Tingsrätt, hovrätt och högsta domstol

[Seabaz]

Jag håller på och tittar på Arbogafallet-serien på svt play och så började jag fundera över grova brott generellt..

Det går till tingsrätt först, sedan hovrätt och ibland till högsta domstol.

Varför?
Varför har man fler "chanser" än en?

Är hovrätten bättre än tingsrätten? Men högsta domstol bättre än hovrätten?
I och med at domar kan ändras från den ena till den andra? Borde inte alla som jobbar med sånt här vara "lika duktiga"?

Om det kommer fram nya bevis tycker jag såklart det är bra med en andra chans men kan inte det tas om då i tingsrätten igen?

 

[Panamera]

Jag håller på och tittar på Arbogafallet-serien på svt play och så började jag fundera över grova brott generellt..

Det går till tingsrätt först, sedan hovrätt och ibland till högsta domstol.

Varför?
Varför har man fler "chanser" än en?

Är hovrätten bättre än tingsrätten? Men högsta domstol bättre än hovrätten?
I och med at domar kan ändras från den ena till den andra? Borde inte alla som jobbar med sånt här vara "lika duktiga"?

Om det kommer fram nya bevis tycker jag såklart det är bra med en andra chans men kan inte det tas om då i tingsrätten igen?

En väldigt viktig del i möjligheten till prövning i olika instanser är individens rätt till en rättvis rättegång, som har sin grund i Art. 6 i EKMR.

I tingsrätten är (som huvudregel i brottmål) domarna uppdelade genom att en domare är lagfaren, vilket innebär en juridisk skolning genom juristexamen samt domarstudier ovanpå det. Utöver den lagfarne domaren finns tre stycken nämndemän som har en lika tungt vägande röst när mål ska avgöras. Dessa personer är politiskt tillsatta och det finns inget krav på någon utbildning.

I hovrätten består domstolen som huvudregel av tre lagfarna domare och två nämndemän vid brottmål. Det finns så istället en övervikt av juridiskt skolade domare som dömer i målet. Detta kan självklart underlätta i frågor där svaren inte är självklara. Är den tilltalades skuld verkligen ställd bortom rimligt tvivel, rent objektivt? Eller finns det möjligheter att det gått till på något annat sätt, till exempel så som flesvararen påstår? All bevisbörda åligger åklagaren, så om denne inte kan påvisa bevisning som styrker åtalet, så ska den tilltalade inte dömas.

Högsta domstolens sammansättning i brottmål är istället som utgångspunkt fem domare, och då är alla justirieråd. Det finns inga nämndemän över huvud taget. Detta säkerställer självklart en mycket hög nivå på den prövning som görs.
Det är dock ytterst få fall som går till HD, då det krävs beviljat prövningstillstånd för att få fallet prövat i denna instans.

Summa summarum, det är individens rätt till att få en ordentlig prövning av sin skuld som ligger till grund för de olika instanserna.
Och ju högre upp i kedjan fallet kommer, desto större andel juridiskt skolade domare.

Det är viktigt att ha med sig att det är oerhört svårt att komma upp till beviskravet som gäller i brottmål, alltså ställt bortom rimligt tvivel. Och det räcker inte att beviskravet ska vara uppfyllt vid en helhetsbedömning, utan varje rekvisit i lagrummet och varje del av åklagarens gärningsbeskrivning ska vara uppfylld för att den tilltalade ska kunna dömas för brottet.

Allt detta ovan för att minimera risken för att det finns oskyldigt dömda i landet. Sveriges rättssystem är uppbyggt efter ”hellre fria än fälla”, och då ställs det höga krav på bevisning och dyilkt.

Hoppas att mitt svar hjälpte dig lite i alla fall!

 

[Seabaz]

@Panamera Tack! Ja det hjälpte verkligen att få lite basic insyn på ytan!

Frågan som uppstår nu är då varför vi ens har en tingsrätt? Om kreti och pleti sitter med och "tycker"?

 

[MiniLi]

@Panamera

Frågan som uppstår nu är då varför vi ens har en tingsrätt? Om kreti och pleti sitter med och "tycker"?

Så är det ju inte?
Nu överdriver du rejält.

Jag antar att det handlar iaf delvis om att det kan vara olika komplicerat och att ”högsta nivån” inte behövs i alla fall.
Tänk dig vilka extrema väntetider det skulle bli om vi tog bort tingsrätten? Det finns ju inte hur många domare som helst.

Vi i sverige är ju dessutom inte de enda med nämndemän. Det har man ju i många länder.

 

[Panamera]

@Panamera Tack! Ja det hjälpte verkligen att få lite basic insyn på ytan!

Frågan som uppstår nu är då varför vi ens har en tingsrätt? Om kreti och pleti sitter med och "tycker"?

Alltså det skrev ju fortfarande en prövning. Vissa domar är riktigt välformulerade, och skuldfrågan har analyserats djupt och helt korrekt. Så det handlar inte bara om ”tyckande”, utan det sker fortfarande överläggningar där domstolens deltagare måste diskutera och argumentera för varför de anser att det är på det ena eller andra sättet. Till slut kommer domstolen då fram till ett resultat, och dom kan avkunnas.

Och i övrigt håller jag med @MiniLi, det handlar främst om effektivitetsaspekter.

 

[Seabaz]

Så är det ju inte?
Nu överdriver du rejält.

Jag antar att det handlar iaf delvis om att det kan vara olika komplicerat och att ”högsta nivån” inte behövs i alla fall.
Tänk dig vilka extrema väntetider det skulle bli om vi tog bort tingsrätten? Det finns ju inte hur många domare som helst.

Vi i sverige är ju dessutom inte de enda med nämndemän. Det har man ju i många länder.

Förhoppningsvis är det inte så. Men en domare och sen tre nämndemän utan krav på utbildning har lika tunga röster? Därför skrev jag kreti och pleti men man kan ju hoppas att de är "bättre".

Varför utbildar vi inte fler domare då? Så kan vi göra alla tingsrätter till hovrätter

 

[mandalaki]

Förhoppningsvis är det inte så. Men en domare och sen tre nämndemän utan krav på utbildning har lika tunga röster? Därför skrev jag kreti och pleti men man kan ju hoppas att de är "bättre".

Varför utbildar vi inte fler domare då? Så kan vi göra alla tingsrätter till hovrätter

Nämndemännen ska stärka allmänhetens insyn i rättsskipningen. Och hovrätten är alltså en överinstans, en domstol dit du ska kunna överklaga. Att inte ha en överinstans skulle skjuta rättssäkerheten i sank.

 

[Dressyrtjejen_97]

Förhoppningsvis är det inte så. Men en domare och sen tre nämndemän utan krav på utbildning har lika tunga röster? Därför skrev jag kreti och pleti men man kan ju hoppas att de är "bättre".

Varför utbildar vi inte fler domare då? Så kan vi göra alla tingsrätter till hovrätter

Någon får rätta mig om jag har fel, läste trots allt juridik på gymnasiet men det här med nämndemän har jag för mig har något med den demokratiska förankringen o h tradition att göra också. Nämndemännen är ju "vanliga människor" från de olika politiska partierna, och man vill i tingsrätten ha med den aspekten, liksom att det är tradition att det ska vara "domare av folket" där. Det är också därför de rent objektiva behörighetskraven på juristlinjen är lägre än på ekonomikandidat t.ex, för att man vill att det ska vara en folklig, demokratisk förankring.

 

[MiaMia]

Förhoppningsvis är det inte så. Men en domare och sen tre nämndemän utan krav på utbildning har lika tunga röster? Därför skrev jag kreti och pleti men man kan ju hoppas att de är "bättre".

Varför utbildar vi inte fler domare då? Så kan vi göra alla tingsrätter till hovrätter

För att ingen är perfekt. Det är en rättssäkerhetsaspekt i att kunna söka om överprövning i en högre instans.
HD tar bara upp ett fåtal ärenden som innehåller principiella frågor där det inte finns tillräckligt med praxis, är inte aktuellt att komma dit i de flesta fall.

 

[Lillgrådis]

@Seabaz allt "går" heller inte att överklaga till hovrätten utan en hel del mål kräver prövningstillstånd för att det ska tas upp i sak.

T ex ett snatteri eller ringa stöld som det nu heter, har tingsrätten skrivit att det finns en butiksväktare som berättat att den sett klart och tydligt hur den misstänkte stoppat på sig sakerna och gått ut utan att betala - och det inte finns något annat skumt - så blir det inte prövningstillstånd. Eller ett polisvittne vid olovlig körning där påföljden bara blir böter etc.

Det görs någon granskning av de målen också i hovrätten för att bedöma frågan om prövningstillstånd, men oftast inte så att de tas upp och bedöms från a till ö igen.

 

[Lillelorden]

Argumenten för nämndemannasystemet har historiskt varit i huvudsak två. Det första att man ska bli "dömd av sina likar", dvs på den tiden då juristdomare var kungens högra hand (slarvigt uttryckt) skulle det finnas personer på samma "nivå" som den tilltalade/parterna. En slags legitimitetsaspekt. Det andra argumentet var att man ville tillföra lokalkännedom till domstolens sammansättning, därför är det just lokala politiker som ska veta vad som är brukligt på bygden och känner till området på olika sätt. Båda dessa argument är i mitt tycke ganska förlegade nuförtiden men nämndemannasystemet finns kvar av tradition och för att det inte finns någon direkt opinion för att förändra det.

Inom parentes kan nämnas att det inte bara är så att nämndemän inte behöver ha någon utbildning - de får inte ha någon juridisk utbildning (eller: vara lagfarna).

 

[MiaMia]

Det är också därför de rent objektiva behörighetskraven på juristlinjen är lägre än på ekonomikandidat t.ex, för att man vill att det ska vara en folklig, demokratisk förankring.

Vilket skitsknack!
Behörighetskraven till högskoleutbildningarna handlar enbart om vilka förkunskaper som behövs för att kunna ta del av undervisningen.

Blir en utbildning mindre "folklig" av att de som går där har läst lite matte på gymnasiet?
Vilka utbildningar är det som man å andra sidan då vill se till att de inte blir "folkliga" och har behöighetskrav som det inte finns andra grunder för menar du?

 

[Lillgrådis]

Är hovrätten bättre än tingsrätten? Men högsta domstol bättre än hovrätten?
I och med at domar kan ändras från den ena till den andra? Borde inte alla som jobbar med sånt här vara "lika duktiga"?

Bevisvärdering är också sådan att det hjälper inte om du så jobbat med juridik i hundra år och läst all litteratur som finns - det finns ingen mystisk formel att peta in alla fakta i och sedan ploppar det ut styrkt eller inte styrkt. Utan alla fall är unika och måste bedömas för sig. Och det händer att också juristdomarna är oense sinsemellan i den bedömningen trots stor erfarenhet och både teoretiskt och praktiskt kunnande. Vilket bara visar hur svårt det kan vara.

Senast häromdagen dömde skånska hovrätten ut 12 års fängelse för ett mordförsök där ordföranden och båda nämndemännen tyckte att bevisningen räckte, och de två andra juristdomarna tyckte inte det och ville fria. Och då får majoriteten bestämma också i hovrätten även om det är två juristdomare emot. Och i tingsrätten tyckte både juristdomaren och nämndemännen att bevisningen var tillräcklig.

Det är inte vanligt att det blir så små marginaler, men det händer ibland. Och ingen kan säga att den ena domaren är "duktigare" än den andre i det fallet.

 

[Shaggy]

Nämndemännen ska stärka allmänhetens insyn i rättsskipningen.

Det här har jag funderat över många gånger. Hur ökar allmänhetens insyn i rättskipningen av att politiska partier nominerar sitt överskott till nämndemän? För mig känns det mer som att nämndemannasystemet i dagens tappning riskerar att bli en politisk styrning av domstolarna.

 

[julgrisen]

Det jag skulle önska är att Tingsrätterna skulle vara mer utbildade kring våld i nära relation och barn med trauma, jag har träffat så många barn som är traumatiserade av att ha utsatts för våld av sina fäder eller bevittnat allvarligt våld mot sina mammor men ändå tvingas träffa papporna för att Tingsrätten bestämt att de ska ha umgänge. Och mammor som vägrar sätta sina gråtande och livrädda barn i bilen och köra dem till deras pappa och istället blir stämda för umgängessabotage och riskerar att förlora vårdnaden.

 

[Görel]

Det jag skulle önska är att Tingsrätterna skulle vara mer utbildade kring våld i nära relation och barn med trauma, jag har träffat så många barn som är traumatiserade av att ha utsatts för våld av sina fäder eller bevittnat allvarligt våld mot sina mammor men ändå tvingas träffa papporna för att Tingsrätten bestämt att de ska ha umgänge. Och mammor som vägrar sätta sina gråtande och livrädda barn i bilen och köra dem till deras pappa och istället blir stämda för umgängessabotage och riskerar att förlora vårdnaden.

Jag tycker att det blir allt mindre så, att det kommer domar skrivna ur barnets perspektiv. Det var några år sedan jag jobbade med familjerätt men då tyckte jag mig se att det började vända i storstadsområdena medan mindre orter inte hängde med i utvecklingen.
Sen får man inte glömma att bara för att det finns pappor som slår så finns det också mammor som gör det. Det finns också föräldrar av båda könen som manipulerar sina barn till att tycka illa om den andra föräldern.

 

[Görel]

Det här har jag funderat över många gånger. Hur ökar allmänhetens insyn i rättskipningen av att politiska partier nominerar sitt överskott till nämndemän? För mig känns det mer som att nämndemannasystemet i dagens tappning riskerar att bli en politisk styrning av domstolarna.

Vad menar du med att nominera överskott?

har själv tjänstgjort som nämndeman i många år och det var något jag själv efterfrågade.

 

[Lillelorden]

Varför utbildar vi inte fler domare då? Så kan vi göra alla tingsrätter till hovrätter

Det finns en poäng i att ha möjlighet till prövning i fler än en instans. Både aspekten att alla mål inte "behöver" den kompetens som finns i de högre instanserna, men också av rättssäkerhetsskäl. Att två olika domstolar kommit fram till samma slutsats, alternativt att den mer juridiskt kompetenta domstolen ändrat, ger rättsväsendet högre trovärdighet och den tilltalade har fått sitt ärende granskat av två olika domarteam.

Det kan vara bra att ha lite grundläggande förståelse för domstolshierarkin när man funderar över dessa frågor. Det handlar inte bara om att någon domstol har bättre kompetens (vad nu det är - är jurister alltid bäst lämpade att göra alla bedömningar? Kanske skulle andra yrkesgrupper ha bättre förståelse för vissa saker, typ hur människor som upplevt trauma lämnar vittnesmål och hur trovärdigheten ska bedömas) utan också om vilken roll de har.

Tingsrätterna är som första instans tänkta att göra en omfattande prövning av både sakomständigheter (vad som hänt) och rättsfrågor (vilket utfall det får juridiskt). Intresset är korrekt dom i det enskilda fallet.

Hovrätternas roll liknar tingsrätternas i det att man också ska göra en prövning och sträva efter korrekthet i det enskilda fallet, men de har också en annan roll. Att utöva kontroll av tingsrätterna och korrigera de fel som tingsrätterna gör på ett mer principiellt plan. Agera förebilder för tingsrätterna, typ.

HD är en ren prejudikatsinstans. Trots att dömandet sker i ett enskilt fall är det egentligen principfrågor som är föremål för intresse. Typ när det finns en lucka i lagen, man vill ändra hur rättsväsendet tidigare bedömt en viss fråga eller det är en ny regel som ska tillämpas och man behöver staka ut praxis för det.

Att göra alla tingsrätter till hovrätter är nog alltså inte rätt väg att gå. Då försvinner i praktiken en instans i hierarkin och man skulle antingen tvinga HD att ta upp fler ärenden (vilket skulle minska dess möjlighet att verka som ren prejudikatsinstans) eller förlora rätten till prövning i två instanser av flera måltyper vilket skulle vara negativt för rättssäkerheten.

 

[Shaggy]

Vad menar du med att nominera överskott?

har själv tjänstgjort som nämndeman i många år och det var något jag själv efterfrågade.

Givetvis inte alltid men alldeles för ofta verkar posten användas som reträttplats av den ena eller andra orsaken.

 

[Görel]

Jag tjänstgjorde som nämndeman i Stockholms tingsrätt i nästan 15 år och slutade bara för att jag flyttade från kommunen.

Lite beroende på vilka man satt med och deras kunskaper tycker jag att vi bidrog. Vi kunde ha specialkunskaper som rättens ordförande (domaren) saknade, själv brukade jag bidra med interiören på Stockholms krogar vilket var bra då många mål var krogslagsmål. Andra hade andra specialkunskaper. Under flera år satt jag socionom ihop med en journalist och en lärare. Vi hade kunskaper om sådant som rättens ordförande inte hade och vi kunde komma ihåg saker som sagt som rättens ordförande missat, vi kunde fungera som bollplank åt denne.

Jag och läraren satt ihop i flera vårdnadsmål och våra kunskaper om barn bidrog till utfallet.

Det finns ju många länder med jurysystem, Sverige är inte ensamt om det.