Trivs ni?

[systeryster]

Nej. Jag trivs inte fullt ut. Känner mig ganska isolerad i mitt hus på landet. Träffar i bästa fall en granne 2 min/vecka när vi hejar över staketet. Så, nej. Det är lite ensamt. Men jag har bestämt mig för sälja huset och flytta tillbaka till stan. Så med lite tur kan jag återkomma i tråden om några månader och säga att NU trivs jag.

 

[Mammadutt]

Jag trivs. Fast önskar mindre mörker på vintern. Annars är det perfekt

 

[tanten]

Ja, ja, JAAA!
Jag har hittat hem. En stuga byggd vid senare delen av 1800-talet, som moderniserats fullt ut och har ny el, nytt tak, golvvärme, isolering och en miljögodkänd vedpanna.

Läget är underbart och insynsskyddat men med "skrikavstånd" till grannarna . Längs en större länsväg, med halvannan km till en stor väg. Tio minuter in till en järnvägsknut.

Jag tror inte någon kommit hit utan att kommentera att jag bor fantastiskt. Och det gör jag. Perfekt stuga för en ensam tant. Jag blir lycklig varje gång jag svänger in på gården och jag vill inte åka hemifrån om mornarna.

 

[Kibani]

Jag trivs inte har velat flytta i flera år men det är nästan omöjligt för alla ettor och tvåor försvinner för att det är en studentstad. Blir lite snett när jag som inte längre pluggar är fast i en studentlya... Visst är det ganska skönt att ha centrum med allt på gång och cykelavstånd men jag saknar närheten till naturen som jag växte upp med, har visserligen ett litet skogsområde runt knuten men jag saknar den "riktiga" skogen. Trivs annars väldigt bra i staden som sådan, den är liksom lagom stor Har nästan helt bestämt mig för att flytta till grannkommunen för att bo vid foten av berget med skogen. Frågan är om det är värt att flytta en gång emellan för att komma bort från denna lya men ändå kunna ha kvar den hjälpen jag har och behöver idag. Är ju ren tur att jag får bo kvar här dessutom....

 

[Spiteful Spirit]

Jag trivs, och det gör resten av familjen också. Vi visste att vi ville bo i just den här lilla byn och det är inte stor ruljans på husen - vi hade en väldig tur när vi fick köpa detta. Nära till skogen och älven, samt dagis/skola. Fina ridvägar. Hästar (tyvärr ofta även kossor - deras skrik kan jag klara mig utan) utanför fönstret och bra grannar.
Det jag skulle vilja ändra på är ett eller två rum till i huset samt mer avskilt. Även om grannarna är så bra de kan bli föredrar jag att inte ha dem så nära.

 

[Guldaskig]

Jag älskar min nya lägenhet Flyttade in för drygt en månad sedan och det känns verkligen som hemma. Närhet till skogen och älven, något mer utanför stan även om området hör till stan. Jag har närmre till hästen vilket är väldigt skönt. Enda negativa är den höga hyran.

 

[anna_panna]

Har skogen utanför huset men bor i villaområde med 15 min med bil till jobbet, 8 min till stallet, lugnt och skönt
På nätterna kan man sitta på toa och studera stjärnorna genom takfönstret

 

[tigerflicka]

Jag trivs med min lägenhet men vill inte bo kvar här, i samhället där jag vuxit upp.
Håller dock på att ta tag i det för att flytta till staden där jag vill bo. Räknar med att jag nog inte hittar en wow-lägenhet på en gång, men jag kommer iaf. att vara i rätt stad.

 

[voltis]

Både ock!

Jag trivs i området, det är ett lugnt radhusområde, där dottern bara kan öppna dörren och springa ut på lekplatsen och träffa kompisar. Det är 3 min till dagis och 10 min till centrum. Och samtidigt 10 min till badstrand och skog!
Vill jag in till centrala stockholm tar det 20 min med pendeln.
Så det är egentligen helt perfekt.

Men huset trivs jag bara halvdant i. Det är alldeles för stort för oss och vi hinner inte med att hålla det i ordning eller någonsin renovera klart. Och då sambon är uppvuxen här och börjar vantrivas rejält så kommer vi faktiskt att flytta inom en snar framtid.

Så vi ska prova ng helt nytt och flytta till en stad som vi iaf trivs väldigt bra i när vi är där. En mindre stad, antingen bo i staden eller en bit utanför. Vill fortfarande ha det där "nära till allt" som vi har nu, men med lite modifikation.

Så återkommer om ngt halvår så får vi se hur jag trivs då

 

[Tassetass]

Numer trivs jag. Flyttade till Örebro för två år sedan. Jag har alltid gillat stan och att vi har sambons familj nära men fullkomligt hatat lägenheten bott i större delen av tiden. Redan när jag bott här någon månad (oktober -12) skrev vi på för en nyproducerad BR som skulle bli klar 2014 så vi vidtog inga större åtgärder när jag flyttade in till sambon vid årsskiftet 12/13. Så här i efterhand var det ett misstag, jag har verkligen vantrivts och känt som att jag levt i kappsäck (hade bara kläder och böcker framme, i princip). Känslan gjordes nog värre av att jag lämnade en lägenhet jag verkligen, verkligen älskade i min gamla hemstad och det gick nog inte en dag utan att jag saknade den.

Förra veckan fick vi dock äntligen flytta in i vår efterlängtade BR och det är så bra att jag knappt tror att det är sant. Underbar lägenhet, fint område, ett stenkast från ett naturreservat, närmare skolan för mig och lättare för sambon att nå motorvägen när han ska till jobbet. Det är ren lycka att få plocka och pyssla och skruva och verkligen känna att nu har VI en lägenhet tillsammans. Så nu njuter jag i fulla drag.

 

[canine]

Jag trivs inte, bor hemma just nu i några månader framåt, det funkar men känner verkligen att jag börjar bli för gammal för att bo hemma, man går på varandra även om huset är ganska stort, det positiva är väl att slippa handla maten och att jag slipper bo i lägenhet för tillfället. Trivdes inte superbra i mina tidigare lägenheter men det fungerade. Hoppas på att nästa boende och kommande studier ska bli bra så man får några trivsamma år framöver Det har alltid varit antingen boendet eller jobbet/skolan jag inte trivts med, det har aldrig velat bli bra samtidigt så det hade varit skönt om det kunde bli så ett tag

Långt i framtiden hoppas jag på egen gård att bo och trivas på

 

[sjoberga]

Jag har gjort ett life-swap, bytt ut landsbygden mot city och stadsliv - och jag är så jävla jävla nöjd! Jag kan sakna min brygga och stilheten, men fi fan - att ha "allt" på gångavstånd är guld. Att åka allmänna kommunikationer - fi fan vad det är smidigt! Jag sålde bilen, vad farao ska jag ha den till när jag bor mitt i smeten och har alla möjliga sätt att transportera mig på? Jag är SÅ NÖJD! Bor i liten grön oas, och har det oförskämt bra! Var gång jag kommer hem, när jag rundar grindstolpen till gården så tänker jag "wow, jag bor faktiskt här!"
Har alltså återvänt till stan, efter nitton år på landet och jag är äntligen hemma i mitt element igen. Jag trivs som fan.

Vi gjorde tvärtom för 11 år sedan och trivs bra, driver företag och bor på landsbygd, med långt till närmaste granne (som då är ett enda hus). Ingen av oss hade dessförinnan ens varit i närheten av att bo i annat än tätort.

Har aldrig trivts i det som många har som idealboende - villakvarter eller bostadsrättsområde med marktomt, fullkomligen vantrivts under det år vi testade. Antingen som nu, långt ute på landet helt i ensamhet eller mitt inne i smeten i en lägenhet högst upp. Det är de två tänkbara alternativen.

Och ja, det händer ofta att man småler och är nöjd när man går ut till hästarna på "sin" egen mark och går och fixar och trixar med det som behövs göras.

Sedan att bilarna (som körs intensivt på grusvägar) behövde servas och repareras för 27.000 kr förra månaden och att det blir 13 grader kallt inomhus om man inte eldar hela natten, det är surt och hamnar på minussidan.....

 

[honung]

Vi gjorde tvärtom för 11 år sedan och trivs bra, driver företag och bor på landsbygd, med långt till närmaste granne (som då är ett enda hus). Ingen av oss hade dessförinnan ens varit i närheten av att bo i annat än tätort.

Har aldrig trivts i det som många har som idealboende - villakvarter eller bostadsrättsområde med marktomt, fullkomligen vantrivts under det år vi testade. Antingen som nu, långt ute på landet helt i ensamhet eller mitt inne i smeten i en lägenhet högst upp. Det är de två tänkbara alternativen.

Och ja, det händer ofta att man småler och är nöjd när man går ut till hästarna på "sin" egen mark och går och fixar och trixar med det som behövs göras.

Sedan att bilarna (som körs intensivt på grusvägar) behövde servas och repareras för 27.000 kr förra månaden och att det blir 13 grader kallt inomhus om man inte eldar hela natten, det är surt och hamnar på minussidan.....

Det var liksom det jag/vi gjorde för 19 år sedan. Jag har gjort allt det där färdigt. DÅ var flytten ut på landet det bästa som hänt mig, och är väl så fortfarande, som erfarenhet. Och just de erfarenheterna förstärker min trivsel i enkelheten jag nu upplever med stadsboende.

 

[sjoberga]

Det var liksom det jag/vi gjorde för 19 år sedan. Jag har gjort allt det där färdigt. DÅ var flytten ut på landet det bästa som hänt mig, och är väl så fortfarande, som erfarenhet. Och just de erfarenheterna förstärker min trivsel i enkelheten jag nu upplever med stadsboende.

Och om X antal år är det ganska sannolikt att vi följer efter. Vi lider inte av de där romantiska föreställningarna om att man måste bo på ett ställe för alltid bara för att man trivs just nu, eller att gårdar ska gå i släkten (nu tog vi ju inte heller över någon släktgård utan har byggt upp det vi har för egen maskin).

Det enda vi har konstaterat är att vi båda vantrivs i boende av typen villakvarter. "Problemet" är bara att en försäljning av gården med fastigheter och mark knappast inbringar tillräckligt med pengar för att köpa en 2-3:a högst upp nåt hus i stan. Suck.

 

[Pigalle]

Trivs i huset som ligger ca 15 km utanför stan i lugnt villaområde. Har en bra tomt med både fram och baksida och insynsskyddad från de flesta håll. Står många träd runtom om och stenvall med murgröna.
Har bara ca 7 km till stallet härifrån med så går kvickt att köra.

 

[MissFideli]

Härlig tråd!!

Jag älskar där jag bor Lägenheten är fin, grannarna underbara, området perfekt för lägenhetsboende.
2 saker jag saknar är 1. några fler kvadratmeter 2. lägre hyra.

Jag hoppas hitta ett hus på landet, men tills dess är detta min hjärteplats

 

[honung]

Det enda vi har konstaterat är att vi båda vantrivs i boende av typen villakvarter. "Problemet" är bara att en försäljning av gården med fastigheter och mark knappast inbringar tillräckligt med pengar för att köpa en 2-3:a högst upp nåt hus i stan. Suck.

Ställ er i kö redan nu på intresselistor på framtida byggen och hos andra fastighetsägare som har potentiella bra lägen på sina fastigheter. Det gjorde jag för ett antal år sedan i min stad, och får nu förhandserbjudanden på nybyggda brf:er. Nu är jag inte intresserad av brf längre eftersom jag nu valt att bo i hyres, men skulle jag av någon anledning inte vilja bo kvar här så har jag väldigt bra kö-poäng hos flera fastighetsägare, såväl hyres som brf. *tipsa*

 

[JosefineLi]

Jag trivs hyfsat bra. Bor i en blandning mellan radhus/lägenhet, med en liten trädgård. Lägenheten är lagom stor, ljus och fin. Det är kul att kunna odla lite. Men jag längtar ut på landet. Varje gång jag är ute på landet, antingen hos svärföräldrarna eller i stallet så känns det jobbigt att åka hem. Jag vill ha lite mer stora vidder, mer plats att breda ut mig på utomhus och mer...frihet. Jag vill kunna gå rätt ut i skogen, odla mycket mer, fixa och trixa. Då mår jag som bäst. Det är tur att det här är en mellanlandning, men det känns ibland lite hopplöst när man kikar på små gårdar. De är ruggigt dyra härikring.

 

[Kattennizze]

Nej. Jag gillar inte Norrland och har aldrig gjort det. Däremot gillar jag mina vänner här och mitt sociala nätverk. Snart ska jag flytta härifrån, tack gode Gud.

 

[Ainon]

Jag trivs inte alls. Bor i en liten håla mitt ute på en slätt i en opersonlig lägenhet. Men ska flytta i slutet av månaden och det tillbaka till min hemstad. Ska bara hitta något boende, är bostadsbrist och mina 8års kötid räcker inte riktigt. Men bara att få komma hem till norr med skog och riktig vinter kommer öka min trivsel enormt

Drömmen skulle vara en liten vinterbonad stuga med skog runt knuten men ändå relativt nära till staden. Men en liten lägenhet inom någon kilometer från skidspår och skog skulle inte vara tokigt det heller.