Jag ser snällare ut än vad jag är

och är därför ofta en sån folk törs fråga om dom får gå före i t ex kassakön, för dom har mycket färre varor än jag har eller ska bara ha cigg/snus/etc. Jag har egentligen inga problem med att låta andra gå före, men då ska det vara på mitt initiativ. Att nån annan frågar känns som en kravställning och att deras tid är viktigare än min, och sånt har jag jättesvårt för. Extra svårt blir det om jag redan håller på med nåt, för då blir det ett avbrott i aktiviteten och alltihop kommer då ta längre tid pga störningen.
Jag förstår alltså till viss del mannen, för jag hade själv kunnat vara i hans skor. Men med det sagt så betedde han sig inte schysst, man kan säga ifrån utan att vara dryg. Man kommer långt med ett lugnt och bestämt "nej, du får vänta" har jag märkt.
Jag hade antagit att han endera hade en dålig dag eller bara var ett arsle och gått vidare med livet. Jag är också på spektrumet och jag hade blivit ännu tokigare än jag redan är om jag skulle analysera alla gånger jag tycker att folk beter sig konstigt.