Stoppa avelsplanen för Svensk bondkatt!

[Inte_Ung]

Och det är i storstäderna, främst i Stockholm, som problemet är störst. Alltså där det inte ska finnas några lösspringande katter(men tyvärr finns problem med hemlösa katter).
Råttor och möss som skadedjur lever f ö ofta i byggnader(och då alltså inte främst i lantbruksbyggnader).

Jag behöver ha minst 5 jagande katter på varje gård, vi har 2 så det blir minst 10 katter totalt. Med färre katter så blir det totalt gräsligt med möss och råttor.

Hur tycker du att jag skall ordna med det problemet?
Jag tar tacksamt emot alla förslag som fungerar.

 

[Sol]

Det här handlar om att det finns ett stort behov av katter för bekämpandet av möss och råttor.
I dag så är det svårt att hitta de rätta katterna för jobbet. Katthemmen kräver att katterna skall vara innekatter, så där hittar man dem inte.

Var och hur skall det behovet tillgodoses?
Utan jagande katter utomhus så kommer vi att få invasion av både möss och råttor.

Alla katthem kräver ju inte alls detta. Ibland söker de specifikt hem som kan erbjuda en bra utomhusmiljö. Det går dessutom att söka sig till de som ägnar sig åt TNR, ett av målen med TNR-kolonierna är nämligen att katterna ska fångas in och placeras ut i nya hem. Dessa katter kan passa synnerligen bra på gårdar.

 

[Inte_Ung]

Väldigt då katter jagar råttor eftersom råttor är farliga byten. Av de bekämpningsmetoder vi har mot råttor är katter enas de sämre. Det är dessutom en starkt genetiskt ärftlig egenskap så vill du ha råttjägare vill du sannerligen inte ha ”fader okänd” utan då vill du ha både mamma och pappa som är erkända råttjägare.

Ja jag vill ju helst veta att även fader-djuret är en bra jägare. Jag hade en duktig råttjägare, de är tyvärr inte så vanliga, men han blev tyvärr tagen av havsörnen.
I brist på hare.

 

[Inte_Ung]

Alla katthem kräver ju inte alls detta. Ibland söker de specifikt hem som kan erbjuda en bra utomhusmiljö. Det går dessutom att söka sig till de som ägnar sig åt TNR, ett av målen med TNR-kolonierna är nämligen att katterna ska fångas in och placeras ut i nya hem. Dessa katter kan passa synnerligen bra på gårdar.

Jo det har jag lyckats med några gånger.
Men det är svårt att få även en bra musjägare på det viset.
Jag skulle vilja se en musjägaravel på katt och initiativet med Bondkatt är det närmaste det som jag har sett faktiskt.
Det skulle bli stora problem på gårdarna utan tillgång på bra katter. Möss förstör för stora summor och orsakar bränder när de gnager på elkablar.
Det är farligt att leva på landet utan katt.

 

[Dentaku]

Jag behöver ha minst 5 jagande katter på varje gård, vi har 2 så det blir minst 10 katter totalt. Med färre katter så blir det totalt gräsligt med möss och råttor.

Hur tycker du att jag skall ordna med det problemet?
Jag tar tacksamt emot alla förslag som fungerar.

Jag har väl aldrig påstått att det inte finns något problem alls med råttor och möss på landsbygden? Bara svarat på ditt inlägg om att det skulle vara ett ökande problem med att åtminstone råttproblemet främst ökar i städerna.

Jag har inget som helst emot att du har katter på dina gårdar för att hålla nere antalet skadedjur! Tvärtom. Däremot tycker jag att katter som rör sig fritt ute ska vara märkta och registrerade, vaccinerade samt kastrerade. Om det handlar om bondkatter så går det alldeles utmärkt att t ex avla på en hona med en bestämd hane och efter detta kastrera henne och låta henne gå fritt på gården. Ungefär som min raskatt levt - först gått i avel, sedan kastrerad och nu går fritt(och kommer hem med byten till oss).

 

[escodobe]

Absolut siamesen.
Men det har jag då aldrig sett fungera i verkligheten.
Persern har alldeles för skötselkrävande päls för att fungera på en gård. Bondkatten måste klara av att sköta sin päls själv.
Jag skulle dock välja bort siamesen p.g.a. allt jamande.

Morsans siameser fick flytta till en bondgård. Måste ha sett lite udda ut med siameser som råttfångare i ladugården men det gick visst bra.

 

[Inte_Ung]

Morsans siameser fick flytta till en bondgård. Måste ha sett lite udda ut med siameser som råttfångare i ladugården men det gick visst bra.

Schysst, allt som funkar, funkar ju.

 

[Inte_Ung]

Om det handlar om bondkatter så går det alldeles utmärkt att t ex avla på en hona med en bestämd hane och efter detta kastrera henne och låta henne gå fritt på gården. Ungefär som min raskatt levt - först gått i avel, sedan kastrerad och nu går fritt(och kommer hem med byten till oss).

Det fungerar för mig.
Jag har dessutom framgångsrikt hållit honor på P-piller för framtida kullar/kastrering.
Våra katter är kastrerade utom en hona där vi hoppas.
Sedan så skall hon kastreras.
Alla nya katter chippas och registreras.

 

[skogaliten]

Nu tycker jag iofs avelsplanen för svensk bondkatt är lite uppåt väggarna (ex.vis ingen ID-märkning), men det här vill jag verkligen ställa mig emot.

På något vis har vi människor fått för oss att vi kan det här med avelspartnersselektion så mycket bättre än det alla djur är genetisk programmerade med, att välja sundast partner själva. En hona med tillgång till många olika presumetiva partners väljer den partnern som tryggar avkommans överlevnad bäst. Naturen har skött det här i miljontals år... det är först när det finns brist på valbar partner som vi sätter naturlig selektion ur spel.

Men jag håller med, att manskulle rimligen vilja ha alla katterna märkta, registrerade och kunna bestämma faderskap i efterhand.

Däremot så anser jag att man verkligen inte ska blanda sig i partnersurvalet, och välja "avelspar".

Ja, märkning och registrering vill jag också ha på alla katter, oavsett om det är Bondkatter, raskatter eller "gatukorsningar".

 

[Mabuse]

Mina raskatter är ohemult duktiga på att plocka både sork och småfåglar när det ges tillfälle och de svälter inte. J

Kattens jaktinstinkt är helt oberoende av om den får mat eller inte. Detta är väl vetenskapligt dokumenterat. Instinkterna är så djupt rotade att katter avbryter en måltid om det ges tillfälle till jakt.

Sedan är jaktförmågan självklart olika från individ, men även mätta katter jagar. De jagar ju inte enbart för att få mat, det är ju allmänt känt att katter tycker att det är läskigt roligt att bara leka med sina byten.

Ett stort problem i avelsplanen är ju att fader okänd godtas rakt av och att man inte alls är intresserad av genbanksarbete. Iom att fader okänd accepteras rakt av så säger man ju att vilken katt som helst duger (trots väl uppsatta kriterier för vad en bondkatt är). Med fader okänd (rätt många skulle jag tro att det blir) har du ingen koll på jaktförmåga eller hälsa.

Vilken annan avel sker på detta vis i Sverige? Helt okontrollerat? Är det så vi har bevarat de svenska jakthundarna? Våra svenska lantraser av andra slag, går de fritt och förökar sig okontrollerat?

Det är min erfarenhet också. Våra katter jagar med förtjusning allt som rör sig (fladdermöss, möss, sork, fåglar), och det mesta lämnar de på gräsmattan när de lekt färdigt med det, och så går de in och äter kattmat. Eller fel, fåglarna äter de, för de är tydligen goda, men näbbmöss och sork ratar de alltid. Att katterna tycker de är äckliga att äta är tydligen inget hinder alls för att ägna timmar åt att jaga dem. De jagar uppenbart mest för nöjes skull - att man kan äta en del av det man fångar verkar mest vara en bonus.

 

[Dentaku]

Det fungerar för mig.
Jag har dessutom framgångsrikt hållit honor på P-piller för framtida kullar/kastrering.
Våra katter är kastrerade utom en hona där vi hoppas.
Sedan så skall hon kastreras.
Alla nya katter chippas och registreras.

Jamen dåså.
Det jag(och många andra) vänder oss mot är ju inte bondkatter som lever som traditionella skadedjursbekämpare. Det är att man planerar att bedriva en "avel" som går ut på att låta omärkta, fertila djur springa lösa och själva para sig utan någon som helst översikt när, vilka och i vilken omfattning djuren förökar sig. Då har man ingen koll på om de gener som förs vidare tillhör bra råttjägare, eller ens trevliga och friska katter.

Jag anser att ALLA fertila djur ska hållas under den kontroll som krävs för att de inte ska ställa till problem för någon annan eller para sig utan att man vet om det. Olyckor med tjuvparningar kan förstås hända, men det ska vara just olyckor.

 

[skogaliten]

Hur ska man kunna veta vilka föräldradjuren är?

Men det spelar mycket liten roll, exakt vilka som är föräldradjuren!

Man måste lära sig att släppa den där exakta stamtavlan, för den är oväsentlig i det här sammanhanget.

Inom bevarandeaveln vad avser både höns, anka, gås, kanin, får och get, så tillämpas "gruppbetäckning", där det i en flock finns flera hannar (tuppar, drakar, baggar etc), som kan vara fäder till avkommorna.

 

[Mabuse]

Morsans siameser fick flytta till en bondgård. Måste ha sett lite udda ut med siameser som råttfångare i ladugården men det gick visst bra.

Förutom att de kanske är lite frusna, så kan jag tänka mig att de är rätt skickliga jägare. Den bästa jägaren jag nånsin stött på var en russian blue. Sjukt stark och snabb katt, hon kunde fånga fladdermöss och fåglar och rulla in dem levande i dörrmattan. Fråga mig inte hur hon gjorde.

 

[skogaliten]

Hemlösa katter finns redan. Väldigt många. De kommer inte försvinna. Lagen funkar liksom inte retroaktivt.

Se då till att lösa problemen med dålig katthållning där den verkligen finns, alltså i större och mindre städer, i förortsområden m.m.

Det finns mycket sällan problem med hemlösa katter i verklig landsbygd/glesbygd.

 

[Dentaku]

Det är min erfarenhet också. Våra katter jagar med förtjusning allt som rör sig (fladdermöss, möss, sork, fåglar), och det mesta lämnar de på gräsmattan när de lekt färdigt med det, och så går de in och äter kattmat. Eller fel, fåglarna äter de, för de är tydligen goda, men näbbmöss och sork ratar de alltid. Att katterna tycker de är äckliga att äta är tydligen inget hinder alls för att ägna timmar åt att jaga dem. De jagar uppenbart mest för nöjes skull - att man kan äta en del av det man fångar verkar mest vara en bonus.

Vår katt, som är ett extremt matvrak annars, äter varken sork, näbbmöss eller fåglar. Allt lämnas på trappen som en present till oss(eller hundarna), om hon inte är lite för inne i leken så att vi får ett rum fullt med fjädrar att glädjas åt...

 

[Inte_Ung]

Det är min erfarenhet också. Våra katter jagar med förtjusning allt som rör sig (fladdermöss, möss, sork, fåglar), och det mesta lämnar de på gräsmattan när de lekt färdigt med det, och så går de in och äter kattmat. Eller fel, fåglarna äter de, för de är tydligen goda, men näbbmöss och sork ratar de alltid. Att katterna tycker de är äckliga att äta är tydligen inget hinder alls för att ägna timmar åt att jaga dem. De jagar uppenbart mest för nöjes skull - att man kan äta en del av det man fångar verkar mest vara en bonus.

Näbbmöss är inte ätbart.
Sork däremot skall vara gott, säger katterna.

 

[Dentaku]

Men det spelar mycket liten roll, exakt vilka som är föräldradjuren!

Man måste lära sig att släppa den där exakta stamtavlan, för den är oväsentlig i det här sammanhanget.

Inom bevarandeaveln vad avser både höns, anka, gås, kanin, får och get, så tillämpas "gruppbetäckning", där det i en flock finns flera hannar (tuppar, drakar, baggar etc), som kan vara fäder till avkommorna.

Men alla hanar anses lämpliga att avla vidare på och man har koll på både hälsa och temperament eftersom dessa handjur faktiskt inte sticker iväg från sin flock(åtminstone inte de lantrastuppar jag haft) för att betäcka på andra ställen och därmed kan vara borta hemifrån i perioder.

 

[skogaliten]

Det är min erfarenhet också. Våra katter jagar med förtjusning allt som rör sig (fladdermöss, möss, sork, fåglar), och det mesta lämnar de på gräsmattan när de lekt färdigt med det, och så går de in och äter kattmat. Eller fel, fåglarna äter de, för de är tydligen goda, men näbbmöss och sork ratar de alltid. Att katterna tycker de är äckliga att äta är tydligen inget hinder alls för att ägna timmar åt att jaga dem. De jagar uppenbart mest för nöjes skull - att man kan äta en del av det man fångar verkar mest vara en bonus.

Intressant nog, så äter faktiskt bondkatter sina bytesdjur.

Oavsett om det är småfågel eller smågnagare. Efter smågnagarna finns endast gallblåsan kvar, efter småfåglar lite stjärtfjädrar och vingpennor.

De jagar inte näbbmöss (som tydligen smakar illa) eller andra oätliga djur efter att ha provat någon enstaka gång. I bästa fall så lär mamma katt ut jaktteknik, samt vilka bytesdjur som är lämpliga att jaga.

Jag ser ofta mina katter med sina byten, som de alltså äter upp.

 

[Tualma]

Vår bästa jägare någonsin var den högst älskade cornish rexhonan. Hon var som en obeveklig liten panter.
Dock jagade hon av förklarliga skäl endast på sommarhalvåret...

 

[skogaliten]

Men alla hanar anses lämpliga att avla vidare på och man har koll på både hälsa och temperament eftersom dessa handjur faktiskt inte sticker iväg från sin flock(åtminstone inte de lantrastuppar jag haft) för att betäcka på andra ställen och därmed kan vara borta hemifrån i perioder.

Nu handlar det om ett djur som inte hålls inom stängsel, och som det är naturligt för att "vandra".

Låt oss acceptera att olika djur hålls på lite olika sätt.

Semin används för övrigt till lantrasnöt.