Separation

Bukefalos 30 år!

Båda barnen sover hos pappan i helgen. Hoppas det går bra även för sonen som är lite mer känslig för att sova borta.
Jag har köpt pizza och hyrt nya Downtown Abbeyfilmen och myser med katterna 🥰

Fd sambo hämtade lite mer saker när han hämtade barnen i em. Och genast så steg min stressnivå då han som vanligt direkt tappade bort sina saker.
Först tappade han bort sina handskar, efter mycket letande visade det sig att han hunnit gå ut och lägga dom i bilen och sedan hittade han inte en av två körkortsböcker (håller på ta E-kort). Men när jag tittade efter åt honom så låg den andra boken bredvid där den första låg…
Finns nog ingen som har borta sina grejer lika ofta som honom. Varje morgon har bilnycklar, börs eller passerkort till jobbet varit borta och han far runt sur och irriterad och stressad och så klart måste jag hjälpa till att leta.
Telefonen är ofta borta också trots att den typ är fastlimmad i handen på honom.

Så skönt när de sedan åkte och jag kunde andas ut! 🙈
 
Det har gått bra för sonen att sova hos pappa och de sover kvar till i morgon söndag. Skönt, jag har varit lite orolig över att han inte skulle vilja sova där.
En sak jag funderat över är sonens beteende mot mig vs pappan.
När sonen är hos mig (och öven innan pappan flyttade ut) så är och var han väldigt noga med att hålla koll på vart pappa är/var.
Nu är det alltid sms med ”Godmorgon pappa ❤️” och han ska alltid ringa och säga god natt och han ringer honom ett par gånger under dagen också.
Innan pappan flyttade var det alltid ända sedan sonen var liten frågor om vart pappa är, när kommer pappa osv. Även om pappan bara var ute på gården eller i ett annat rum.
Så har det aldrig varit kring mig. Med mig ör han i stället väldigt kramig och vill vara nära.
Nu när han har sovit hos pappa har han inte ringt eller skrivit till mig något.
De var hem och hämtade andra kläder i förmiddags och då fick jag en stor kram direkt sonen kom in men sedan var det full fart iväg igen och ett glatt ”Hej då!”.
Det är mig han hör av sig till/kommer till om han är ledsen, gjort sig illa osv.

Jag har tänkt att det är för att pappan inte riktigt har varit ”där” alltid. Att pappa ofta rätt vad det är åker iväg, tappar humöret, är mer som en lekkompis.
Att jag är den trygga som alltid finns där och därmed behöver han inte hålla koll på mig på samma sätt. Eller tänker jag fel och borde jag göra något annorlunda?
 
Det har gått bra för sonen att sova hos pappa och de sover kvar till i morgon söndag. Skönt, jag har varit lite orolig över att han inte skulle vilja sova där.
En sak jag funderat över är sonens beteende mot mig vs pappan.
När sonen är hos mig (och öven innan pappan flyttade ut) så är och var han väldigt noga med att hålla koll på vart pappa är/var.
Nu är det alltid sms med ”Godmorgon pappa ❤️” och han ska alltid ringa och säga god natt och han ringer honom ett par gånger under dagen också.
Innan pappan flyttade var det alltid ända sedan sonen var liten frågor om vart pappa är, när kommer pappa osv. Även om pappan bara var ute på gården eller i ett annat rum.
Så har det aldrig varit kring mig. Med mig ör han i stället väldigt kramig och vill vara nära.
Nu när han har sovit hos pappa har han inte ringt eller skrivit till mig något.
De var hem och hämtade andra kläder i förmiddags och då fick jag en stor kram direkt sonen kom in men sedan var det full fart iväg igen och ett glatt ”Hej då!”.
Det är mig han hör av sig till/kommer till om han är ledsen, gjort sig illa osv.

Jag har tänkt att det är för att pappan inte riktigt har varit ”där” alltid. Att pappa ofta rätt vad det är åker iväg, tappar humöret, är mer som en lekkompis.
Att jag är den trygga som alltid finns där och därmed behöver han inte hålla koll på mig på samma sätt. Eller tänker jag fel och borde jag göra något annorlunda?
Jag tycker att du tänker helt rätt. Med dig är han trygg och kan ta för givet. Relationen med pappa måste han vårda, den tar han inte för given utan känner, säkert undermedvetet, att den måste vårdas för att hålla.
 
De som ifrågasätter om jag verkligen kan bo själv på gården är de som själva aldrig skulle göra det.
Dom kan knappt skruva i en skruv och tycker det är obehagligt med en mörk skog…

Jag har aldrig ens tänkt tanken på att jag inte skulle klara av det. Har velat bo så här så länge jag kan minnas.
Första huset på landet flyttade jag till som enastående mamma till en 7 och en 9 åring. Jag fick så många märkliga frågor. Hur skulle jag göra när gräset behövde klippas? Jag klipper det 😅Tänk om strömmen går! Jag har öppen spis 🙂 Det är ju så mörkt på landet! Belysningen utmed cykelbanan är tänd till 21 och det finns ström i huset! Men det är ju synd om barnen! Ja jätte! De jublade sig hesa 😅 Men ska du bo där alldeles ensam! Nej, mina barn bor här också 👍 Är du inte mörkrädd! Nej? Varför skulle jag vara det? Osv osv osv.... Det här var inte ens ett hus jag köpte utan jag hyrde bara och även om jag visste att jag skulle behöva fixa det mesta själv såg jag det som ett ickeproblem. Min dröm gick ju i uppfyllelse! Äntligen slapp jag lägenheten och staden :bump::banana::bump::banana:
 
Jag har tänkt att det är för att pappan inte riktigt har varit ”där” alltid. Att pappa ofta rätt vad det är åker iväg, tappar humöret, är mer som en lekkompis.
Att jag är den trygga som alltid finns där och därmed behöver han inte hålla koll på mig på samma sätt. Eller tänker jag fel och borde jag göra något annorlunda?
Du tänker helt rätt ❤️ Dig litar han på. Du finns för honom, han vet var han har dig och det är han trygg med. Han behöver inte leta efter dig varken fysiskt eller mentalt för du finns där.
 
Igår skickade jag in ansökan om ändrad skolskjuts för barnen så så fort den gått igenom blir det varannan vecka.
Bad fd sambo ordna med skolskjutsen men han förstod inte hur han skulle göra och undrade om vi kunde göra det tillsammans.
Jag som har skött ansökan varje år i 10 år nu fixade det på 10 min.

Skrev idag åt honom att vi måste bestämma summa som huset är värt så jag vet vad jag ska säga till banken när det är dags för möte.
Frågade om han kunde tänka sig att pruta 100” på det medelvärde vi fått från mäklarna. Det skulle innebära ca 38” i förlust för honom men för mig kan det vara skillnad för om jag får lån eller inte. Speciellt när jag måste investera i en del dyra saker för att kunna bo kvar. Saker som vi tillsammans borde ha gjort för längesedan men som han inte varit intresserad av. Nytt värmesystem tex är prio ett.
Skrev ner olika räkneexempel på hur mycket han skulle få vid de olika värdena på huset och han ifrågasatte summan.
Vårt hus är inte dyrt plus att vi har lån så det handlar om ca 100” i vinst för honom efter skatt.
Han trodde att han skulle få halva värdet på huset rakt av 😅

Vår bankman går inte att få tag i, men väntar på besked från annan bank. Samt har en banktid bokad i mars. Jag hoppas verkligen jag kan bo kvar. Jag har så ont i magen över att inte veta, vill bara få allt klart nu!

Min sjukdom har kommit i kapp mig och senaste dagarna har jag varit sämre och med mindre ork och feber. Men det var väntat då jag kört på i alldeles för högt tempo för mig sedan han flyttade och det har varit mycket att ordna och fixa. Hoppas jag klarar mig från den värsta kraschen bara.
 
Banken som jag var i kontakt med förra veckan ang bolån ringde idag. De kan inte ge mig bolån som ensamstående.
Allt rasade när hon sa det. Jag vet inte vad jag gör om jag inte får bolån, jag går sönder bara av tanken på att inte få bo kvar 😫
det är ganska stor skillnad mellan olika långivare, så ge inte upp än!
Jag har kollat en hel del, som ensamstående låginkomsttagare, och vissa banker är tvärstopp även om jag skulle kunna sätta in halva köpesumman kontant. (och det handlar om hus i låg prisklass, så inga stora summor)
 
det är ganska stor skillnad mellan olika långivare, så ge inte upp än!
Jag har kollat en hel del, som ensamstående låginkomsttagare, och vissa banker är tvärstopp även om jag skulle kunna sätta in halva köpesumman kontant. (och det handlar om hus i låg prisklass, så inga stora summor)
Tack för pepp!
Ja jag har kontaktat ett par andra banker men framförallt hoppas jag få tag på vår bankkontakt. Som tyvärr är hopplös att få tag på…
 
Tack för pepp!
Ja jag har kontaktat ett par andra banker men framförallt hoppas jag få tag på vår bankkontakt. Som tyvärr är hopplös att få tag på…

Kolla med alla banker som finns. Jag fick byta bank när jag skulle ta över huset. Som långvarig kund i banken fick jag ett nej enbart för att jag var ensamstående, inte pga av min lön.

Kolla också med ditt fackförbund. I de flesta fackförbund så har man som medlemsförmån att ta sk. medlemslån och då brukar det även finnas goda möjligheter till bolån i den banken.

/Lizzie
 
Bluestep är väl sista utposten? De lånar ut till "vem som helst" till rejält hög ränta.

Jag köpte hus som enstamstående och dessutom på aktivitetsstöd. I LF Bank.
Swedbank sa tvärnej.
Jag har faktisk kollat på Blustep och enligt det som kom upp på hemsidan när jag fyllt i uppgifterna så skulle månadskostnaden bli dubbelt så stor som vi har nu på vårt lån.
Så det är verkligen det absolut sista alternativet och i så fall bara en tillfällig lösning.
Har kontaktat bla LF bank och de ska återkomma. Även ett par andra så hoppas någon kan vara lite mer välvilligt inställd till att ge mig lån.
 
Det var Swedbank som jag hade när jag skulle ta över huslånet. Tvärnej blev det med hänvisning till att jag var ensamstående kvinna. Trångsynt inställning :rage:

/Lizzie
När jag ville låna frågade swedbank om jag hde summa xx kvar av lönen efter att jag betalat räkningar. Det hade jag inte. Så de kunde inte ens mata in det i sina datorer! Att jaghade halva köpesumman kontant spelade ingen roll.

Muttrade till mina arbetskamrater. Nätan ingen hade de summorna över.
 
Jag har faktisk kollat på Blustep och enligt det som kom upp på hemsidan när jag fyllt i uppgifterna så skulle månadskostnaden bli dubbelt så stor som vi har nu på vårt lån.
Så det är verkligen det absolut sista alternativet och i så fall bara en tillfällig lösning.
Har kontaktat bla LF bank och de ska återkomma. Även ett par andra så hoppas någon kan vara lite mer välvilligt inställd till att ge mig lån.
Har du skog? Förut kunde det i alla fall vara lättare att få lån om en del av marken var skog.
 
Det var Swedbank som jag hade när jag skulle ta över huslånet. Tvärnej blev det med hänvisning till att jag var ensamstående kvinna. Trångsynt inställning :rage:

/Lizzie
Jag gick till min bank och ville låna till en bil, 60.000. Tvärnej.

Bytte till en lokal, fristående bank och ville köpa ett hus för 500.000. Ingen fast anställning och endast huset som säkerhet. Jag berättade att jag jobba som vikarie inom barnomsorgen.
- Jamen då har du ju att göra, inga problem och så fick jag lånet.

Så nog spelar det roll vilken bank man har.
 

Liknande trådar

  • Hur skulle du reagera?
  • Har vi Ice här?
  • När berätta att jag vill separera?
  • Gamla föräldrar, vad ska jag göra?

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCXXXVII
  • Valvaka!
  • Webinarier/minikurser

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp