Tråden för dumma, halvdumma och heldumma frågor II

Bukefalos 30 år!

Jag hade då lagt schampo och hudkräm i det brännbara om de har rimligt normala ingredienser (t.ex. inte lusschampo eller kräm med någon extra medicinsk effekt) och myggmedel (dvs. bekämpningsmedel) i farligt avfall.

Kollade bara för att på kommunens sorteringsguide. Hos oss säger den restavfall för hudkräm. Myggmedel finns inte, och för schampo ges instruktionen att flaskan ska gå som plastförpackning (men inget sägs om dess innehåll). Över lag tänker de väl sällan på att man ska slänga oförbrukade förbrukningsvaror i dessa guider?
Jag tänker lite samma. Jag har nog lagt myggmedel med inlämning av gammal medicin, men de få gånger jag slängt tex hudkräm har jag kastat det i soporna (om det inte är glasburk, då försöker jag få ut innehållet för att sortera burken), tänker att har jag det på kroppen bör det inte vara farligt liksom.
 
Jag har lite ”dumma” funderingar till och jag hoppas någon orka läsa dom. Det handlar om relationer. Vad är en normal kärleksrelation för dig? Vad är en seriös relation mellan två människor?

Jag har tror jag har blivit avskräckt från att träffa en människa i en seriös relation. För mig betyder en seriös relation att du väntar på den ”rätte” och lever ihop med den personen hela livet. Bildar familj och har gemensam ekonomi. Man är grinig ibland och tjafsar och ibland har man det bra. Det är tryggt att vara i tvåsamhet och trygg ekonomi också. Man har alltså byggt upp ett liv tillsammans.

Men vad gör man tills dess innan man träffar den rätte? Sitter man där och väntar eller vad gör man? Får man träffa män innan man hittar den rätte? Ni ser att jag kanske har en gammelmodig syn på en seriös relation eller inte? . Jag upplever också att det så normen ser ut.

Vad är det för fel att leva självständigt? Kanske träffa någon på vägen där man blir goda vänner och umgås? Sedan om det känns rätt kanske det är den rätte? Är det någon som hänger med i mina funderingar?
Men vad gör med skamkänslorna då? När man inte vill leva som normen som kvinna i sin ålder? Ah, så mycket dumma frågor man har…

Tänker att många här har levt längre än mig och vet mer säkert om relationer än mig. Vad är rätt och fel?
 
Jag har lite ”dumma” funderingar till och jag hoppas någon orka läsa dom. Det handlar om relationer. Vad är en normal kärleksrelation för dig? Vad är en seriös relation mellan två människor?

Jag har tror jag har blivit avskräckt från att träffa en människa i en seriös relation. För mig betyder en seriös relation att du väntar på den ”rätte” och lever ihop med den personen hela livet. Bildar familj och har gemensam ekonomi. Man är grinig ibland och tjafsar och ibland har man det bra. Det är tryggt att vara i tvåsamhet och trygg ekonomi också. Man har alltså byggt upp ett liv tillsammans.

Men vad gör man tills dess innan man träffar den rätte? Sitter man där och väntar eller vad gör man? Får man träffa män innan man hittar den rätte? Ni ser att jag kanske har en gammelmodig syn på en seriös relation eller inte? . Jag upplever också att det så normen ser ut.

Vad är det för fel att leva självständigt? Kanske träffa någon på vägen där man blir goda vänner och umgås? Sedan om det känns rätt kanske det är den rätte? Är det någon som hänger med i mina funderingar?
Men vad gör med skamkänslorna då? När man inte vill leva som normen som kvinna i sin ålder? Ah, så mycket dumma frågor man har…

Tänker att många här har levt längre än mig och vet mer säkert om relationer än mig. Vad är rätt och fel?
Vad tänker du är normen som kvinna, att leva i tvåsamhet med barn, villa, volvo och vovve? Jag gissar att absoluta majoriteten av alla bukefalister bor själva, några är gifta/sambos med eller utan barn, några är ensamstående med barn, några är singlar som vill träffa någon och andra är singlar av eget val och som tycker de har det bra som de har det.

Normen idag upplever jag att man inte skaffar barn och om man gör det så väljer de flesta att skaffa ett. Stora barnfamiljer idag tror jag är ganska ovanligt.

Att sitta och vänta på "rätt" person låter rätt trist i mina öron, varför inte träffa så många du själv vill och har lust med? Om det sedan visar sig att du vill ha ett förhållande så fungerar det att vara särbo och ses när båda vill och har tid, sambo eller gift.
 
Vad tänker du är normen som kvinna, att leva i tvåsamhet med barn, villa, volvo och vovve? Jag gissar att absoluta majoriteten av alla bukefalister bor själva, några är gifta/sambos med eller utan barn, några är ensamstående med barn, några är singlar som vill träffa någon och andra är singlar av eget val och som tycker de har det bra som de har det.

Normen idag upplever jag att man inte skaffar barn och om man gör det så väljer de flesta att skaffa ett. Stora barnfamiljer idag tror jag är ganska ovanligt.

Att sitta och vänta på "rätt" person låter rätt trist i mina öron, varför inte träffa så många du själv vill och har lust med? Om det sedan visar sig att du vill ha ett förhållande så fungerar det att vara särbo och ses när båda vill och har tid, sambo eller gift.
Tack för ditt svar!

Ja. Precis! Tvåsamhet, villa, volvo, utbildning och jobb. Jag upplever att det är de alla strävar efter där jag är uppvuxen. Jag vet inte hur det är på andra ställen.

Jag upplever att dom som sitter och väntar på den rätte utan träffa andra på vägen. Upplevs vara det rätta sättet. Nu menar jag inte att man ska sexa runt med allt och alla när man är singel ( jag förstår att folk gör det, jag dömer ingen.) men det skulle inte vara min grej tyvärr. Jag upplever starka skamkänslor om jag råkar ha en relation som upplevs som enbart sexrelation. Har testat det med en person i min ungdom och det funkade inte för mig.

Jag har alltså inte haft någon på flera år. Just för att skamkänslor slår över på mig och jag mår fruktansvärt dåligt när jag träffat någon. Men åt andra sidan vill jag gärna träffa någon och ha en seriös relation med. Men hur gör man? Är inte bra på det här med kärleksrelationer..
 
Tack för ditt svar!

Ja. Precis! Tvåsamhet, villa, volvo, utbildning och jobb. Jag upplever att det är de alla strävar efter där jag är uppvuxen. Jag vet inte hur det är på andra ställen.

Jag upplever att dom som sitter och väntar på den rätte utan träffa andra på vägen. Upplevs vara det rätta sättet. Nu menar jag inte att man ska sexa runt med allt och alla när man är singel ( jag förstår att folk gör det, jag dömer ingen.) men det skulle inte vara min grej tyvärr. Jag upplever starka skamkänslor om jag råkar ha en relation som upplevs som enbart sexrelation. Har testat det med en person i min ungdom och det funkade inte för mig.

Jag har alltså inte haft någon på flera år. Just för att skamkänslor slår över på mig och jag mår fruktansvärt dåligt när jag träffat någon. Men åt andra sidan vill jag gärna träffa någon och ha en seriös relation med. Men hur gör man? Är inte bra på det här med kärleksrelationer..
Träffa flera, om relationen blir till ett fast förhållande vet man ju aldrig i förväg. Om du inte vill ha enbart sex så ställ inte upp på det, hoppa inte i säng med någon utan att du själv är helt med på noterna, lär känna personen innan om det känns rätt för dig.
 
Jag är monogam och det är det ytterst få som är nu. För egen del har jag löst det genom att vara singel resten av livet. Provade dejtingsidor ett tag vilket fick mig att tappa den lilla tillit jag hade kvar till män i relationssyfte.

Nu älskar jag att vara själv med mina djur så det är ingen uppoffring från min sida.
 
Jag är monogam och det är det ytterst få som är nu. För egen del har jag löst det genom att vara singel resten av livet. Provade dejtingsidor ett tag vilket fick mig att tappa den lilla tillit jag hade kvar till män i relationssyfte.

Nu älskar jag att vara själv med mina djur så det är ingen uppoffring från min sida.
Ytterst få? Jag skulle säga att merparten av vår befolkning som vill vara i ett förhållande är monogama. Det är absolut min erfarenhet.

Monogami som i att en person lever i en exklusiv kärleks- eller sexuell relation med endast en partner åt gången.
 
Träffa flera, om relationen blir till ett fast förhållande vet man ju aldrig i förväg. Om du inte vill ha enbart sex så ställ inte upp på det, hoppa inte i säng med någon utan att du själv är helt med på noterna, lär känna personen innan om det känns rätt för dig.
Tack för du orkade med mina funderingar! Ja. Det låter som bra plan. I framtiden får det bli dejting, inte just nu.
 
Ytterst få? Jag skulle säga att merparten av vår befolkning som vill vara i ett förhållande är monogama. Det är absolut min erfarenhet.

Monogami som i att en person lever i en exklusiv kärleks- eller sexuell relation med endast en partner åt gången.
I min åldersgrupp var runt hälften av männen i ett förhållande/gifta. Även på jobbet har många upptagna män visat intresse. Jag gav upp, orkar inte upptäcka att ännu en redan är upptagen.
 
Tack för ditt svar!

Ja. Precis! Tvåsamhet, villa, volvo, utbildning och jobb. Jag upplever att det är de alla strävar efter där jag är uppvuxen. Jag vet inte hur det är på andra ställen.

Jag upplever att dom som sitter och väntar på den rätte utan träffa andra på vägen. Upplevs vara det rätta sättet. Nu menar jag inte att man ska sexa runt med allt och alla när man är singel ( jag förstår att folk gör det, jag dömer ingen.) men det skulle inte vara min grej tyvärr. Jag upplever starka skamkänslor om jag råkar ha en relation som upplevs som enbart sexrelation. Har testat det med en person i min ungdom och det funkade inte för mig.

Jag har alltså inte haft någon på flera år. Just för att skamkänslor slår över på mig och jag mår fruktansvärt dåligt när jag träffat någon. Men åt andra sidan vill jag gärna träffa någon och ha en seriös relation med. Men hur gör man? Är inte bra på det här med kärleksrelationer..
Jag är 67 så jag har antagligen levt väldigt mycket längre än du :)

Nu låter jag kanske lite hård eller luttrad - välj valfritt.

Dina funderingar känns som klippta ur någon billig roman. Varför skulle man gå och vänta? Vänta på vad?

Varför ska man vilja ha något som andra vill ha. Och "sexa runt" - Vad är det för 1800-tals moral. Seriöst - är man hungrig äter man, är man smutsig duschar man. Är man ömsesidigt kåt så knullar man.
Dessutom behöver man kyssa väldigt många grodor innan man hittar en prins. Prinsen visar sig kanske med åren faktiskt vara en groda.

Vad vill du ha?? Du verkar fundera väldigt mycket på vad andra gör och tänker. Låt inte dina tankar utplåna dig.
 
Träffa flera, om relationen blir till ett fast förhållande vet man ju aldrig i förväg. Om du inte vill ha enbart sex så ställ inte upp på det, hoppa inte i säng med någon utan att du själv är helt med på noterna, lär känna personen innan om det känns rätt för dig.
I klartext - knulla inte om du inte verkligen vill. Sex ska vara njutning.
 
I min åldersgrupp var runt hälften av männen i ett förhållande/gifta. Även på jobbet har många upptagna män visat intresse. Jag gav upp, orkar inte upptäcka att ännu en redan är upptagen.
Måste säga att det var väldigt tråkigt att höra. Det är det man är rädd för om ska ge sig in i internet dejtings världen.
 
Jag är 67 så jag har antagligen levt väldigt mycket längre än du :)

Nu låter jag kanske lite hård eller luttrad - välj valfritt.

Dina funderingar känns som klippta ur någon billig roman. Varför skulle man gå och vänta? Vänta på vad?

Varför ska man vilja ha något som andra vill ha. Och "sexa runt" - Vad är det för 1800-tals moral. Seriöst - är man hungrig äter man, är man smutsig duschar man. Är man ömsesidigt kåt så knullar man.
Dessutom behöver man kyssa väldigt många grodor innan man hittar en prins. Prinsen visar sig kanske med åren faktiskt vara en groda.

Vad vill du ha?? Du verkar fundera väldigt mycket på vad andra gör och tänker. Låt inte dina tankar utplåna dig.
Tack för ditt svar.

Jag vet vad jag vill ha: En seriös relation. Gärna med en man som är trygg, stabil och framförallt trogen. Gärna klar med barngrejen också. ( vill inte ha barn.). Tror du den mannen finns eller är det för stora krav? :)

Jag dömer inte folk som väljer att enbart ha en sexrelation. Jag vet bara att det skulle inte funka för min del. Dels pga. Personligt bagage. Det är nog inte min grej helt enkelt. Sedan att jag kanske lever lite gammalmodigt det får jag stå för helt enkelt.
 
Tack för ditt svar.

Jag vet vad jag vill ha: En seriös relation. Gärna med en man som är trygg, stabil och framförallt trogen. Gärna klar med barngrejen också. ( vill inte ha barn.). Tror du den mannen finns eller är det för stora krav? :)

Jag dömer inte folk som väljer att enbart ha en sexrelation. Jag vet bara att det skulle inte funka för min del. Dels pga. Personligt bagage. Det är nog inte min grej helt enkelt. Sedan att jag kanske lever lite gammalmodigt det får jag stå för helt enkelt.
Klart de finns, bara sällsynta. De är rödlistade. 😄
 
Tack för ditt svar.

Jag vet vad jag vill ha: En seriös relation. Gärna med en man som är trygg, stabil och framförallt trogen. Gärna klar med barngrejen också. ( vill inte ha barn.). Tror du den mannen finns eller är det för stora krav? :)

Jag dömer inte folk som väljer att enbart ha en sexrelation. Jag vet bara att det skulle inte funka för min del. Dels pga. Personligt bagage. Det är nog inte min grej helt enkelt. Sedan att jag kanske lever lite gammalmodigt det får jag stå för helt enkelt.
Jag förstår.
Bara det inte innebär att du granskar alla så kritiskt att ingen funkar.

"sexrelation" är väl sällan det vanligaste? (obs gammal tant här) Jag vill i alla fall ha vänskap och kemi innan jag släpper in nån inne i min kropp.
Jag antar att man träffas ett tag och kanske har sex om det känns ok Funkar det inte så avslutar man, ofta innan man ens börjar tycka att det liknar relation.
 
Jag förstår.
Bara det inte innebär att du granskar alla så kritiskt att ingen funkar.

"sexrelation" är väl sällan det vanligaste? (obs gammal tant här) Jag vill i alla fall ha vänskap och kemi innan jag släpper in nån inne i min kropp.
Jag antar att man träffas ett tag och kanske har sex om det känns ok Funkar det inte så avslutar man, ofta innan man ens börjar tycka att det liknar relation.
Jag ser tyvärr inte utan som normen ( överviktig). Plus att jag inte har några vuxenpoäng eller vad man ska säga. Har nog inte så många och välja på eller vad man ska säga tyvärr. Om jag ger mig in i dejtingvärlden i framtiden, så kommer jag med andra ord inte ha så stora chanser att ha hitta någon seriös man. Men jag uppskattar dina svar! Bra med ny synvinkel!

Jag har tyvärr inte så stor erfarenhet av sexrelationer. Jag antar bara att det är typ så. Ses för sex och sedan gå eller? Ingen aning typ! Skäms lite för jag inte vet mer än så..

Det som du beskriver låter ju ok? Om det är så det funkar? Förlåt att jag verkar korkad..
 

Liknande trådar

  • Svensk politik 8
  • Israels och USAs krig mot Iran
  • Begreppet Ekonomisk tillväxt
  • Svensk politik 5

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

  • Hönstråden del III
  • Lämplig kattras?

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp