kan du inte se att kejsaren är naken

men om en liten pojke skriker det så kan du ju fundera om han kanske har rätt

Mänsklig försvarsmekanism "shoots the messenger" eller bara slår dövörat till, jag är minsann...

men hos den som verkligen vill... lära sig rida, så kommer ett litet frö av tvivel ha såtts

Då kan man springa tillbaka till tränare C gråta ut och få höra hur "dum" pojken är.

eller

så kan man gå till tränare G och kolla vad denne har för synpunkt på saken

Lika lite som man skall stänga öronen för den pojke som skriker skall man vända kappan efter vinden

man skall samlafakta och tänka själv

Envar måste ju hitta sin "sanning" om hur ridning funkar för den, och inte bara passivit matas av någon - om man nu vill dedikera sig till ridning och inte bara "ha kul" eller ha hästen som en tävlingsmaskin och skita i resten