Sommar-/höstföräldrar -25

[strawberrysylt]

Har inte velat sätta honom för tidigt, läste att styrelsen i vagnen skulle man inte byta till för tidigt, så tänkte det var samma med stol.

Haha kul att vi har en styrelse i vagnen också .

 

[PathOfClovers]

Ja, jag hade säkert klarat det, känns bara som en rolig grej att vara med på båda två . Och det är ju bara några dagar som skiljer. Men ja det börjar väl bli dags nu. Har inte velat sätta honom för tidigt, läste att styrelsen i vagnen skulle man inte byta till för tidigt, så tänkte det var samma med stol.

Helt klart dags för stol 2 om han sitter lite på golvet. Jag blir så nyfiken haha men om han är 7 månader? Och fortfarande inte suttit i matstol, var gör ni av honom när ni äter tex? Vi tyckte det var så skönt när hon kunde sitta i den lite, typ när man själv sitter och äter. Vi började väl vid typ 5 månader tror jag.

Sittdelen i vagnen är väl också för att det blir mer intryck för bebis ute då, inte bara att sitta mer upprätt. Matstolen har ni ju hemma med samma intryck han har ändå.

 

[strawberrysylt]

Helt klart dags för stol 2 om han sitter lite på golvet. Jag blir så nyfiken haha men om han är 7 månader? Och fortfarande inte suttit i matstol, var gör ni av honom när ni äter tex? Vi tyckte det var så skönt när hon kunde sitta i den lite, typ när man själv sitter och äter. Vi började väl vid typ 5 månader tror jag.

Sittdelen i vagnen är väl också för att det blir mer intryck för bebis ute då, inte bara att sitta mer upprätt. Matstolen har ni ju hemma med samma intryck han har ändå.

Vi har ätit var för sig nu ett tag, men absolut är måltiderna något vi vill göra till en familjegrej snart. Jag har väl inte hängt med, tycker min bäbis ät så liten än. Min lilla stora bäbis, fattade inte att de växte såhär fort.

Jovisst, jag tänkte mest på deras rygg.

 

[Imogen]

Vi har ätit var för sig nu ett tag, men absolut är måltiderna något vi vill göra till en familjegrej snart. Jag har väl inte hängt med, tycker min bäbis ät så liten än. Min lilla stora bäbis, fattade inte att de växte såhär fort.

Jovisst, jag tänkte mest på deras rygg.

Låt honom sitta med vid bordet, lägg fram lite plockmat för honom att pilla med eller smaknapp och vips har han vuxit några månader till på bara en kvart

 

[Stålvilja]

Vi har ätit var för sig nu ett tag, men absolut är måltiderna något vi vill göra till en familjegrej snart. Jag har väl inte hängt med, tycker min bäbis ät så liten än. Min lilla stora bäbis, fattade inte att de växte såhär fort.

Jovisst, jag tänkte mest på deras rygg.

Märker du att bebis blir trött av att sitta i stolen är det ju bara att ta ner igen Det är så mysigt när de kan vara med vid bordet, se vad ni äter, och som någon annan skrev - få lite att själv plocka med.

Min femmånaders älskar att sitta med oss vid bordet, han dreglar bara han ser en tallrik

 

[PathOfClovers]

Vi har ätit var för sig nu ett tag, men absolut är måltiderna något vi vill göra till en familjegrej snart. Jag har väl inte hängt med, tycker min bäbis ät så liten än. Min lilla stora bäbis, fattade inte att de växte såhär fort.

Jovisst, jag tänkte mest på deras rygg.

Okej! Ja det blir mysigt! Och jag tror att det är bra att de sitter med tidigt och äter tillsammans så de ser "hur man gör". Ja det är inte lätt att hänga med! Så är det fortfarande ibland med en 4-åring, typ i lekparker osv är jag nära att stoppa för att nåt är för svårt och sen ba "nähä det kunde hon tydligen"

Vagnen går väl att luta lite grann bara i början så de liksom halvligger, mest för att kunna se lite bättre.

 

[strawberrysylt]

Låt honom sitta med vid bordet, lägg fram lite plockmat för honom att pilla med eller smaknapp och vips har han vuxit några månader till på bara en kvart

Märker du att bebis blir trött av att sitta i stolen är det ju bara att ta ner igen Det är så mysigt när de kan vara med vid bordet, se vad ni äter, och som någon annan skrev - få lite att själv plocka med.

Min femmånaders älskar att sitta med oss vid bordet, han dreglar bara han ser en tallrik

Okej! Ja det blir mysigt! Och jag tror att det är bra att de sitter med tidigt och äter tillsammans så de ser "hur man gör". Ja det är inte lätt att hänga med! Så är det fortfarande ibland med en 4-åring, typ i lekparker osv är jag nära att stoppa för att nåt är för svårt och sen ba "nähä det kunde hon tydligen"

Vagnen går väl att luta lite grann bara i början så de liksom halvligger, mest för att kunna se lite bättre.

Hua ja då kommer han säkert kännas jättestor. Min bäbis ❤.
Har ni några tips på bra plockmat?
Han kommer nog tycka det blir festligt! Han och stolen lär behöva gemensam dusch efteråt .

 

[Stålvilja]

Hua ja då kommer han säkert kännas jättestor. Min bäbis ❤.
Har ni några tips på bra plockmat?
Han kommer nog tycka det blir festligt! Han och stolen lär behöva gemensam dusch efteråt .

Kolla in Knatteplock och Mellistipset,ä på instagram, finns jättebra förslag och vägledning där!

Köp ett gäng billiga haklappar på Ikea, jag gillar deras med ärm - jag har ett helt gäng som jag bara sköljer av det värsta om det blir grisigt och sen kör jag ett gäng på en gång i tvättmaskinen.

Och det fina med antilop är att man som sagt bara kan köra in den i duschen!

En grej jag vill tipsa om är att skippa Ikeas överdrag i dynan för antilop, blir äckligt fort. Köp ett överdrag i galonmaterial, finns på JFR, Amazon och knatteplock. Blir lättare att städa då!

 

[strawberrysylt]

Kolla in Knatteplock och Mellistipset,ä på instagram, finns jättebra förslag och vägledning där!

Köp ett gäng billiga haklappar på Ikea, jag gillar deras med ärm - jag har ett helt gäng som jag bara sköljer av det värsta om det blir grisigt och sen kör jag ett gäng på en gång i tvättmaskinen.

Och det fina med antilop är att man som sagt bara kan köra in den i duschen!

En grej jag vill tipsa om är att skippa Ikeas överdrag i dynan för antilop, blir äckligt fort. Köp ett överdrag i galonmaterial, finns på JFR, Amazon och knatteplock. Blir lättare att städa då!

Tack . Instagram har jag inte, men kom ihåg att jag sett (här på Buke) att det finns böcker om det (Knatteplock), så nu reserverade jag ett gäng bäbismats-böcker på Bibblan . Ska se om jag hittar den tråden också.
Kul, asså jag har ju såklart tänkt att han ska få äta själv (faktiskt ), men jag trodde det låg längre fram!
Som sagt min bäbis skulle ju vara ett russin i ett år .

Tack, ja vi har en sån, tänkte vi börjar med en och ser vad vi tycker..
Den är rätt bra, men jag tycker den är för kort, finns det längre? Hade velat ha som typ en klippkappa man får hos frisören. Eller så får han äta naken, det är ju sommar snart iaf .
Ja, precis! Vi har en stol i trä som vi fick av grannen, men tänker det är lättare med plast.

Åh, tack ska kika på det, vi har IKEAS, får se vad vi tycker .

 

[strawberrysylt]

Heja!

I fredags o igår gjorde jag riktiga ryck med maten tycker jag faktiskt.
Han fick för första gången hålla själv (alltså han har smakat banan o smörgåsrån innan, men inte hållt) o äta både banan, gurka, broccoli och smörgåsrån. Samt dricka vatten .
O idag är planen att montera matstolen.

(Och snart bilbarnstolen också, han kunde ju sitta stadigt på pottan nu när jag testade igen .)

Väntar på böckerna från bibblan.
Men, två frågor (får kanske väcka liv i BLW/plockmatstråden, men nu blir de första frågorna här);
- Han älskade att dricka vatten, ska jag begränsa det eller får han dricka hur mycket han vill? Han kissar bara ut det eller? Tänker om för mkt kan va dåligt? Men troligtvis inte väl?
- Han är inte så glad i gröt just nu och vi hittade inget paltbröd på affärn, visst kan man ge leverpastej för järnet? Men hur är det med saltet...?

Ska se vad 1177 har att säga också. Tycker bvc var rätt fåordiga faktiskt.

 

[Stålvilja]

Heja!

I fredags o igår gjorde jag riktiga ryck med maten tycker jag faktiskt.
Han fick för första gången hålla själv (alltså han har smakat banan o smörgåsrån innan, men inte hållt) o äta både banan, gurka, broccoli och smörgåsrån. Samt dricka vatten .
O idag är planen att montera matstolen.

(Och snart bilbarnstolen också, han kunde ju sitta stadigt på pottan nu när jag testade igen .)

Väntar på böckerna från bibblan.
Men, två frågor (får kanske väcka liv i BLW/plockmatstråden, men nu blir de första frågorna här);
- Han älskade att dricka vatten, ska jag begränsa det eller får han dricka hur mycket han vill? Han kissar bara ut det eller? Tänker om för mkt kan va dåligt? Men troligtvis inte väl?
- Han är inte så glad i gröt just nu och vi hittade inget paltbröd på affärn, visst kan man ge leverpastej för järnet? Men hur är det med saltet...?

Ska se vad 1177 har att säga också. Tycker bvc var rätt fåordiga faktiskt.

Hejja!
Erbjud vatten till måltiden och amma eller ge ersättning som vanligt emellan. Det viktigaste är att ha koll på magen så att den hänger med.

Efter sex månaders ålder ökar behovet av näring. Hur snabbt intron av maten går beror på barnets intresse och hur magen hänger med. Nu har du guldläge att introducera smaker. När barnet är lite äldre, typ 1,5, brukar de flesta bli lite mer smala i sin smakpalett igen och det är svårare att introducera nya smaker.

Tipsar om järnpulver, det brukar jag ha i grötpinnar, när jag gjort olika pureer mm. https://miniferrum.com/products/mini-ferrum-hemjarnspulver

Ingen fara med saltet i pastej, skär stavar som är lätta att hålla och servera.

Att ge plockmat i början innebär kanske inte att så mycket hamnar i magen, men det är utvecklande för motoriken att hålla, klämma och känna. Jag kompletterade därför med pure när min dotter var ca 8 månader. Några skedar pure och lite att hålla själv.

Min dotter visade väldigt tydligt att hon ville äta själv tidigt, så när hon var typ 10 månader slutade vi med pureer helt.

Kika på länkarna för lite tips och fakta:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/spadbarn/

https://www.knodd.se/artikel/matintroduktion-for-barn---tips-pa-bra-mat-de-forsta/

https://mellanarkiv-offentlig.vgreg...vergång till vanlig mat under första året.pdf

https://www.google.com/imgres?imgur...DJBRDhNGAEwAUoECAEQAhgHIIbX-fwDSggQAhgBIAIoAQ

 

[strawberrysylt]

@Stålvilja Tack för mycket bra info

------

Aah. Bäbisen är hård i magen för första gången. Imorse bajsade han (och kissade) på pottan för första gången , men det var två korvar (och han har tryckt på innan, men bara kommit lite "prutt-bajs", som det nästan aldrig brukar göra).
Jag ökade ju på maten gaska snabbt... Får köpa katrinplommonpuré o ge.
Andra tips? Mer vätska, mindre fibrer?

Imorse fick han smaka lite leverpastej, eftersom han inte ville ha gröt . Han åt typ 2-3 små tuggor, verkade gilla det
Sen när min man skulle bre mackor åt oss sa han tydligt till att han ville ha, så han åt bröd också och drack vatten, mums!

Just det, vi är nästan säkra på att vi sett en tand i nederkäken nu också . Har era fått nån tand?

 

[Skrottiskrott]

Vår lilla har fått två tänder nere. Första var hemsk när den bröt igenom, andra har knappt märkts något alls på henne.

Tips när man borstar tänderna som jag fick påminna mig själv om: två tandborstar! Bebisen vill till varje pris roffa åt sig den första man börjar borsta med och istället för att ha dragkamp om den och göra det hela till något jobbigt är det bara att låta bebisen ta den och dra fram nästa tandborste att borsta vidare med!

 

[Stålvilja]

Vår lilla har fått två tänder nere. Första var hemsk när den bröt igenom, andra har knappt märkts något alls på henne.

Tips när man borstar tänderna som jag fick påminna mig själv om: två tandborstar! Bebisen vill till varje pris roffa åt sig den första man börjar borsta med och istället för att ha dragkamp om den och göra det hela till något jobbigt är det bara att låta bebisen ta den och dra fram nästa tandborste att borsta vidare med!

Två tandborstar är en nödvändighet här hemma fortfarande och kommer nog vara lång tid framöver. Dottern vill alltid borsta tänderna själv, eller ja..gnaga på tandborsten mest - perfekt då att köra med en till

Min på 5 1/2 månad har en tand på g, han biter på exakt allt och dreglar som en stor boxer

 

[strawberrysylt]

Vår lilla har fått två tänder nere. Första var hemsk när den bröt igenom, andra har knappt märkts något alls på henne.

Tips när man borstar tänderna som jag fick påminna mig själv om: två tandborstar! Bebisen vill till varje pris roffa åt sig den första man börjar borsta med och istället för att ha dragkamp om den och göra det hela till något jobbigt är det bara att låta bebisen ta den och dra fram nästa tandborste att borsta vidare med!

Åh❤
Tack för tipset!

Vi fick en tandborste på bvc nu senast, men ska köpa en till då. Och tandkräm.

Det har inte märkts jättemycket på honom här, men han har varit lite ledsen och så vill han amma mer.

Får starta upp en tandborstningsrutin också nu då! Nu är det mycket tycker jag.

----
Vi har invigt matstolen nu och han trivs bra i den Idag har han fått mat tre gånger (och resten ersättning/amning såklart ), tänkte börja så och sen bygga på.
Och så har han börjat resa sig mot möbler nu. Jösses.

 

[Skrottiskrott]

Vår lilla blir 9 månader på söndag. Hon är inne i en period där hon vill ha såååå mycket närhet, dygnet runt. Med de andra två vill jag minnas att jag verkligen hade trappat ner på amningen vid detta laget, men med lillasyster är det nästan tvärtom. Hon vill snutta och snutta och snutta! Dygnet runt. Hon äter vanlig mat, som en liten häst! Så det handlar knappast om hunger, utan närhet och trygghet. Jag måste köpa nya amningsinlägg, är helt paff då brösten helt klart hade slutat sympatiläcka när de andra barnen var typ över halvåret. Men nu behövs inläggen fortfarande trots att hon är 9 månader.

Hon vill bli buren, helst av mig, hela tiden. Allra helst när jag verkligen måste hjälpa de andra med något som helt klart är lättast med två händer... och vi precis är på väg ut i bilen eller något, så det inte riktigt är läge att ha henne i bärselen heller. Då sätter jag ner henne på golvet i två sekunder för att stänga en dragkedja eller torka en rumpa eller skala ett äpple, och hon blir heeeeelt förstörd. Hon skriker som om jag hade övergett henne.

De gånger hon är på lekhumör kan hon dock härja rejält på golvet. Igår njöt vi riktigt, när alla tre barnen satt på golvet och lekte med duplo tillsammans. Eller ja, bröderna byggde som en mur av leksakslådorna så att bebis inte kunde ta sig fram till deras byggen och förstöra. Men så gav de henne lite bitar över muren och hon var nöjd över att vara "med" och leka. Så gulligt att jag nästan tuppade av.

Hon står stadigt utan stöd, ja det har hon ju gjort länge men jag är så glad över att hon inte visat något intresse för att börja gå. Det kan gott vänta ett par månader till.

Även om jag kan bli väldigt överstimulerad av all närhet dygnet runt i kombo med att storebröderna också såklart vill ha närhet (och jag vill ge dem det!), så njuter jag verkligen av att ha en sockersöt liten niomånaders hängande på mig konstant. Jag älskar den här tiden, när man alltid har med sig bebis på allt. Man är liksom ett team. Och det är fantastiskt att få lov att vara hennes stora trygghet i världen.

 

[Stålvilja]

Vår lilla blir 9 månader på söndag. Hon är inne i en period där hon vill ha såååå mycket närhet, dygnet runt. Med de andra två vill jag minnas att jag verkligen hade trappat ner på amningen vid detta laget, men med lillasyster är det nästan tvärtom. Hon vill snutta och snutta och snutta! Dygnet runt. Hon äter vanlig mat, som en liten häst! Så det handlar knappast om hunger, utan närhet och trygghet. Jag måste köpa nya amningsinlägg, är helt paff då brösten helt klart hade slutat sympatiläcka när de andra barnen var typ över halvåret. Men nu behövs inläggen fortfarande trots att hon är 9 månader.

Hon vill bli buren, helst av mig, hela tiden. Allra helst när jag verkligen måste hjälpa de andra med något som helt klart är lättast med två händer... och vi precis är på väg ut i bilen eller något, så det inte riktigt är läge att ha henne i bärselen heller. Då sätter jag ner henne på golvet i två sekunder för att stänga en dragkedja eller torka en rumpa eller skala ett äpple, och hon blir heeeeelt förstörd. Hon skriker som om jag hade övergett henne.

De gånger hon är på lekhumör kan hon dock härja rejält på golvet. Igår njöt vi riktigt, när alla tre barnen satt på golvet och lekte med duplo tillsammans. Eller ja, bröderna byggde som en mur av leksakslådorna så att bebis inte kunde ta sig fram till deras byggen och förstöra. Men så gav de henne lite bitar över muren och hon var nöjd över att vara "med" och leka. Så gulligt att jag nästan tuppade av.

Hon står stadigt utan stöd, ja det har hon ju gjort länge men jag är så glad över att hon inte visat något intresse för att börja gå. Det kan gott vänta ett par månader till.

Även om jag kan bli väldigt överstimulerad av all närhet dygnet runt i kombo med att storebröderna också såklart vill ha närhet (och jag vill ge dem det!), så njuter jag verkligen av att ha en sockersöt liten niomånaders hängande på mig konstant. Jag älskar den här tiden, när man alltid har med sig bebis på allt. Man är liksom ett team. Och det är fantastiskt att få lov att vara hennes stora trygghet i världen.

Vår grabb blev exakt 6 månader idag visst är det en ynnest att få vara en människas stora trygghet, det är fantastiskt. Och utmanande.

Vår grabb har ju från dag 1 varit klistrad på mig. Kan inte sova utan att känna min hud, bli tröstad eller sövd av någon annan går inte osv. Så det har varit, och är, en utmaning med honom.

Jag har ju inte skolat in dottern heller, som är 22 månader ungefär. Och med henne är livet tufft just nu. Gissar på att vi är i kulmen av "närmandefasen". Mycket och många vredesutbrott, mycket testa gränser osv. Hon är riktigt eldig, passande sitt röda lockiga hår.

Så henne i kombo med lillebror som jag inte kan gå mer än 2 meter ifrån utan gråt kan vissa dagar kännas tunga. Som typ idag på eftermiddagen, efter ett antal vredesutbrott och situationer där jag var tvungen att kasta mig efter henne och således behöva gå ifrån lillebror, som genast börjar gallskrika för att jag är för långt borta så känns min hjärna mör.

Men efter regn kommer solsken sägs det ju och när dottern sen ikväll dansar till musik skrattar lillebror så han kiknar. Då får jag energi igen.

Har börjat sälja alla bebisgrejer nu för övrigt. Det gör ont.

Men vi har sagt två barn sen är det bra. Ändå finns sorgen, aldrig mer. Aldrig mer få gå på ultraljud, känna sparkar, få upp en nyfödd på bröstet...

Vill bara att vår pojk ska stanna i den här åldern lite till

 

[Skrottiskrott]

Har börjat sälja alla bebisgrejer nu för övrigt. Det gör ont.

Men vi har sagt två barn sen är det bra. Ändå finns sorgen, aldrig mer. Aldrig mer få gå på ultraljud, känna sparkar, få upp en nyfödd på bröstet...

Vill bara att vår pojk ska stanna i den här åldern lite till

Åh, instämmer till 100 %. Allting med denna tredje och sista bebis är sorgligt samtidigt som det är underbart. Eller nej, sorgligt är fel ord... det känns i hjärtat i alla fall, att allting är för sista gången.

Jag vill inte känna så, jag är förstås jättetacksam över att ha fått tre friska barn och vet att jag inte alls har något att vara "sorgsen" (eller vad man nu ska kalla det) över. Men jag kan inte hjälpa det. Att få barn är det absolut största och finaste i livet, det är kanske inte så konstigt att det verkligen känns i hjärtat att skriva sista kapitlet på just "gravid/föda/amma/ha bebis-kapitlet".

Det är så tudelat. När jag kånkade runt på babyskyddet de sista gångerna sa jag att det ska bli så skönt att slippa det, inte ha det stående i vägen i hallen, och slippa förvara det någonstans i väntan på eventuellt fler bebisar. Utan nu var det sista gången det användes och nu ska det kasseras. Men... Då blev jag nästan gråtfärdig. Babyskyddet, som vi har kört hem våra tre fina små bebisar i från sjukhuset! Det som jag läste på så mycket om och planerade så noga inför när jag köpte det, när jag skulle bli förälder för första gången. Uuuää... Just nu står det förvarat på övervåningen ändå. Vi ska inte ha fler barn men jag kunde rent känslomässigt inte bara göra mig av med det så på direkten. Det måste få stå och svalna lite. Plus att det faktiskt är bra att ha som nöd-backup ifall vi av någon anledning skulle behöva åka iväg med bebis i en annan bil, utan bilbarnstol. Så det får i alla fall stå där uppe och ta plats tills hon har växt ur det, även om hon nästan garanterat inte kommer att åka i det igen.

Det är likadant med vissa andra saker och kläder. En del grejer vet jag att jag vill spara, till eventuella barnbarn eller bara för min egen skull. Första pyjamasen som alla fick åka hem i osv. Men vissa grejer VET jag att jag ska göra mig av med, ändå vill jag hålla på dem lite till bara.

Sedan tänker jag "Tack och lov att det är sista bebisen!" varje natt när hon vaknar och vaknar och vaknar.

 

[Stålvilja]

Åh, instämmer till 100 %. Allting med denna tredje och sista bebis är sorgligt samtidigt som det är underbart. Eller nej, sorgligt är fel ord... det känns i hjärtat i alla fall, att allting är för sista gången.

Jag vill inte känna så, jag är förstås jättetacksam över att ha fått tre friska barn och vet att jag inte alls har något att vara "sorgsen" (eller vad man nu ska kalla det) över. Men jag kan inte hjälpa det. Att få barn är det absolut största och finaste i livet, det är kanske inte så konstigt att det verkligen känns i hjärtat att skriva sista kapitlet på just "gravid/föda/amma/ha bebis-kapitlet".

Det är så tudelat. När jag kånkade runt på babyskyddet de sista gångerna sa jag att det ska bli så skönt att slippa det, inte ha det stående i vägen i hallen, och slippa förvara det någonstans i väntan på eventuellt fler bebisar. Utan nu var det sista gången det användes och nu ska det kasseras. Men... Då blev jag nästan gråtfärdig. Babyskyddet, som vi har kört hem våra tre fina små bebisar i från sjukhuset! Det som jag läste på så mycket om och planerade så noga inför när jag köpte det, när jag skulle bli förälder för första gången. Uuuää... Just nu står det förvarat på övervåningen ändå. Vi ska inte ha fler barn men jag kunde rent känslomässigt inte bara göra mig av med det så på direkten. Det måste få stå och svalna lite. Plus att det faktiskt är bra att ha som nöd-backup ifall vi av någon anledning skulle behöva åka iväg med bebis i en annan bil, utan bilbarnstol. Så det får i alla fall stå där uppe och ta plats tills hon har växt ur det, även om hon nästan garanterat inte kommer att åka i det igen.

Det är likadant med vissa andra saker och kläder. En del grejer vet jag att jag vill spara, till eventuella barnbarn eller bara för min egen skull. Första pyjamasen som alla fick åka hem i osv. Men vissa grejer VET jag att jag ska göra mig av med, ändå vill jag hålla på dem lite till bara.

Sedan tänker jag "Tack och lov att det är sista bebisen!" varje natt när hon vaknar och vaknar och vaknar.

Du beskriver det så bra, precis så. Under mina graviditeter har jag fått ta sprutor med blodförtunnande varje dag. Jag klagade och klagade på hur piss det var när dottern låg i magen. När hon var född skämdes jag över att ha klagat, för hon var så värt det. När hon var sju månader plussade vi igen, då med grabben. Och jag visste då vad som skulle komma. Med dottern funkade inte amningen alls, med grabben har och är det inga problem. Älskar att amma. Så nu sörjer jag i efterhand att amningen aldrig funkade med dottern.

Tänk om jag kunde få en till lyckad amningsresa..

Men nej, min sambo är väldigt tydlig med att han är klar. Och i den logiska delen av hjärnan är jag också det. Jag fyllde precis 40 nu och vill personligen inte vara "för gammal" för barn.

Jag har fått två friska och fina barn. Jag hade bara hoppats på att jag efter sonen skulle känna mig klar. Men så kliar det i livmodern.

Hade jag varit yngre däremot, då hade jag definitivt velat försöka få nummer tre, men med lite mer åldersskillnad än 15 månader, som det är mellan mina två.