Tjockistråden 5

Bukefalos 30 år!

Jag sa inte att det var lätt, men det finns människor som gör allt rätt och inte går ner i vikt, rätt många människor.

Jag för min del behöver inte minska min hunger ens. Jag är inte hungrig särskilt ofta. Jag behöver inte något som ger mättnad, jag blir fort mätt och småäter inte. För min del är det rätt enkelt att ha koll på vad jag stoppar i mig.

Jag tycker det är att skamma att ständigt dra upp den här kaloridiskussion som om den fungerar för alla.

Men det är ok, fortsätt ni med diskussionen, så vet jag var jag inte ska vända mig när jag blir ledsen och besviken på kommentarer, och jag vet hur jag själv kan gå ner i vikt numera. Det är ju det viktiga.

Jag kan lämna tråden istället om du tycker att det är bättre?

Jag har haft nytta av tips på matval som ökar mättnadskänslan (håller på att testa in kvarg efter tips här, har t o m köpt blomkålsris också faktiskt men ännu inte vågat testa 🙄😁), vanor och tankesätt som är tänkta att funka långsiktigt snarare än snabbt, och helt enkelt bara lite tröst i att det är sjujäkla svårt att gå ner i vikt, eller ens att stoppa uppgången, som det i första hand handlar om för mig.

Men får vi inte alls prata om mat och dryck här, dess innehåll och hur man lyckas hålla vanor - eftersträvat att vara i en sund och välvillig ton - då är det nog inte en tråd för mig. Då får jag vända mig någon annanstans.

Vi har väldigt olika problematik med oss in i våra försök att gå ned i vikt I tråden, tänker jag, och personligen så har jag uppskattat att läsa även om dem som inte har samma problematik som jag utan har en annan resa, men jag väljer också aktivt bort vissa inlägg som jag vet trycker på en triggerpunkt hos mig. Jag har också valt att inte dela med mig av hela min problematik, så mat och dryck har varit lättare för mig att prata och läsa om eftersom det är en gemensam sak för många, om än inte alla såklart.
 
Just nu orkar jag inte bryr mig om vikten. Det är otroligt turbulent i mitt liv och jag mår dåligt. Så ja, just nu äter jag vad jag vill och orkar inte ens må dåligt över det. Får ta tag i det igen när allt lugnat ner sig och bara hoppas att jag inte går upp alltför mycket.

Jag försöker dock fortfarande leva relativt nyttigt och undvika snabba kolhydrater tex. Men portionerna är åt skogen för stora. Och ja, jag äter sorbet. Har moffat i mig after eight asken jag köpte till jul och halva noblesse. Nu ska jag slänga resten, även om det tar emot. Köpt hem massa med fryst kyckling i form eftersom jag inte orkar laga mat, bättre än korvmackor tänker jag.
 
Jag kan lämna tråden istället om du tycker att det är bättre?

Jag har haft nytta av tips på matval som ökar mättnadskänslan (håller på att testa in kvarg efter tips här, har t o m köpt blomkålsris också faktiskt men ännu inte vågat testa 🙄😁), vanor och tankesätt som är tänkta att funka långsiktigt snarare än snabbt, och helt enkelt bara lite tröst i att det är sjujäkla svårt att gå ner i vikt, eller ens att stoppa uppgången, som det i första hand handlar om för mig.

Men får vi inte alls prata om mat och dryck här, dess innehåll och hur man lyckas hålla vanor - eftersträvat att vara i en sund och välvillig ton - då är det nog inte en tråd för mig. Då får jag vända mig någon annanstans.

Vi har väldigt olika problematik med oss in i våra försök att gå ned i vikt I tråden, tänker jag, och personligen så har jag uppskattat att läsa även om dem som inte har samma problematik som jag utan har en annan resa, men jag väljer också aktivt bort vissa inlägg som jag vet trycker på en triggerpunkt hos mig. Jag har också valt att inte dela med mig av hela min problematik, så mat och dryck har varit lättare för mig att prata och läsa om eftersom det är en gemensam sak för många, om än inte alla såklart.
Nu svarar du på ett inlägg som inte ens var riktat till dig.

Och missförstår igen. Jag pratar ingenstans om att man inte får prata om mat och kalorier osv. Men jag skrev mitt första inlägg för att jag blev upprörd över den avsaknad av förståelse för att alla människor inte fungerar med kalorier in-ut.

Stanna du kvar i tråden. Jag lämnar, för mig är det inte triggande alls med kaloriediskussionen eftersom det fungerar så oftast, men när man börjar envist hävda att alla fungerar så blir jag ledsen, varpå jag skrev mitt första inlägg här om det, och det var inte riktat till någon här utan just pga det jag läst bland kommentarsfältet. Att det sedan har spunnits vidare och missförståtts vad jag menar känner jag mest är ledsamt. Tex att påstå att vi inte ska få prata om mat och dryck här, är det inte vad själva tråden går ut på?
 
Nu svarar du på ett inlägg som inte ens var riktat till dig.

Och missförstår igen. Jag pratar ingenstans om att man inte får prata om mat och kalorier osv. Men jag skrev mitt första inlägg för att jag blev upprörd över den avsaknad av förståelse för att alla människor inte fungerar med kalorier in-ut.

Stanna du kvar i tråden. Jag lämnar, för mig är det inte triggande alls med kaloriediskussionen eftersom det fungerar så oftast, men när man börjar envist hävda att alla fungerar så blir jag ledsen, varpå jag skrev mitt första inlägg här om det, och det var inte riktat till någon här utan just pga det jag läst bland kommentarsfältet. Att det sedan har spunnits vidare och missförståtts vad jag menar känner jag mest är ledsamt. Tex att påstå att vi inte ska få prata om mat och dryck här, är det inte vad själva tråden går ut på?

Du gör ju naturligtvis som du vill, men jag förstår fortfarande inte varför du ska lämna den här tråden för att det skrivs knasiga grejer i en tråd på Facebook...? I den här tråden är det väl extremt få som menar att det är en enkel sak att gå ner i vikt och att "det bara är att sluta äta chips..."?
 
Du gör ju naturligtvis som du vill, men jag förstår fortfarande inte varför du ska lämna den här tråden för att det skrivs knasiga grejer i en tråd på Facebook...? I den här tråden är det väl extremt få som menar att det är en enkel sak att gå ner i vikt och att "det bara är att sluta äta chips..."?
Att hävda att det bara handlar om kalorier in-ut, för alla. Du missförstår igen.
 
Jag kan lämna tråden istället om du tycker att det är bättre?

Jag har haft nytta av tips på matval som ökar mättnadskänslan (håller på att testa in kvarg efter tips här, har t o m köpt blomkålsris också faktiskt men ännu inte vågat testa 🙄😁), vanor och tankesätt som är tänkta att funka långsiktigt snarare än snabbt, och helt enkelt bara lite tröst i att det är sjujäkla svårt att gå ner i vikt, eller ens att stoppa uppgången, som det i första hand handlar om för mig.

Men får vi inte alls prata om mat och dryck här, dess innehåll och hur man lyckas hålla vanor - eftersträvat att vara i en sund och välvillig ton - då är det nog inte en tråd för mig. Då får jag vända mig någon annanstans.

Vi har väldigt olika problematik med oss in i våra försök att gå ned i vikt I tråden, tänker jag, och personligen så har jag uppskattat att läsa även om dem som inte har samma problematik som jag utan har en annan resa, men jag väljer också aktivt bort vissa inlägg som jag vet trycker på en triggerpunkt hos mig. Jag har också valt att inte dela med mig av hela min problematik, så mat och dryck har varit lättare för mig att prata och läsa om eftersom det är en gemensam sak för många, om än inte alla såklart.
man får prata mat mm, men det finns en tråd till, som är lite mera seriös eller vad man nu ska kalla den.
 
Att hävda att det bara handlar om kalorier in-ut, för alla. Du missförstår igen.
Var har det påståtts att det ”bara” handlar om kalorier in-ut? Som jag har tolkat inläggen som har skrivits så finns det ingen forskning eller liknande som pekar på att kaloriunderskott inte fungerar MEN underliggande orsaker kan göra att det blir väldigt svårt att hamna på ett kaloriunderskott. Tex en ämnesomsättning som inte fungerar ”normalt” pga mediciner och sjukdom. Eller att matbrus gör att det är svårt att hålla sig till sin plan. Det innebär ju inte att kaloriunderskott inte leder till viktnedgång, men att det i praktiken kan vara väldigt svårt att vara i ett kaloriunderskott. Det är ju två helt skilda saker. Som redan har skrivits är ju obesitas en sjukdom. Hade det varit så jäkla enkelt att gå ner i vikt så hade vi väl bara gjort det
 
Var har det påståtts att det ”bara” handlar om kalorier in-ut? Som jag har tolkat inläggen som har skrivits så finns det ingen forskning eller liknande som pekar på att kaloriunderskott inte fungerar MEN underliggande orsaker kan göra att det blir väldigt svårt att hamna på ett kaloriunderskott. Tex en ämnesomsättning som inte fungerar ”normalt” pga mediciner och sjukdom. Eller att matbrus gör att det är svårt att hålla sig till sin plan. Det innebär ju inte att kaloriunderskott inte leder till viktnedgång, men att det i praktiken kan vara väldigt svårt att vara i ett kaloriunderskott. Det är ju två helt skilda saker. Som redan har skrivits är ju obesitas en sjukdom. Hade det varit så jäkla enkelt att gå ner i vikt så hade vi väl bara gjort det
Är det inte det jag har skrivit då? Det var vad jag skrev från början. Mitt första inlägg. Det är inte jag som spunnit vidare och hakat upp mig på kalorier in och ut funkar för alla, jag har hävdat att det inte är särskilt lätt för den som har hormonproblem, sjukdomar, matbrus osv. Att det inte bara är kalorier in-ut på det viset som folk tex i vården och i samhället tror. Som jag skrev från början.
 
Jag behöver ligga på ett extremt lågt kaloriintag - i relation till mitt TDEE sett - för att gå ned i vikt. Jag är lång, stor och har rejält med muskelmassa, så även i ett stillasittande läge borde mitt TDEE ligga relativt högt enligt alla beräkningar. Det gör det INTE.
Min kropp har någon slags övertygelse om att den är en stackars svältande, medeltida bonde och måste hålla stenhårt i varenda fettcell den har. 😅 Bra vid en zombieapokalyps - mindre bra i ett vanligt liv. 🤣

Just nu är detta frustrerande, för jag är HUNGRIG ofta. Så pass hungrig att jag blir yr i huvudet, vilket är orimligt. Men tänker att det har flera orsaker.
• Jag tränar halvtufft -nästan- varje dag.
• Jag FRYSER hela tiden.
• Jag äter mediciner som gör mig sjukt trött = hjärnan vill ha energi.

Jag hetsäter inte på något sätt, väldigt kontrollerade intag. Men fortfarande betydligt mer än jag ätit när vikten runnit av.
Nu står vågen stilla. Däremot förändras kroppen och upplevelsen är att fettprocenten minskar och muskelmassan ökar, men det vet jag inte säkert eftersom jag inte mätt någon fettprocent.

Jag hoppas ändå att vågen börjar röra sig nedåt igen snart. Platåer suger.
 
Är det inte det jag har skrivit då? Det var vad jag skrev från början. Mitt första inlägg. Det är inte jag som spunnit vidare och hakat upp mig på kalorier in och ut funkar för alla, jag har hävdat att det inte är särskilt lätt för den som har hormonproblem, sjukdomar, matbrus osv. Att det inte bara är kalorier in-ut på det viset som folk tex i vården och i samhället tror. Som jag skrev från början.
Fast här skriver du ju som att någon här har sagt att det bara handlar om kalorier in/ut:
Att hävda att det bara handlar om kalorier in-ut, för alla. Du missförstår igen.
 
man får prata mat mm, men det finns en tråd till, som är lite mera seriös eller vad man nu ska kalla den.

Jag vet inte vad du menar med "seriös", för mig blir det ett konstigt ordval här så jag hoppas du menar något annat än det jag lägger i det ordet.

Min bild av trådarna är att båda trådarna är seriösa, men anledningen till att jag känner mig mer hemma här är att jag tycker att det är mer "snabb" viktnedgång, mer "jag behöver tighta till mig", mer fokus på träning (den tråden heter ju också Vikt och hälsa - så det är inget fel att den tar upp andra hälsospekter än viktnedgång, men för mig som främst behöver sluta gå upp i vikt så passar det inte mig). I den här tråden upplever jag att det är fler som satsar på att göra långsiktiga förändringar, som ska hålla över tid. Sedan finns naturligtvis båda delarna i båda trådarna, men det är den skillnaden jag tycker blir, och det är därför jag hänger kvar i den här tråden även om jag då och då påminns om att jag egentligen inte får vara här. Men det beror ju också på egentligen...jag har valt att inte sätta målet högre än att gå ner ett visst antal kilo, men om det är 15 kilo som är gränsen för denna tråd kan jag ju sätta målet högre helt enkelt så får jag också vara med här.
 
Att hävda att det bara handlar om kalorier in-ut, för alla. Du missförstår igen.
Fast det handlar om kalorier in-ut för typ den stora majoriteten. Att skriva nåt annat så länge forskning inte kommer och stödjer det gör att folk kanske tar en på orden. Sen tillkommer en massa annat också som påverkar, för vore det så himla lätt skulle väl ingen vara överviktig?

Om jag gör de matvalen jag gjort när jag var som störst skulle jag också uppleva att jag var tvungen att svälta. Då åt vi inte direkt onyttigt men maten var alldeles för kalorität.

Sen är det så att vissa har en metabolism, underliggande sjukdomar, mediciner mm som gör att deras kalori minus hamnar betydligt lägre än en annan persons. Är det rättvist? Näe, men för de gäller också kaloriminus även om de tyvärr har oturen att de måste ligga betydligt lägre än en annan.

Sen hur man ska lyckas ligga på underskott och gå ner i vikt är också en komplex fråga då många av oss kämpar mot matbrus, nån slags ät-problematik (över/hets/tröst/stress äter tex), skador eller sjukdom m.m. Där måste man försöka ändra mönster och hitta det som fungerar för en själv.
 
För övrigt tycker jag att tråden ska vara till för de av oss som kämpar mot stor övervikt och att man ska få framföra sin åsikt. Däremot får även andra framföra en åsikt som inte behöver vara i linje med ens egen.
Att censurera vad folk vill skriva om tycker jag är fel väg att gå även om det triggande för en själv. Man kan scrolla förbi eller ignorera vilket jag gör en hel del av när jag läser på forum.

Sen ska man vara försiktig med att skriva missinformation också utan kommer man med nya fakta eller kanske bara intressanta fakta eller fakta öht så får man gärna länka till vart man hittat den 🙂.
 
Fast det handlar om kalorier in-ut för typ den stora majoriteten. Att skriva nåt annat så länge forskning inte kommer och stödjer det gör att folk kanske tar en på orden. Sen tillkommer en massa annat också som påverkar, för vore det så himla lätt skulle väl ingen vara överviktig?

Om jag gör de matvalen jag gjort när jag var som störst skulle jag också uppleva att jag var tvungen att svälta. Då åt vi inte direkt onyttigt men maten var alldeles för kalorität.

Sen är det så att vissa har en metabolism, underliggande sjukdomar, mediciner mm som gör att deras kalori minus hamnar betydligt lägre än en annan persons. Är det rättvist? Näe, men för de gäller också kaloriminus även om de tyvärr har oturen att de måste ligga betydligt lägre än en annan.

Sen hur man ska lyckas ligga på underskott och gå ner i vikt är också en komplex fråga då många av oss kämpar mot matbrus, nån slags ät-problematik (över/hets/tröst/stress äter tex), skador eller sjukdom m.m. Där måste man försöka ändra mönster och hitta det som fungerar för en själv.

Håller med dig, men vill också lägga till/förtydligande att följden av det du skriver är just det vi i grunden verkar överens om alla (?) Men uttrycker på olika sätt - att ja, det kommer att vara extremt svårt för en del att gå ner i vikt, så pass svårt att det kanske inte kommer att vara värt det innan forskningen/läkarvetenskapen hittat ett sätt att komma till rätta med ens kollapsade ämnesomsättningen eller hormonpåverkan, eller vad det nu är som ger det stora glappet mellan det man behöver för att gå ner i vikt och det man behöver för att kunna fungera i sin vardag.

Själv sitter jag och funderar på om det är värt att lägga årets semesterdagar på att gå ner i vikt? Inte en insats under 4 veckor, utan att pytsa ut dem under året och köra ett "vanligt" kaloriunderskott de dagarna. Mitt stora problem med att begränsa kalorier i veckorna är att min hjärna slutar fungera och då är det svårt att klara jobbet och vardagen. Och det är trist att lägga helgerna på det också, för då vill jag ju egentligen återhämta mig från veckans jobb samt orka göra lite roliga saker också (samt tråkiga, som städa, tvätta osv...). Man använder ju semestern till andra måbra-saker som att resa, vandra eller bara slappa så varför inte till att gå ner i vikt om det är det man skulle må bra av? Känns bara så himla tråkig målsättning för semester...😭
 
Håller med dig, men vill också lägga till/förtydligande att följden av det du skriver är just det vi i grunden verkar överens om alla (?) Men uttrycker på olika sätt - att ja, det kommer att vara extremt svårt för en del att gå ner i vikt, så pass svårt att det kanske inte kommer att vara värt det innan forskningen/läkarvetenskapen hittat ett sätt att komma till rätta med ens kollapsade ämnesomsättningen eller hormonpåverkan, eller vad det nu är som ger det stora glappet mellan det man behöver för att gå ner i vikt och det man behöver för att kunna fungera i sin vardag.

Själv sitter jag och funderar på om det är värt att lägga årets semesterdagar på att gå ner i vikt? Inte en insats under 4 veckor, utan att pytsa ut dem under året och köra ett "vanligt" kaloriunderskott de dagarna. Mitt stora problem med att begränsa kalorier i veckorna är att min hjärna slutar fungera och då är det svårt att klara jobbet och vardagen. Och det är trist att lägga helgerna på det också, för då vill jag ju egentligen återhämta mig från veckans jobb samt orka göra lite roliga saker också (samt tråkiga, som städa, tvätta osv...). Man använder ju semestern till andra måbra-saker som att resa, vandra eller bara slappa så varför inte till att gå ner i vikt om det är det man skulle må bra av? Känns bara så himla tråkig målsättning för semester...😭
Jag kan nästan tycka att det är enklare att gå ner i vikt under en längre ledighet. Jag har tid att planera måltider, har tid att promenera och träna. Men också utrymme att unna mig. Jag har mått väldigt bra av det och inte tyckt att det har varit tråkigt heller. Mycket "nyttiga" måltider är goda och känns lyxiga 😊
 
Jag har en liten platå.

Dock har jag svårt att hitta mättande proteinrätter som inte innehåller för mycket kalorier. (och som jga dessutom tycker om och inte är för krångliga att laga)

Har lite problem med högt kalium så vissa saker är svåra att fixa då jag älskar lax, spenat, avokado mm så lite trixigt.

Lämnar ju prover nästan varannan var tredje vecka så det är lätt att följa.
 
Jag har en liten platå.

Dock har jag svårt att hitta mättande proteinrätter som inte innehåller för mycket kalorier. (och som jga dessutom tycker om och inte är för krångliga att laga)

Har lite problem med högt kalium så vissa saker är svåra att fixa då jag älskar lax, spenat, avokado mm så lite trixigt.

Lämnar ju prover nästan varannan var tredje vecka så det är lätt att följa.
Inte extremt högt i protein, men äter ibland silken tofu, ägg och groddar i lite mer spicy "nudelsoppa", utan nudlarna om man ska ha dra ner på kcal. (köttbuljong, sesamolja, japansk soya, färsk chilli, färsk ingefära, vitlök och lite äppelcidervinäger). Går jättesnabbt att laga. Tofun dumpar jag bara i som den är, kokar ägg och "soppan" lite snabbt på spisen.
 
För övrigt tycker jag att tråden ska vara till för de av oss som kämpar mot stor övervikt och att man ska få framföra sin åsikt. Däremot får även andra framföra en åsikt som inte behöver vara i linje med ens egen.
Att censurera vad folk vill skriva om tycker jag är fel väg att gå även om det triggande för en själv. Man kan scrolla förbi eller ignorera vilket jag gör en hel del av när jag läser på forum.

Sen ska man vara försiktig med att skriva missinformation också utan kommer man med nya fakta eller kanske bara intressanta fakta eller fakta öht så får man gärna länka till vart man hittat den 🙂.

Jag kan till viss del förstå att man inte vill ha personer som har en mindre viktnedgång än man själv här, men jag undrar också om det inte ibland grundar sig i en missuppfattning om att det skulle vara så mycket enklare att gå ner lite än mycket. Och jag menar att det inte är så enkelt, på samma sätt som det inte är lika enkelt för alla att klara av den kaloribudget man skulle behöva göra för att gå ner i vikt, av en massa olika skäl. Jag tror att faktorer som vanor, mående, hormoner, mat/ätproblematik, historik, ev operationer och vilket strategi och tidsperspektiv man har ger mer likhet mellan olika personer, än huruvida de tillhör gruppen som har 1-14 kg att gå ner, eller 15+. Det var ju bara ett par sidor bak i tråden som en användare som gått ner mycket i vikt fick peppen "det är de sista kilona som är svårast". Vilket jag tänker också är rimligt, utan att kunna hänvisa till någon forskning, men bara utifrån tanken att det är rimligt att en kropp som är utvecklad för en tillvaro med brist på mat, är ännu mer ovillig att släppa sina sista reserver, utan hellre börjar stänga ner kroppsliga funktioner först.

Så jag skulle hellre se en uppdelning mellan trådar som har fokus på en snabbare viktnedgång (i procent per tid snarare än antal kg per tid då, eftersom vi har så olika startvikter) vs har fokus på långsiktiga förändringar som är tänkta att hållas över lång tid. Dvs korta och snabba insatser tas i den första, och vi som behöver traggla på över lång tid använder den andra.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp