Stöttning i vardagen/hjälp med hund

Bukefalos 30 år!

Stinaelin

Trådstartare
Jag har en anhörig som har hemtjänst eftersom hen inte klarar sig själv. Det är mest handräckning av medicin och stöttning med hygien, matlagning, tvätt, städ och handling som hen får.

Hen har en liten hund som hen kan gå ut med under vanliga förhållanden, men när hen är sjuk har hen ingen som kan ta ut den. Hemtjänsten anser inte att det är deras arbete. Kontaktperson har hen inte, det ha hen fått avslag på flera gånger med motiveringen att hen har hemtjänst. Men hemtjänsten hjälper hen inte med promenader, de skulle behövas även under normala omständigheter då hen inte vågar gå mer än några 100 meter pga dåligt minne och rädsla att gå vilse. Jag bor tyvärr alldeles för långt bort för att hoppa in på kort varsel.

Det är inte optimalt att hen har hund, men det är hunden som får henne att gå upp om dagarna, och hen har haft den länge. Hen följer ett schema strikt, så hunden blir rastad, om än inte tillräckligt stimulerad. Jag är där med jämna mellanrum och klipper klor och päls och kollar så den har det ok.

Hen ska prata med en diakon i veckan, men har nån andra tips om vart en kan vända sig? Finns det nån slags volontärverksamhet som kan ställa upp med promenader vid sjukdom, eller tom nån dag i veckan hjälpa hen med att ta en längre promenad. Dessutom skulle hen uppskatta att gå på bio eller komma ut och ta en pizza på stan eller liknande. Det vore drömmen om det fanns en sådan funktion någonstans. Kanske ska tillägga att några pengar finns knappt, så att betala för tjänsten blir svårt.

Nån som har tips?
 
För hundrastning kanske ni kan kolla t.ex tjänsten pawshake. Där kan man hitta folk som rastar hundar men även fungerar som hundvakter.
Inte gratis men kanske värt det vid behov.
Toppen! Ska höra med hen om vi ska få till en kontakt med en hundrastare, det kan ju vara ett alternativ.
 
Jag har en anhörig som har hemtjänst eftersom hen inte klarar sig själv. Det är mest handräckning av medicin och stöttning med hygien, matlagning, tvätt, städ och handling som hen får.

Hen har en liten hund som hen kan gå ut med under vanliga förhållanden, men när hen är sjuk har hen ingen som kan ta ut den. Hemtjänsten anser inte att det är deras arbete. Kontaktperson har hen inte, det ha hen fått avslag på flera gånger med motiveringen att hen har hemtjänst. Men hemtjänsten hjälper hen inte med promenader, de skulle behövas även under normala omständigheter då hen inte vågar gå mer än några 100 meter pga dåligt minne och rädsla att gå vilse. Jag bor tyvärr alldeles för långt bort för att hoppa in på kort varsel.

Det är inte optimalt att hen har hund, men det är hunden som får henne att gå upp om dagarna, och hen har haft den länge. Hen följer ett schema strikt, så hunden blir rastad, om än inte tillräckligt stimulerad. Jag är där med jämna mellanrum och klipper klor och päls och kollar så den har det ok.

Hen ska prata med en diakon i veckan, men har nån andra tips om vart en kan vända sig? Finns det nån slags volontärverksamhet som kan ställa upp med promenader vid sjukdom, eller tom nån dag i veckan hjälpa hen med att ta en längre promenad. Dessutom skulle hen uppskatta att gå på bio eller komma ut och ta en pizza på stan eller liknande. Det vore drömmen om det fanns en sådan funktion någonstans. Kanske ska tillägga att några pengar finns knappt, så att betala för tjänsten blir svårt.

Nån som har tips?

En kompis till mig som hade hund hade en pensionär i området som gick ut med hunden två gånger om dagen när hon jobbade. Kanske finns det någon pensionär i din anhörigas bostadsområde som skulle vara intresserad, finns kanske de som haft djur tidigare men inte har råd, reser en del eller liknande och av olika skäl inte har egen hund som ändå tycker det skulle vara kul att ha kontakt med en hund?
 
Hen kan ansöka om social samvaro hos biståndshandläggaren, det är något som hemtjänsten kan göra också. Hur stor omfattning man får kan variera, det kan vara en timme i veckan, 15 min per dag osv, men det brukar vara till för att kunna promenera, samtala eller liknande. Helt enkelt att få en stund med sällskap om man saknar nätverk eller är mycket ensam.
Hundrastning är tyvärr inget som hemtjänsten kan göra, men din släkting kan såklart ta med hunden ut om de "ändå" går en promenad.
 
Hen kan ansöka om social samvaro hos biståndshandläggaren, det är något som hemtjänsten kan göra också. Hur stor omfattning man får kan variera, det kan vara en timme i veckan, 15 min per dag osv, men det brukar vara till för att kunna promenera, samtala eller liknande. Helt enkelt att få en stund med sällskap om man saknar nätverk eller är mycket ensam.
Hundrastning är tyvärr inget som hemtjänsten kan göra, men din släkting kan såklart ta med hunden ut om de "ändå" går en promenad.
Hen har en timme i veckan, det verkar tyvärr mest bli en pratstund. Men jag ska höra med dem om de inte kan försöka att prioritera promenad.
 
En kompis till mig som hade hund hade en pensionär i området som gick ut med hunden två gånger om dagen när hon jobbade. Kanske finns det någon pensionär i din anhörigas bostadsområde som skulle vara intresserad, finns kanske de som haft djur tidigare men inte har råd, reser en del eller liknande och av olika skäl inte har egen hund som ändå tycker det skulle vara kul att ha kontakt med en hund?
Tack för tips!
 
Jag har en anhörig som har hemtjänst eftersom hen inte klarar sig själv. Det är mest handräckning av medicin och stöttning med hygien, matlagning, tvätt, städ och handling som hen får.

Hen har en liten hund som hen kan gå ut med under vanliga förhållanden, men när hen är sjuk har hen ingen som kan ta ut den. Hemtjänsten anser inte att det är deras arbete. Kontaktperson har hen inte, det ha hen fått avslag på flera gånger med motiveringen att hen har hemtjänst. Men hemtjänsten hjälper hen inte med promenader, de skulle behövas även under normala omständigheter då hen inte vågar gå mer än några 100 meter pga dåligt minne och rädsla att gå vilse. Jag bor tyvärr alldeles för långt bort för att hoppa in på kort varsel.

Det är inte optimalt att hen har hund, men det är hunden som får henne att gå upp om dagarna, och hen har haft den länge. Hen följer ett schema strikt, så hunden blir rastad, om än inte tillräckligt stimulerad. Jag är där med jämna mellanrum och klipper klor och päls och kollar så den har det ok.

Hen ska prata med en diakon i veckan, men har nån andra tips om vart en kan vända sig? Finns det nån slags volontärverksamhet som kan ställa upp med promenader vid sjukdom, eller tom nån dag i veckan hjälpa hen med att ta en längre promenad. Dessutom skulle hen uppskatta att gå på bio eller komma ut och ta en pizza på stan eller liknande. Det vore drömmen om det fanns en sådan funktion någonstans. Kanske ska tillägga att några pengar finns knappt, så att betala för tjänsten blir svårt.

Nån som har tips?
Anlita en hundrastare. Kostar en slant men då får hunden en ordentlig längre promenad en gång om dagen i alla fall.
Att hemtjänsten inte ansvara för djuren är inget konstigt. Att ha djur är lyx och ingen rättighet även om det gör många gott.
 
Jag har en anhörig som har hemtjänst eftersom hen inte klarar sig själv. Det är mest handräckning av medicin och stöttning med hygien, matlagning, tvätt, städ och handling som hen får.

Hen har en liten hund som hen kan gå ut med under vanliga förhållanden, men när hen är sjuk har hen ingen som kan ta ut den. Hemtjänsten anser inte att det är deras arbete. Kontaktperson har hen inte, det ha hen fått avslag på flera gånger med motiveringen att hen har hemtjänst. Men hemtjänsten hjälper hen inte med promenader, de skulle behövas även under normala omständigheter då hen inte vågar gå mer än några 100 meter pga dåligt minne och rädsla att gå vilse. Jag bor tyvärr alldeles för långt bort för att hoppa in på kort varsel.

Det är inte optimalt att hen har hund, men det är hunden som får henne att gå upp om dagarna, och hen har haft den länge. Hen följer ett schema strikt, så hunden blir rastad, om än inte tillräckligt stimulerad. Jag är där med jämna mellanrum och klipper klor och päls och kollar så den har det ok.

Hen ska prata med en diakon i veckan, men har nån andra tips om vart en kan vända sig? Finns det nån slags volontärverksamhet som kan ställa upp med promenader vid sjukdom, eller tom nån dag i veckan hjälpa hen med att ta en längre promenad. Dessutom skulle hen uppskatta att gå på bio eller komma ut och ta en pizza på stan eller liknande. Det vore drömmen om det fanns en sådan funktion någonstans. Kanske ska tillägga att några pengar finns knappt, så att betala för tjänsten blir svårt.

Nån som har tips?
Ett skolbarn? Student? Tycker jag ofta sett annonser som söker någon som kan gå ut med en hund några gånger i veckan.
 
Hen kan ansöka om social samvaro hos biståndshandläggaren, det är något som hemtjänsten kan göra också. Hur stor omfattning man får kan variera, det kan vara en timme i veckan, 15 min per dag osv, men det brukar vara till för att kunna promenera, samtala eller liknande. Helt enkelt att få en stund med sällskap om man saknar nätverk eller är mycket ensam.
Hundrastning är tyvärr inget som hemtjänsten kan göra, men din släkting kan såklart ta med hunden ut om de "ändå" går en promenad.
Det låter ju superlämpligt speciellt som hen är rädd att tappa bort sig och promenader är nyttigt.
 
Det är dock olika. En del kommuners hemtjänst tar hand om hundrastning, andra inte.
Jag tror det hör till undantagen tyvärr, jag har aldrig hört om det :) i vår hemtjänst är dilemmat tvärt om, de har en/flera brukare som har hund/katt som inte tas hand om som den ska, men det enda man kan göra är att prata med anhöriga eller anmäla till LS, vi får inte hjälpa med husdjuret. Vilket är jobbigt för många eftersom man bryr sig om både djur och människa.
 
Jag har en anhörig som har hemtjänst eftersom hen inte klarar sig själv. Det är mest handräckning av medicin och stöttning med hygien, matlagning, tvätt, städ och handling som hen får.

Hen har en liten hund som hen kan gå ut med under vanliga förhållanden, men när hen är sjuk har hen ingen som kan ta ut den. Hemtjänsten anser inte att det är deras arbete. Kontaktperson har hen inte, det ha hen fått avslag på flera gånger med motiveringen att hen har hemtjänst. Men hemtjänsten hjälper hen inte med promenader, de skulle behövas även under normala omständigheter då hen inte vågar gå mer än några 100 meter pga dåligt minne och rädsla att gå vilse. Jag bor tyvärr alldeles för långt bort för att hoppa in på kort varsel.

Det är inte optimalt att hen har hund, men det är hunden som får henne att gå upp om dagarna, och hen har haft den länge. Hen följer ett schema strikt, så hunden blir rastad, om än inte tillräckligt stimulerad. Jag är där med jämna mellanrum och klipper klor och päls och kollar så den har det ok.

Hen ska prata med en diakon i veckan, men har nån andra tips om vart en kan vända sig? Finns det nån slags volontärverksamhet som kan ställa upp med promenader vid sjukdom, eller tom nån dag i veckan hjälpa hen med att ta en längre promenad. Dessutom skulle hen uppskatta att gå på bio eller komma ut och ta en pizza på stan eller liknande. Det vore drömmen om det fanns en sådan funktion någonstans. Kanske ska tillägga att några pengar finns knappt, så att betala för tjänsten blir svårt.

Nån som har tips?
Kyrkan brukar ha ”besöksgrupper”, men det kan nog se lite olika ut vad man hjälper till med. Hoppas hen får hjälp av diakonen 😊
 
Det har jag aldrig hört om. Det har ju varit en del snack just om hur hemtjänsten står lite handfallna när de ser djur som far illa (inte tas om hand om).
Vilka kommuner tar hand om djuren också?
Enligt släktings många biståndshandläggare Stockholm - enligt hemtjänstbolagen inte Stockholm (men de godtog ändå beställningen från biståndsbedömarna även om de inte levererade tjänsten :down:)

Inte ens när det var promenader/sällskap levererades tjänsten
 
Enligt släktings många biståndshandläggare Stockholm - enligt hemtjänstbolagen inte Stockholm (men de godtog ändå beställningen från biståndsbedömarna även om de inte levererade tjänsten :down:)

Inte ens när det var promenader/sällskap levererades tjänsten
Min vän som jobbat i hemtjänsten i många år (Stockholm, men ej Stockholms kommun) sa att de inte har med det i sitt uppdrag men att, åtminstone hon om tid fanns, brukade försöka bry sig om djuren. Hon såg mycket vanvårdade djur och upplevde det som jobbigt att vara så maktlös och att man inte såg till att ta bort djuret eller omplacera när man inte kunde ta hand om det längre. Djur ska inte behöva lida för att deras ägare är sjuk eller gammal.

Så som hemtjänsten ser ut idag när de knappt hinner ta hand om människorna, vore det konstigt om de också skulle ta ansvar för deras djur.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

  • Valp, tips och råd
  • Valp 2026

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp