Språk på arbetsplats

[the_connemara]

Jag håller helt och hållet med men tycker att det du beskriver är någonting helt annorlunda än TS situation.
Självklart ska var och en ha utrymme att nyttja sin fritid som den vill.

Ja mitt svar blev mer ett svar utifrån hur jag läste tråden, erkännes

 

[the_connemara]

32-åringen jublar!
Cringe = när pinsamheten inte räcker till.

34 år och så ohängamedig här

Det som ändå inträffar allra mest är de som pratar ändå o aldrig slutar, utan att vara otrevliga alls emot en. Men det är så jobbigt. Jag vill bara ha frid och få läsa i lugn o ro Tyvärr gör det mig dessutom rätt ofta irriterad pga att jag brukar vara rätt flitig när jag jobbar, jag haft ofta ett gäng extrauppgifter i huvudet under tiden jag kör processerna om de inte kräver fullt fokus. Så när jag väl har rast vill jag få slösurfa och läsa allt intressant ifred med fokus.

Men jag känner att vi har redan avhandlat detta på olika vis och vi är lite för olika som människor. Jag vill liksom inte bli för personlig så att någon bli ledsen, tycker jag kommit till den gränsen nu o den vill jag inte passera. HÅLL BARA KÄFT

 

[Jadzia]

Vad har ni för policy på er arbetsplats där det även jobbar folk med utlänsk härkomst? Vi ska prata svenska under arbetstid och i fikarum. Satt i fikarummet igår och det kom in 2 st jobbarkompisar och satte sig vid mitt bord och började prata ett språk som jag inte förstår. Bad dom prata svenska och fick suckar tillbaka och dom fortsatte med sitt språk. Nämnde detta till chefen och jag sa att jag kommer att ta upp detta på vårat nästa möte. Tycker att det är respektlöst att prata annat språk när det finns andra jobbarkompisar med. Eller är jag helt ute och cyklar?

Vi har ingen språkpolicy och skulle få svårt att få till någon. På min arbetsplats finns inget språk som alla talar.
Till exempel: kollega 1 förstår svenska till stor del, men kan bara tala engelska. Kollega 2 både förstår och talar hjälplig svenska, men kan ingen engelska.
Men vi fikar inte heller och har inte rast på det viset.

Dock skulle jag undra varför någon skulle sätta sig vid samma bord som mig om de inte vill något. Jag skulle dock inte lägga någon energi på det, oavsett vilket språk som talades.

 

[Enya]

Fast är inte det en annan diskussion?

Jag uppfattar detta som en arbetsmiljöfråga. Att arbetsplatsen är inkluderande för alla. Att samvaro på raster iutformas så alla kan ta del av den?

Att prata ett annat språk är ingen deal alls för mig. Js jst vidtats i mångspråkliga mijöer större delen av arbetstiden de senaste tio åren. Men gemensamma raster där man förväntas delta bör vara just tillgängliga för alla.

Svenska fikaraster är ganska speciella. Vi förväntar oss att alla deltar. Den som sitter på sitt rum med sin kopp uppfattas okamratlig. FÖr mig är det lite av samma sak. Om man talar ett språk som exkludeerar den tredje i rummet så är det ett socialt problem.

Det är så jag också tänker. Om man bara är några stycken på arbetsplatsen och en blir utanför pga språket så är inte det riktigt ok oavsett vad man egentligen samtalar om. Det är ju som att utesluta den personen. Är man fler och hamnar i olika grupper, är det ju en helt annan sak eftersom ingen utesluts på samma vis.

Det här med hur fikaraster används är också något jag märkt. På min förra arbetsplats märkte jag genast av hur det emottogs negativt om man satte sig mer för sig själv, man valde liksom bort gemenskapen och samvaron som man skulle vara en del av för att kunna passa in på arbetsplatsen. På detta jobbet saknas en gemenskap känner jag och där har jag valt att avstå rasterna för jag har ingen lust att sitta ensam och fika, det verkar som om alla tar rast lite olika tider så jag känner att hellre jobba än att slösa tid på en rast i min ensamhet i fikarummet.

På ett annat jobb jag hade hade vi också som regel att vi pratar svenska på jobbet. Av den enkla anledningen att ingen ska känna sig utanför. Vi var också smågrupper, jobbade ett par stycken på varje ställe, inom städ, och då fungerar det inte att någon pratar ett språk någon inte förstår.

 

[Seabaz]

På mitt jobb pratar vi engelska med varandra och kunder.
Undantaget är om vi har små barn på ridtur som pratar annat språk. Då är det guld värt om någon av oss kan det språket.

Tycker de flesta som kommer och jobbar hos oss är respektfulla och byter till engelska om någon annan som inte kan deras språk närvarar.

Vi rider med walkie talkies och ibland är det guld att kunna säga något på annat språk till sin kollega utan att kunderna förstår dessutom...

Men generellt, engelska! Ibland får jag tex en svensk på ridtur som börjar prata svenska med mig. Men om vi har andra engelskspråkiga kunder så blir det ju jätte-oartigt att svara på svenska. Samma för våra andra guider nu som är från belgium, holland, österrike och tyskland. En tjej pratar 4 språk dessutom, känns som vi har ett riktigt a-team nu!

 

[MiaMia]

Enligt infon finns "önskemål" om att svenska pratas i fikarummen. Det gör det ju inte mer lämpligt att avbryta någon bara för att de ska byta språk. Jag kommer tyvärr inte ifrån känslan av att det helt enkelt är väldigt otrevligt och inte särskilt inbjudande till fortsatt konversation med den personen heller. Hade något liknande hänt på min arbetsplats, och någon dessutom tar upp det som punkt på möten, då hade jag nog själv fjärmat mig från den personen. Tyvärr.

Det var väl AGs direktiv att det SKA pratas svenska?
Så förstod jag det i alla fall, och då tycker jag att man får klandra AG lite mer för en dålig policy.

Får man en sådan principiell regel så kan jag förstå att det bidrar till att det påtalas på ett liknande sätt som om rutinen för låsningen inte har följts. Tycker inte det går att jämföra rakt av med hur det hade uppfattats på en arbetsplats som inte har dessa direktiv.

 

[Fruentimber]

Det var väl AGs direktiv att det SKA pratas svenska?
Så förstod jag det i alla fall, och då tycker jag att man får klandra AG lite mer för en dålig policy.

Får man en sådan principiell regel så kan jag förstå att det bidrar till att det påtalas på ett liknande sätt som om rutinen för låsningen inte har följts. Tycker inte det går att jämföra rakt av med hur det hade uppfattats på en arbetsplats som inte har dessa direktiv.

Nej. Det påpekas i ett annat inlägg från TS att det inte är någon policy, utan snarare ett önskemål från arbetsledaren/chefen. Alltså inte en principiell regel.

 

[MiaMia]

Nej. Det påpekas i ett annat inlägg från TS att det inte är någon policy, utan snarare ett önskemål från arbetsledaren/chefen. Alltså inte en principiell regel.

Ok, det har smugit sig ur huvudet att jag läst den modifieringen. Är nog läggdags för mig nu.

 

[Badger]

Det håller jag delvis med om, men det är ju ingen i denna tråden som vet om, efter att dessa kollegor satt sig ned och avslutat sitt samtal, hade gått över till svenska. För man behöver ju inte byta ämne tvärt utan kan prata färdigt sinsemellan först tänker jag ☺

Kan ju också hända att dessa två satte sig vid samma bord för att det bara finns ett bord för ett kontor på 3 personer.

Det med kafé, helt klart, känns ganska naturligt att det blir så.

Tycker att det är känsligt med språk för det att man har olika nivåer på hur komfortabel man är med att hålla konversationer på ett språk. När jag bodde och jobbade i England var jag lite blyg på fikapauserna och lunchen i början men det lossnade snabbt då jag behärskar det språket. När jag bodde i Spanien kände jag mig korkad och det var svårt att förstå, hänga med och uttrycka mig så som jag ville då min kunskap i språket var väldigt låg och jag gärna har fel uttal, böjning av verb etc. Det ändrade sig snabbt, för att jag försökte så mycket jag kunde. Men jag kunde tyvärr tycka det var jobbigt ibland och var väldigt glad för att få prata svenska när jag hade ett tillfälle för det ☺ så jag har förståelse för att man gärna vill prata sitt eget språk och att man kanske glömmer sig ibland.

Tycker språkskillnaden i "satte sig vid mitt bord" och att inte säga "satte sig vid bordet" antyder att det fanns fler bord att sitta vid.

Jag tycker nog inte man pratar klart under flera minuter innan man byter ämne/språk till något inte uppenbart exkluderar en person, utan man byter direkt. Sedan om man diskuterar en TV-serie tex så behöver man ju inte byta ämne såklart, då kan man bara anta att fler kan ha sett den.

 

[Badger]

Ja, om det är ofta. Men om det idag blir så att två personer pratar franska medan jag inte hänger med, imorgon pratar jag svenska med den av dem som kan svenska, medan den andra inte hänger med, och oftast pratar alla engelska, så är det ju inte fråga om utfrysning.

Regelmässigt får man inte utesluta någon, men då handlar det om mycket mer än språk. Om det pågår uteslutning av en person där språket är det mest synliga tecknet på det, är det förstås inte okej. Men jag ser inte att det handlar om språk i första hand.

Jag känner rätt många familjer där det överhuvudtaget inte finns ett språk som alla kan, så för mig känns frågan märklig. På mitt jobb kan alla engelska, och alla tycker att det mest artiga är att prata engelska hela tiden.

Det låter ju faktiskt inte som att det på ditt jobb är få personer som arbetar eller väldigt få personer på fikarasten. Låter inte heller som att om dina två kollegor och du är ensamma tre i ett rum så kör de på på franska i tio minuter medan du stirrar ut i luften. Det låter ju som att det hade funnits alternativa personer att prata med medan de pratar franska.

Sedan "inte hänger med" det låter ju som att du kan viss mängd franska men inte tillräckligt för att förstå allt.

 

[Badger]

Instämmer.






Vi har klart övervägande svensktalande och de få som talar andra språk är mycket hövliga och pratar alltid svenska.

Däremot har vi helt olika "rastkultur" på våra olika avdelningar och även till viss del inom min avdelning. Vi är ett rätt stort gäng introverta som bara vill vara i fred på våra raster men det är helt omöjligt i våra lokaler att gå undan och ffa om man ska äta/dricka något då det är extremt strikt reglerat. Många av oss försöker välja tider (vilket oftast redan är väldigt svårt att påverka) och sällskap för att komma så lindrigt undan som möjligt på rasterna utan att trampa folk på tårna.

För mig finns det verkligen inget otrevligare än när folk ska hålla på att försöka tvinga in en i samtal, påpekar att man är otrevlig som sitter o läser något på mobilen eller rent av vill provocera fram en reaktion med skämt/diskussioner/åsikter. Det händer typ dagligen.

Garanterat tycker dessa människor precis samma om mig/oss (eller ja, de säger det ju rakt ut) och det svenska sättet verkar ju vara att rasten ska man ägna åt sociala interaktioner med personer man inte nödvändigtvis väljer att umgås med under sådana former annars. För mig är man tillräckligt inkluderande om man är trevlig och säger hej, att ignorera är inte okej. Men sedan tycker jag det måste få lov att vara just ett samtal mellan två delaktiga parter, inte en som ska bestämma att ett samtal ska äga rum och den andra måste ställa upp. Jag tycker inte det är någon som helst skillnad oavsett hur få en är på en arbetsplats. Varför är det den andra partens rätt till socialt kallprat som väger tyngst på en rast om detta inte ingår i arbetet? Varför är det alltid jag som är otrevlig, inte de som tvingar på mig sitt sällskap undrar jag ofta?

Bra kontakt med mina arbetskamrater får jag ändå genom jobbet och där uppskattar jag dem och de mig ganska mycket upplever jag. Där ingår självklart kontakt och inkludering och mycket informationsflöden.

Men det är ju en helt annan situation. Om en person sitter och läser en bok/mobil i ett hörn och två sätter sig bredvid (lite påträngande kanske) och pratar bara med varandra och ignorerar bokläsaren så är ju det bara helt ok. Bokläsaren är ju tydlig med att hen gör någonting annat.

Jag brukar ju lägga undan min bok och hoppa in om jag vill prata eller fortsätta läsa om jag inte vill prata.

 

[Butros]

Är rasten till för avkoppling eller för att befrämja gemenskap på arbetsplatsen? Det ena utesluter inte det andra, men jag kan bli irriterad, när jag försöker hinna svara på ett mejl eller sms, om någon vill börja småprata då. På samma sätt kan två personer vilja diskutera något, som inte angår någon annan.

Situationen, när de slog sig ned vid ditt bord, kan jag inte bedöma. Det kanske var i andra änden av ett stort bord, men det kan lika gärna ha varit bredvid dig vid ett av flera små bord. Jag skulle dock ändå inte ha agerat som du. Hade det känts bättre, om de hade gått över till svenska men talat om något som inte intresserade dig? Om jag hade velat samtala med dem, skulle jag helt enkelt ha försökt starta ett samtal med dem på svenska.

 

[Jenka]

Tycker det hör till god ton att prata ett språk som alla förstår.

 

[Tilly_85]

Tycker språkskillnaden i "satte sig vid mitt bord" och att inte säga "satte sig vid bordet" antyder att det fanns fler bord att sitta vid.

Jag tycker nog inte man pratar klart under flera minuter innan man byter ämne/språk till något inte uppenbart exkluderar en person, utan man byter direkt. Sedan om man diskuterar en TV-serie tex så behöver man ju inte byta ämne såklart, då kan man bara anta att fler kan ha sett den.

Ja, mitt bord låter ju som att där är fler. Det missa jag

Det beror nog på relationen man har med sina kollegor. Hade nog själv kunnat prata färdigt men ursäkta mig för det efter, typ nått i stil med förlåt men vi var så inne i diskussionen, hur ser din dag ut? Det man inte bör göra är att konsekvent utesluta någon ur samtal när hen söker kontakt/vill var inkluderad, det är bara elakt. Jag utgår dock från att dom flesta är trevliga människor, som kanske behöver en påminnelse ibland ☺ men jag hade nog själv inte tyckt om att bli avbruten med någon som säget prata svenska, låter onödigt hårt. Man kan ju själv föreslå ett ämne till samtal, det hade iaf jag tatt emot bättre.

 

[Pilot]

Jag har inte direkt några starka känslor om vilket språk som pratas på raster. Problemet är om det börjar kännas exkluderande.

 

[Badger]

Ja, mitt bord låter ju som att där är fler. Det missa jag

Det beror nog på relationen man har med sina kollegor. Hade nog själv kunnat prata färdigt men ursäkta mig för det efter, typ nått i stil med förlåt men vi var så inne i diskussionen, hur ser din dag ut? Det man inte bör göra är att konsekvent utesluta någon ur samtal när hen söker kontakt/vill var inkluderad, det är bara elakt. Jag utgår dock från att dom flesta är trevliga människor, som kanske behöver en påminnelse ibland ☺ men jag hade nog själv inte tyckt om att bli avbruten med någon som säget prata svenska, låter onödigt hårt. Man kan ju själv föreslå ett ämne till samtal, det hade iaf jag tatt emot bättre.

Nej det finns nog inget bra sätt att säga till folk på. Det är nog en sådan där regel som folk borde följa men gör de inte det finns inget att göra. (Om det inte pågår dag ut och dag in.)

 

[hoppsann]

Vad har ni för policy på er arbetsplats där det även jobbar folk med utlänsk härkomst? Vi ska prata svenska under arbetstid och i fikarum. Satt i fikarummet igår och det kom in 2 st jobbarkompisar och satte sig vid mitt bord och började prata ett språk som jag inte förstår. Bad dom prata svenska och fick suckar tillbaka och dom fortsatte med sitt språk. Nämnde detta till chefen och jag sa att jag kommer att ta upp detta på vårat nästa möte. Tycker att det är respektlöst att prata annat språk när det finns andra jobbarkompisar med. Eller är jag helt ute och cyklar?

Man ska följa företagets policy. Den godkänner man ju när man skriver på anställningsavtalet.
Står det i policyn om språk, ska det följas. Inget konstigt med det.

Det står iof inte i vår policy om språk. Men om mycket annat.
Som IT-policy, lönepolicy, parfympolicy, mobbingpolicy, resepolicy osv. Ingen tycker att det är konstigt att policyn följs.
De nysvenska pratar svenska på mitt jobb, om de inte t.ex. får ett telefonsamtal.
De vill träna på sin svenska så mycket som möjligt.

 

[mandalaki]

Man ska följa företagets policy. Den godkänner man ju när man skriver på anställningsavtalet.
Står det i policyn om språk, ska det följas. Inget konstigt med det.

Det står iof inte i vår policy om språk. Men om mycket annat.
Som IT-policy, lönepolicy, parfympolicy, mobbingpolicy, resepolicy osv. Ingen tycker att det är konstigt att policyn följs.
De nysvenska pratar svenska på mitt jobb, om de inte t.ex. får ett telefonsamtal.
De vill träna på sin svenska så mycket som möjligt.

Senare i tråden framkommer att det inte handlar om en policy ...

KL

118 inlägg. Den här tråden måste vara beviset på att sånt som man liksom bara löser i vardagen kan bli världens största problem på buke

 

[Butros]

118 inlägg. Den här tråden måste vara beviset på att sånt som man liksom bara löser i vardagen kan bli världens största problem på buke

Det tycker jag är ett sundhetstecken. Man behöver faktiskt diskutera normer och värderingar ibland. Visst finns det många större problem på jorden, men dem kan vi inte lösa här. Däremot kan vi få ökad förståelse för hur andra tänker i vardagliga situationer.

 

[mandalaki]

Det tycker jag är ett sundhetstecken. Man behöver faktiskt diskutera normer och värderingar ibland. Visst finns det många större problem på jorden, men dem kan vi inte lösa här. Däremot kan vi få ökad förståelse för hur andra tänker i vardagliga situationer.

Ja, som du såg var jag alltså inte gravallvarlig.