Jag skulle inte vilja säga att det är teori och praktik som skillnaden ligger i, utan hur mycket färggenetik-kunskap folk i sällskapet har. Skulle du bett mig hämta den brunblacka hästen så skulle jag inte komma in med den gulbruna, tro mig.

Visst skulle jag också få problem att se skillnad på alla dessa "svarta" hästar i olika nyanser, men jag tror att vetskapen om att Askur från Håkansgården är gulsvart och inte svart har betydelse i många fall - en svart hingst ger möjlighet till ett BEC-föl undan ditt gulbruna sto, men det skulle inte en svart hingst ge.
Ett litet roligt inskjutande var att Emma hade lite problem med att försöka förklara för mig vad för färger dina hästar hade, det var roligt men jag tror hon kom fram till rätt färger i slutändan också.
Vad jag menar är att mellan personer som har kunskap om färggenetiken så är det väldigt lätt och smidigt att kommunicera vad hästen har för färg och hur den ser ut. För tydlighetens skull kan man lägga till nyanser eller andra detaljer. Mörk gulbrun ger mig direkt en klar bild av hur hästen ser ut, likaså ljust silversvart, brunskäck med mycket vitt osv. Om en person inte har kunskap om färgerna måste man gå långa omvägar - "hästen med gul kropp och svarta ben och svart-brunaktig man och svans med ljusa slingor i" istället för bara gulbrun (man behöver inte ens lägga till "solblekt" eftersom man förstår att hästen genetiskt är gulbrun).
Alltså menar jag att det är bekvämt alla kalla alla hästfärger för deras riktiga namn. Det hade tagit mycket längre tid för mig att lära mig namnen på alla hästar på Silverkedjan t.ex. om jag inte kunde lite om hästfärgerna. En beskrivning efter fenotyp av Tims Freydis hade blivit något i stil med "mörkt chokladbrun med gråaktig man och svans med ljusa slingor i", istället för silversvart.
/Erica