Saker jag som hundmänniska inte fattar ;)

[Aliide]

Jag förstår inte hur folk kan köpa sjuka hundraser. Raser som inte kan andas vid högre temperatur än 19 celsius. Hundar som har för mycket veck i ansiktet så att dessa får dras med fukteksem hela livet. Hundar som inte ens kan föda ut valpar utan ingrepp, för att deras bäcken är för trånga.

Varför vill man ha en sjuk ras? Varför stöttar man sådan avel?

Speciellt när man ser fransk bulldogg, mops osv på sommaren. De kan knappt gå utanför dörren utan att få andningsbesvär.

 

[Asko]

@Asko djuravel är svårt och att ta fram en ny ras som verkligen är en ras och inte förstagångskorsningar som upprepas är verkligen inte lätt. Det behövs systematiskt arbete under lång tid och samarbete mellan de intresserade. Vilka resurser ska SKK (för jag antar att du menar att det är SKK som ska bjuda in personerna) lägga på dessa människor som inte vill hålla sig till organisationens regler och verka inom ramverket? Varför?

För den som vill arbeta seriöst med hundavel är den enklaste vägen att ta vid där tidigare generationers uppfödare har lagt grunden. Tycker man att det behövs en ny ras får man göra så som andra som delat denna uppfattning gjort under lång tid - slå sig samman med likasinnade och tillsammans utveckla det som ska bli en ras. Det godkänns nya raser ännu idag. För inte så länge sedan var Jack Russel inte en godkänd ras, nu är den det, men den har för all del funnits sedan 1800-talet. En annan ras som jag kan tänka mig kommer att erkännas framöver är Silken Windhound. Den skapades på 1980-talet och uppfödarna tycks ha fört ett mycket systematiskt avelsarbete för att skapa en ras.

Jag förstår att det är ett svårt och systematiskt arbete och är uppriktigt nyfiken. När man tar fram en ny ras, man börjar väl med andra raser ändå? Jag menar, det dyker väl oftast inte upp en hund ur tomma intet som man vill göra en ny ras efter? Kan man börja med två raser först och sedan avla med förstagångskorsningarna för att arbeta fram en avelbas på ett systematiskt sätt?

Nu tar jag labradoodle som exempel (utan att säga vad jag tycker om rasen), om (kanske man har redan börjat med också har jag för mig?) man börjar avla labradoodle med labradoodle och försöker arbeta fram en grupp (friska) hundar där förstagångkorsningarna ligger lite längre bak i "stamtavlan", kan man ta fram en ras så?

Jag tänkte nog lite att om man har intresse av avel och hur man tar fram en ras så vore det vettigast om de kunde lära sig hur man gör rätt från början? Dvs från erfarna uppfödare och såna som har arbetat med detta. Man behöver ju lära sig det någonstans. Jag menade inte att SKK som organisation skulle vara ansvarig för det utan att man skulle kanske vara öppen för utbildning bland/mellan intresserade personer. Diskussioner om hur man tar fram en ras vore ju intressanta att höra tex.

Annars om en grupp likasinnade som vill föda fram en viss typ av hund (tex labradoodle) så börjar de och om man sedan upptäcker att de kunde förbättra det och det i sitt arbete för att ta fram rasen och ev få den godkänd av SKK, skulle inte SKK kunna tipsa om vad man kan förbättra etc när de för fram hundarna som förslag på ny ras? För hundens bästa alltså. Tex sjukdomar som SKK kanske rekommenderar att man först försöker minska på så eller så.

 

[Sezziyanen]

Jag förstår att det är ett svårt och systematiskt arbete och är uppriktigt nyfiken. När man tar fram en ny ras, man börjar väl med andra raser ändå? Jag menar, det dyker väl oftast inte upp en hund ur tomma intet som man vill göra en ny ras efter? Kan man börja med två raser först och sedan avla med förstagångskorsningarna för att arbeta fram en avelbas på ett systematiskt sätt?

Nu tar jag labradoodle som exempel (utan att säga vad jag tycker om rasen), om (kanske man har redan börjat med också har jag för mig?) man börjar avla labradoodle med labradoodle och försöker arbeta fram en grupp (friska) hundar där förstagångkorsningarna ligger lite längre bak i "stamtavlan", kan man ta fram en ras så?

Jag tänkte nog lite att om man har intresse av avel och hur man tar fram en ras så vore det vettigast om de kunde lära sig hur man gör rätt från början? Dvs från erfarna uppfödare och såna som har arbetat med detta. Man behöver ju lära sig det någonstans. Jag menade inte att SKK som organisation skulle vara ansvarig för det utan att man skulle kanske vara öppen för utbildning bland/mellan intresserade personer. Diskussioner om hur man tar fram en ras vore ju intressanta att höra tex.

Annars om en grupp likasinnade som vill föda fram en viss typ av hund (tex labradoodle) så börjar de och om man sedan upptäcker att de kunde förbättra det och det i sitt arbete för att ta fram rasen och ev få den godkänd av SKK, skulle inte SKK kunna tipsa om vad man kan förbättra etc när de för fram hundarna som förslag på ny ras? För hundens bästa alltså. Tex sjukdomar som SKK kanske rekommenderar att man först försöker minska på så eller så.

Frågan man kanske ska ställa sig är varför man vill ta fram den nya rasen. Vad är syftet? Är det bara (eller i huvudsak) för att få ett visst utseende man gillar så tror jag inte det hela lär gå bra eller resultera i nått särskilt bra. Och vilka "arbetsområden" är det man vill ha en hund till där det inte finns en passande hundras som det redan bedrivs bra avel med?

 

[Asko]

Frågan man kanske ska ställa sig är varför man vill ta fram den nya rasen. Vad är syftet? Är det bara (eller i huvudsak) för att få ett visst utseende man gillar så tror jag inte det hela lär gå bra eller resultera i nått särskilt bra. Och vilka "arbetsområden" är det man vill ha en hund till där det inte finns en passande hundras som det redan bedrivs bra avel med?

Detta är just vad jag har funderat över dock, se min första fråga i inlägg #15 i den här tråden. Har man inte tidigare avlat fram sällskapsraser för att man gillar/-t hur de ser ut? Varför skulle det inte vara "tillåtet" numera?
Eller tog man fram alla sällskapsraser med ett särskilt "arbetsområde" i syfte? Tex papillon eller bostonterriern etc.

 

[Snurrfian]

Kul tråd! Jag har några grejer jag funderat på faktiskt.

1. Det finns ju olika raser framavlade till olika ändamål. Men läser man om vissa raser står det att "Den här rasen den gör minsann som den vill och lyssnar inte alltid". Varför vill man ha den egenskapen hos en hund? Jag har alltid trott att hundar är så populära för att de lyssnar och går att lära tricks osv.
2. Mentaliteten "Men det gör inget, han är så snäll, jag lovar att han inte gör något", när man som hundrädd ber någon hålla in hunden/koppla hunden. Tror ni som hundägare att det beror på att man allmänt bara inte kan ta in att någon kan vara rädd för sin lilla vovve, eller är det i välvilja typ för att hjälpa den hundrädde komma över rädslan?
3. Kategorin korkade frågor kanske - är det sant att en hund som en gång bitit en människa på något vis släppt på en "spärr" och därmed är mer benägen att bita igen?

och en korkad fråga om hundbeteende nu när jag ändå är igång:
4. En hund som när den ser en, som sänker huvud och kropp något och svansen står helt stelt rakt ut. Blåstirrar på en och liksom "fryser fast och stelnar", sedan smyger långsamt mot en, vad vill den? Hunden i fråga ser lite ut som någon bordercollie korsning och går ofta lös, varje gång jag springer eller går förbi gör den samma beteende. Jag tycker det är sjukt obehagligt.

1. Som flera har varit inne på så är det olika faktorer som krockar. Jag som har wachtel som jobbar självständigt på långt avstånd ifrån mig måste ha en hund som kan fatta egna beslut, det innebär att han även tycker att hans beslut borde räknas när han är nära mig. Alltså måste jag antingen visa fördelarna med att göra som jag säger eller lura honom och se till att hans beslut är detsamma som mitt.

2. Folk är helt enkelt dumma i huvudet, sonen som är uppvuxen med hund var extremt hundrädd under några år, han är fortfarande avvaktande mot främmande hundar. Vi stötte på samma typ av människor och jag har fräst ett antal gånger. Personligen kopplar jag upp och visar tydligt att jag har hunden nära och kopplad utan att folk behöver säga till.

3. Nej, det hunden kan ha lärt sig är att om den känner sig pressad så kan den komma ur situation genom att bita. Då är det upp till ägaren att kunna förutse och inte sätta hunden i såna situationer.

4. Som andra har varit inne på försöker den nog valla dig, ser läskigt ut, absolut men innebär inte någon fara för dig.

 

[LaMagia]

Varför allt som heter blandraser hatas så fruktansvärt av många som håller på med renrasiga hundar.

Eller varför SKK inte registrerar blandraser OCKSÅ så att man kan ha koll på hälsan där med.

Eller varför de inte har ett B-register för de som har avlat på icke godkända individer så att man ändå kan följa sjukdomar och liknande.

Blandraser har ju sin egna klubb. SKK registrerar hundar inom stamböcker. En stambok beskriver en viss hund, kallad ras, som definieras av både utseendemässiga och mentala egenskaper som skiljer dem från andra raser.
Blandrasuppfödarna får väl se till att deras egna klubb sätter upp hälsotester etc om man vill ha kontrollerad avel.

 

[LaMagia]

Chow chow från en välkänd kennel från 1937. De hade 1936 års BIS-vinnare på Crufts, som även syns i filmen. Dessa hundar är i allra högsta grad rastypiska än idag.
Choonam kennel, England 1937

 

[Hoarfrost]

Oj så många svar! Tusen tack alla!

Jag kan verkligen fatta att många vill ha hund som har sina egna åsikter osv, speciellt när ni förklarar så bra varför. Tror att om jag skulle få välja hade jag velat ha en sådan hund, inte en sån där glad jämt och alltid på tårna för vad matte/husse säger. Jag som är hundrädd tycker sådana hundar är superläskiga, medan hundar av typen som inte alls lyssnar är mindre läskiga

 

[Lingon]

Chow chow från en välkänd kennel från 1937. De hade 1936 års BIS-vinnare på Crufts, som även syns i filmen. Dessa hundar är i allra högsta grad rastypiska än idag.
Choonam kennel, England 1937

Har inte de i filmen lite längre nosar än dagens chow chow? Med reservation för att jag sällan ser chow chow i verkligheten. De i filmen ser också ut att ha mer synliga ögon än de chow chow jag ser om jag googlar efter nya bilder. De moderna har mer päls/hud som skrynklar ansiktet och de på den gamla filmen såg man ögonen mer på.

 

[Asko]

Har inte de i filmen lite längre nosar än dagens chow chow? Med reservation för att jag sällan ser chow chow i verkligheten. De i filmen ser också ut att ha mer synliga ögon än de chow chow jag ser om jag googlar efter nya bilder. De moderna har mer päls/hud som skrynklar ansiktet och de på den gamla filmen såg man ögonen mer på.

Jag funderade lite på det också! Märkte dock inte nosen, men tänkte på ögonen och undrade om de nutida inte är lite rundare också. Men det kan ju ändras på om man håller sin hund i form idag.

 

[Nepenthe]

Utställningar som fler skrivit innan..
Vilka jippon som förhoppningsvis började bra men ballade ur till freakshows.

Detta med att små hundar inte kan gå?

 

[Nattfjäril]

För att det finns inget hemskare än Dalmatinerpäls.

Haha nu blir jag nyfiken?

Får man massa små hår överallt i hemmet, eller var ligger problemet?

 

[LaMagia]

Har inte de i filmen lite längre nosar än dagens chow chow? Med reservation för att jag sällan ser chow chow i verkligheten. De i filmen ser också ut att ha mer synliga ögon än de chow chow jag ser om jag googlar efter nya bilder. De moderna har mer päls/hud som skrynklar ansiktet och de på den gamla filmen såg man ögonen mer på.

Detta är min ena korthårstik, som varit mestvinnande korhår i Sverige 2015-2019 och är en av de mestvinnande chow chow totalt i Sverige under dessa år med grupp-placeringar i Sverige och BIS-placering på internationell utställning i Finland..

Här är min långhårstik som bara är utställd i juniorklass (fotot är på henne som junior med all valppäls kvar), där hon fått excellent.

Ingen av dessa tikar har speciellt korta nosar eller överflödig hud. Båda är av en sund typ som absolut liknar de i filmen. Att man kan googla fram missfoster på nätet är väl självklart, men det betyder ju inte att det är dessa överdrivna hundar som favoriseras av de som verkligen kan rasen. I Sverige är det dessutom ingen ide att ställa ut hundar som uppvisar tydligt osunda exteriöra överdrifter, eftersom domarna har SRD (särskilda rasspecifika domaranvisningar) att förhålla sig till, där det för chow chow bl a poängteras att ögonen ska vara sunda, andningen sund (gäller ju alla hundar oavsett ras), bakbenen ska vara sunda etc.

 

[inverterad]

Detta är just vad jag har funderat över dock, se min första fråga i inlägg #15 i den här tråden. Har man inte tidigare avlat fram sällskapsraser för att man gillar/-t hur de ser ut? Varför skulle det inte vara "tillåtet" numera?
Eller tog man fram alla sällskapsraser med ett särskilt "arbetsområde" i syfte? Tex papillon eller bostonterriern etc.

Nästan alla raser, även sällskapsraser, är framavlade med ett specifikt syfte (boston har jag för mig användes vid hundhetsning förr). Jag ser faktiskt inte poängen med att avla fram nya sällskapsraser, när vi redan har så oerhört många, med olika storlek, pälstyp och kynne. Vad gäller att korsa labrador med pudel - ja, min fråga är varför? Vad kan en sån korsning bidra med, om man då tänker sig de allra friskaste avelsdjuren, genomtänkta kombinationer osv osv (vilket ju är långt från hur dagens labradoodle-avel förs). En utpräglad retriever som korsas med en ras som visserligen ursprungligen (tror man) använts vid apportering i någon form, men det var ju oerhört länge sen. Otroligt olika pälsar vilket ofta ger stora problem för generationerna som kommer efter, och deras allergivänlighet är högst omtvistad. Varför inte välja en bra labrador ELLER en bra pudel istället?

 

[Nattfjäril]

Jag förstår inte hur folk kan köpa sjuka hundraser. Raser som inte kan andas vid högre temperatur än 19 celsius. Hundar som har för mycket veck i ansiktet så att dessa får dras med fukteksem hela livet. Hundar som inte ens kan föda ut valpar utan ingrepp, för att deras bäcken är för trånga.

Varför vill man ha en sjuk ras? Varför stöttar man sådan avel?

Speciellt när man ser fransk bulldogg, mops osv på sommaren. De kan knappt gå utanför dörren utan att få andningsbesvär.

Word!

Jag kan iofs förstå att många litar på uppfödarna eller inte ens kan föreställa sig hur illa det är i vissa raser. När uppfödarna av trubbnosar t.ex. lyckas sälja in att det är så gulligt när det snorkar, och att rasen har lågt motionbehov faller ju många för det.

Uppfödarna ska ju vara experterna!

Och självklart är utställningar extremt stor del av problemet.

Om utställningar hade varit "den hund som är sund och funktionell och trevlig vinner" de senaste 100 åren hade raserna sett otroligt annorlunda ut nu eller hur.

En annan sak som är obegripligt för mig är när en rasklubb själva skriver på sin hemsida att nu har vi lyckats skjuta debutåldern av hjärtproblem 1 år framåt från ca 5 år till ca 6 år.

Liksom VA!!!???!

Varför fortsätts det avla överhuvudtaget? Varför är det massa människor som eftersöker den rasen?

För mig är det helt fruktansvärt bizarrt och ledsamt.

Jag fattar verkligen inte...

 

[Lingon]

Detta är min ena korthårstik, som varit mestvinnande korhår i Sverige 2015-2019 och är en av de mestvinnande chow chow totalt i Sverige under dessa år med grupp-placeringar i Sverige och BIS-placering på internationell utställning i Finland..

Här är min långhårstik som bara är utställd i juniorklass (fotot är på henne som junior med all valppäls kvar), där hon fått excellent.

Ingen av dessa tikar har speciellt korta nosar eller överflödig hud. Båda är av en sund typ som absolut liknar de i filmen. Att man kan googla fram missfoster på nätet är väl självklart, men det betyder ju inte att det är dessa överdrivna hundar som favoriseras av de som verkligen kan rasen. I Sverige är det dessutom ingen ide att ställa ut hundar som uppvisar tydligt osunda exteriöra överdrifter, eftersom domarna har SRD (särskilda rasspecifika domaranvisningar) att förhålla sig till, där det för chow chow bl a poängteras att ögonen ska vara sunda, andningen sund (gäller ju alla hundar oavsett ras), bakbenen ska vara sunda etc.

Desåg ju rätt lika ut de i den gamla filmen. Men googlar jag chow chow och tittar på de bilder somkommer upp såser hundarna inte ut så där. Jag har alltså inte letat efter missfoster specifikt.

 

[SiZo]

en sällskapsraser, är framavlade med ett specifikt syfte (boston har jag för mig användes vid hundhetsning förr). Jag ser faktiskt inte poängen med att avla fram nya sällskapsraser, när vi redan har så oerhört många, med olika storlek, pälstyp och kynne. Vad gäller att korsa labrador med pudel - ja, min fråga är varför? Vad kan en sån korsning bidra med, om man då tänker sig de allra friskaste avelsdjuren, genomtänkta kombinationer osv osv (vilket ju är långt från hur dagens labradoodle-avel förs). En utpräglad retriever som korsas med en ras som visserligen ursprungligen (tror man) använts vid apportering i någon form, men det var ju oerhört länge sen. Otroligt olika pälsar vilket ofta ger stora problem för generationerna som kommer efter, och deras allergivänlighet är högst omtvistad. Varför inte välja en bra labrador ELLER en bra pudel istället?

Jag ser en stor poäng med att avla fram fler sällskapsraser. Orsaken är enkel; Jag lyckas inte hitta någon ras som passar mig helt. Men bitar av hunden som skulle passa mig perfekt finns i flera olika raser.

Men jag själv har inte energin till att försöka uppfinna en ny ras ändå, så jag lämnar det därhän. Men jag kan som sagt se poängen. Men för egen del är det mer energikrävande än vad det är värt. Jag har varit med vid morsans valpkullar och säger bara nej tack till den mängden arbete

 

[inverterad]

Jag ser en stor poäng med att avla fram fler sällskapsraser. Orsaken är enkel; Jag lyckas inte hitta någon ras som passar mig helt. Men bitar av hunden som skulle passa mig perfekt finns i flera olika raser.

Okej, ja jag har ju lite svårt att fatta den biten iom att det finns ett sånt stort spektrum även inom raserna.

 

[Asko]

Detta är min ena korthårstik, som varit mestvinnande korhår i Sverige 2015-2019 och är en av de mestvinnande chow chow totalt i Sverige under dessa år med grupp-placeringar i Sverige och BIS-placering på internationell utställning i Finland..

Här är min långhårstik som bara är utställd i juniorklass (fotot är på henne som junior med all valppäls kvar), där hon fått excellent.

Ingen av dessa tikar har speciellt korta nosar eller överflödig hud. Båda är av en sund typ som absolut liknar de i filmen. Att man kan googla fram missfoster på nätet är väl självklart, men det betyder ju inte att det är dessa överdrivna hundar som favoriseras av de som verkligen kan rasen. I Sverige är det dessutom ingen ide att ställa ut hundar som uppvisar tydligt osunda exteriöra överdrifter, eftersom domarna har SRD (särskilda rasspecifika domaranvisningar) att förhålla sig till, där det för chow chow bl a poängteras att ögonen ska vara sunda, andningen sund (gäller ju alla hundar oavsett ras), bakbenen ska vara sunda etc.

Detta är absolut ingen kritik mot dina hundar, de är jättefina och har säkert förtjänat sina priser/titlar. Men lurar pälsen mig eller är det inte lite mera rull/rynkor (eller vad man ska kalla det) över deras ögon i jämförelse med dem i filmen?
Men det är såklart inte mycket, speciellt när man jämför med andra raser!

 

[Nattfjäril]

Jag är med i en herrans massa Facebookgrupper och det slängs ENORMT mycket skit på SKK från folk som har blandisar. Jag har haft både blandisar och renrasiga hundar och upplever det som sägs om uppfödare och SKK mycket hårdare än om bladrashundar. Kritiken mot blandrasavel är oftast mer saklig medans kritiken mot renrashundar, uppfödare och SKK mer är flosker.
Jag upplever INTE att blandraser är hatade. Men däremot starkt ifrågasatta.

Jag tycker inte SKK ska pyssla med blandraser. De ska lobba för att uppfödare ska följa sina RAS som rasklubbarna satt och att uppfödare och medlemmar följer klubben regelverk. Det skulle bli en väldig dubbelmoral om blandraser inte behövde förhålla sig till annat än viss hälsa medans renrasiga har avelsprogram.

Jag håller med.

Den mesta kritik jag ser mot blandrasavel är att man vill kunna följa hälsan hos hundarna bakom, occh att vissa kombinationer av raser kan leda till egenskaper som inte passar så bra ihop. Sedan brukar det följas upp med någon variant av "men det finns jättemånga fina blandraser, och om hälsokriterierna följdes och rasblandningarna var vettiga ser jag inga större problem med det".

Kritiken mot renraser brukar vara långt mer hatiska, typ att alla renraser är sjukt sönderavlade och alla som sysslar med renraser är sjuka i huvudet (och rasister )