Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag har de senaste åren blivit mer medveten om vad jag tänker och framförallt hur jag ibland fastnar i olika tankeloopar. Tex vet jag att när jag börjar fundera över att sälja min valack, så betyder det att jag behöver mer vila. Så fort jag vilat i kapp mig blir jag arg på mig själv, för självklart ska jag inte sälja nån häst! :arghh:

Men jag har en tankeloop som ständigt återkommer och jag vet inte riktigt hur jag ska bekämpa den. Så jag tänker att jag skriver här och sen kanske nån orkar läsa och komma med kloka svar.

Tankeloopen ser ut som följande: Jag blir peppad av min omgivning (ofta kompis, men ibland räcker det med att läsa på buke) att jag ska tävla igen. Så jag lägger upp en noggrant uttänkt plan för hur jag ska lägga upp träning, återhämtning, massage etc för stoet jag rider. Känner mig så pepp och längtar verkligen efter tävlingarna (ofta inträffar det här dessutom strax innan tävlingssäsongen dvs mars alternativt nu, när höstsäsongen är några månader bort).

Vi tränar på, följer planen nästan till punkt och pricka (ibland gör ju verkligheten att jag måste ändra nåt) och så börjar jag tycka att det är tråkigt att vara så "låst" i vad vi ska göra. Alternativt tycker jag att tränaren (ifall vi rider för en sån just den perioden) pushar oss för mkt för fort. Så successivt gör jag roliga saker istället för det vi "ska" göra och så känner jag mig inte tillräckligt förberedd inför tävlingen och sisådär 2-3 veckor innan strejkar jag totalt och bestämmer mig för att ALDRIG MER få för mig att tävla (eller för den delen sätta några j*kla mål. Hata mål.).

Sen har jag en period på några veckor/månader då hästen går bättre än någonsin (för att jag släppt prestationsångesten och bara rider med känsla) och jag har så himla roligt ihop med henne. För att sen återigen bli peppad, nån som fäller en kommentar om hur himla bra hon rör sig nu (eller hoppar), hur skoj det skulle vara att se henne på tävlingsbanorna, hur nån precis varit på tävling och det var såååå roligt.

Ja, ni fattar. Det här har pågått iaf sedan 2014 då jag tävlade för första gången på riktigt. De tävlingar jag startat har mest präglats av att jag känner ett tvång att prestera, varvid hästen låser sig (förutom i hoppning, det tycker hon är på tok för roligt, så då hoppar hon iaf) och jag tycker det är dödstråkigt att tävla. Vi har testat hoppning, dressyr och bruksridning, ifall det gör nån skillnad. Jag vet att jag är perfektionist när det kommer till ridningen och att jag har på tok för mycket vinnarskalle. Så jag tänker att det bästa är att undvika att tävla helt.

Nu är jag på väg in i loopen igen, men vill ha hjälp att stoppa i tid. För hästen är så fantastiskt fin just nu, hoppar otroligt, rör sig så jag inte kan sitta i sadeln ordentligt och jag har flera stallkompisar som peppar att jag såklart ska tävla henne. :banghead:

HJÄLP!
 

Nu tävlar jag inte med häst utan med hund, men det enda som verkligen fungerat mot min prestationsångest och nervositet är att ge mig ut och tävla :) Nu börjar jag tycka att det är riktigt roligt, även om jag inte får i mig något att äta förrän efter start och blir ledsen och besviken över att vi kanske inte alltid presterar på topp.

Nervös blir jag inte, det är skönt. Men vi får se om jag kan tävla bort prestationsångesten. :)
 
Dags för en uppdatering kanske? ;)

Jag kan väl sammanfatta det hela med att vi kom igång bra med träningar och satsade i full fart mot en tävling i närheten, som tyvärr ställdes in. Jag åkte då iväg på P&J istället och insåg rätt snabbt att det INTE var nåt jag tyckte var skoj. Öht. Hästen var inte heller särskilt pepp (men hon speglar mig rätt bra överlag) utan det kändes mest som att hon gick in och gjorde ett jobb, utan nån större glädje.

Så efter det har vi tränat hoppning och dressyr regelbundet, med målet att ha roligt, vilket vi verkligen haft. Som bonus har vi dessutom utvecklats nåt helt vansinnigt mycket och det är superskoj att sitta upp varje pass. Jag hade lite funderingar på att betäcka mitt sto, men det kommer dröja många år innan det blir betäckning, för det är alldeles på tok för roligt att rida.

Så ni som skrev att jag inte borde tävla hade helt rätt. Det är mycket roligare (och billigare!) att låta bli. :D
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Nu är jag in låst på bup igen. Och vi har en väldigt tydlig plan att få ordning på maten och sömnen igen och ha koll på vissa symtom så...
2 3 4
Svar
71
· Visningar
5 893
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Året var 1994. Jag var trött på att bo i en förort. Jag ville ut på landet. Några år tidigare hade jag avslutat en 2-årig...
Svar
0
· Visningar
902
Senast: Wille
·
  • Artikel
Dagbok Tänkte att det kunde vara bra för mig att ha en liten dagbokstråd här, där jag kan skriva av mig och även dela med mig av hästiga tankar...
Svar
6
· Visningar
743
Ridning Jag börjar undra om en del människor (då syftet jag på mig själv) aldrig kommer lära sig att rida bra. Har ridit till och från i 20 år...
2
Svar
33
· Visningar
2 576
Senast: iNHALE
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp